Pestläkare
Pestdoktor, eller Pestläkare, kallades de läkare som under medeltiden försökte bota, eller lindra lidandet hos de som insjuknat i pesten. Som ett skydd mot smittan bar de heltäckande kläder. De bar även en speciell sorts mask för ansiktet med en stor näbb framför näsan. Denna näbb fylldes med örter som var tänkt att skydda mot smittan, men som också dämpade stanken. I handen hade de också en stav fylld med örter som de tryckte mot den sjuke.
Pestläkardräkt
Den näbbliknande mask som bars för ansiktet var fylld med glödande materiel eller örter och kryddor, som agerade som ett filter, eftersom man på denna tid trodde att pesten smittade genom dålig luft och stanken från de döda kropparna. Masken hade bara två små hål, liknande näsborrar, ögonhålen var täckta med ett mörkt, oftast rödfärgat glas. Detta glas i sin tur skulle filtrera bort "elakt ljus", och dessutom patientens blickar, eftersom man trodde att smittan kunde spridas bara genom att man tittade på patienten. Till dräkten hörde också en stor hatt som ofta var nästan helt rund. Denna hatt skulle också hjälpa till att få bort "elakt ljus". På kroppen bars en lång rock som ofta var insmord i vax, i tron att sjukdomen skulle "halka av". Allt utom näbben var nästan alltid kolsvart i färgen, medan näbben var vit eller gråaktig. Under rocken bars också långbyxor och läderkängor, som tillsammans med tjocka läderhandskar gjorde det omöjligt att vidröra personen inuti dräkten.
Andra dräkter
Många läkare använde sig också av parfymkulor som hölls för hand under näsan. (Näbben spändes fast med läderband.)
Näbbens utseende
Då utseendet på näbben kunde variera kraftigt finns det ingen egentlig standard, vissa var korta medan vissa var så långa att de nådde ner till midjan, trots detta framstår de flesta maskerna som om de var till större delen, om inte helt baserade på en rovfågels näbb.
Pestläkare i populärkultur
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Källor
- ”Pestdoktorn”. Blekinge museum. http://www.blekingemuseum.se/pages/308. Läst 8 september 2016.