Protesterna i Hongkong 2019

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Protesterna i Hongkong 2019
Demonstration in Wan Chai Hennessy Road overview 20190609.jpg
Protester 9 juni 2019 samlade hundratusentals demonstranter
PlatsOlika distrikt i Hongkong
Datum31 mars 2019 – pågående
KaraktärDemonstrationer, kravaller, civil olydnad, civilt motstånd, strejker
Gripnaöver 500

Protesterna i Hongkong är en rad återkommande protestaktioner och demonstrationer i centrala Hongkong. Protesterna, som pågått sedan 31 mars 2019[1] och intensifierades i början av juni, inleddes med att demonstranter ville stoppa ett lagförslag som skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till Fastlandskina och andra områden där utlämningsavtal inte finns idag.[2] Lagen föreslogs av den pro-kinesiska ledningen i Hongkong med löften att lagen inte skulle kunna användas mot personer som förföljs av politiska eller religiösa skäl. Kritiker oroar sig för att Kina inte kommer att hålla sådana löften och att lagen kommer att användas för att häkta och utlämna politiska dissidenter till den kinesiska regimen.[2] 15 juni meddelade Hongkongs chefminister Carrie Lam att lagförslaget "skjutits upp på obestämd tid", och den 9 juli kom beskedet att lagförslaget "dött".[3] Demonstranterna krävde dock att lagförslaget formellt skulle dras tillbaka helt och hållet och protesterna fortsatte.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter att Storbritannien 1842 gått segrande ur det första opiumkriget mot Kina stipulerades det att Kina skulle avstå Hongkongön och ön blev en brittisk kronkoloni. Brittiska Hongkong styrdes av en guvernör som svarade inför den brittiska regeringen. Ön blev en viktig flottbas och handelsstad, och under 1950-talet uppstod en stor tillverkningsindustri i Hongkong och staden blomstrade som ett internationellt handelscentrum. Hongkong blev även populärt som en tillflyktsort för migranter som flydde politisk förföljelse och instabilitet i fastlandskina. 1997 lämnade britterna över Hongkong till Kina och den kommunistiska fastlandsregeringen meddelade att principen "ett land, två system" skulle gälla de följande 50 åren. Detta innebar i praktiken att Hongkong kunde åtnjuta en hög grad av självständighet med oberoende rättssystem, högre grad av press- och yttrandefrihet och marknadsekonomi samt en egen valuta i form av hongkongdollar. Kina skulle dock i fortsättningen ansvara för regionens försvars- och utrikespolitik.[3][4]

Under senare år har missnöje med Kinas ökade inflytande yttrat sig allt oftare. Spänningar råder beträffande hur mycket av ett demokratiskt system som ska råda i Hongkong. Kritiker menar att Hongkongs oberoende hotas då Hongkongs pro-kinesiska ledare har diskvalificerat valda lagstiftare, förbjudit aktivister från att ställa upp i val, fängslat demokratiförespråkare och sett mellan fingrarna när meningsmotståndare kidnappats och förts till Kina.[2] Under paraplyrevolutionen 2014 demonstrerade hundratusentals hongkongbor mot ett förslag från fastlandsregeringen att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som hade rätt att ställa upp i allmänna val.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tårgas mot demonstranter i Hongkong”. TT. 4 augusti 2019. https://tt.omni.se/targas-mot-demonstranter-i-hongkong/a/8mj8XE. Läst 6 augusti 2019. 
  2. ^ [a b c] Riley Beggin (21 juli 2019). ”Extradition and independence: What’s behind the continued protests in Hong Kong”. Vox. https://www.vox.com/world/2019/7/21/20702812/hong-kong-protests-extradition-bill-independence-police-carrie-lam-beijing. Läst 6 augusti 2019. 
  3. ^ [a b] ”Kinaexpert: Väldigt otäckt läge i Hongkong”. Omni. https://tt.omni.se/kinaexpert-valdigt-otackt-lage-i-hongkong/a/naVqlo. Läst 6 augusti 2019. 
  4. ^ Cheung, Helier; Hughes, Roland (25 juli 2019). ”Why are there protests in Hong Kong? All the context you need”. BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-48607723. Läst 7 augusti 2019.