San Vitale, Rom
Utseende
San Vitale (Santi Vitale e Compagni Martiri in Fovea) | |
Kyrka | |
Exteriören nedanför Via Nazionale.
| |
Land | Italien |
---|---|
Län | Lazio |
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Församling | Santi Vitale e Compagni Martiri in Fovea |
Plats | Via Nazionale |
Invigd | omkring år 400 |
Interiören.
|
San Vitale, officiellt benämnd Santi Vitale e Compagni Martiri in Fovea, är en kyrkobyggnad och mindre basilika i Rom, helgad åt den helige Vitalis. Kyrkan är belägen vid Via Nazionale i Rione Monti och tillhör församlingen Santi Vitale e Compagni Martiri in Fovea.[1]
Fresken i absidens halvkupol, Vägen upp till Kalvarieberget, är utförd av Andrea Commodi (1560–1638).[2] Det första altaret på höger hand har målningen De heliga jungfrumartyrerna, utförd av Giovanni Battista Fiammeri (död 1606).[3]
Titelkyrka
[redigera | redigera wikitext]Påve Innocentius I (401–417) stiftade Titulus Vestinae, dagens San Vitale; den upphävdes dock av påve Clemens VIII år 1596. År 1880 återinfördes kyrkan som titulus av påve Leo XIII med titeln Santi Vitale, Valeria, Gervasio e Protasio.[4]
- Kardinalpräster under 1900-talet
- Vakant (1894–1902)
- Jan Puzyna de Kosielsko (1902–1911)
- Vakant (1911–1914)
- Louis Nazaire Bégin (1914–1925)
- Vicente Casanova y Marzol (1925–1930)
- Vakant (1930–1935)
- Karel Kašpar (1935–1941)
- Vakant (1941–1946)
- Manuel Arce y Ochotorena (1946–1948)
- Vakant (1948–1953)
- Benjamín de Arriba y Castro (1953–1973)
- František Tomášek (1977–1992)
- Adam Joseph Maida (1994–)
Bilder
[redigera | redigera wikitext]
|
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Parrocchia Santi Vitale e Compagni Martiri in Fovea” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 28 juli 2017. https://archive.is/20170728205847/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=35. Läst 28 juli 2017.
- ^ Marchionne Gunter 2005, s. 47.
- ^ Marchionne Gunter 2005, s. 45.
- ^ ”Ss. Vitale, Valeria, Gervasio e Protasio” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 28 juli 2017. https://archive.is/20170728220417/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-6.htm%23Vitale#Vitale. Läst 28 juli 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 184. ISBN 88-365-2541-5
- Marchionne Gunter, Alfredo (Aprile 2005). ”San Vitale” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (30): sid. 38–43. ISSN 1126-6546.
- Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 48. OCLC 30727273
- Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 371. ISBN 88-8289-419-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör San Vitale, Rom.