Sankt Nicolai kyrka, Arboga

För andra betydelser, se Sankt Nicolai kyrka.

Sankt Nicolai kyrka
Kyrka
Sankt Nicolai kyrka i Arboga
Land	Sverige
Län	Västmanlands län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Västerås stift
Församling	Arbogabygdens församling
Plats	Arboga
- koordinater	59°23′47.45″N 15°50′41.75″Ö
Invigd	1100-talet
Webbplats: Arbogabygdens församling

Sankt Nicolai kyrka (tidigare Arboga landsförsamlings kyrka) med omgivande kyrkogård ligger i norra utkanten av Arboga stadskärna och tillhör Arbogabygdens församling i Västerås stift. I söder gränsar den muromgärdade kyrkogården till en före detta prostgård - idag församlingsexpedition.

Kyrkobyggnaden

Den i huvudsak medeltida kyrkobyggnaden har ett treskeppigt långhus med koppartäckt sadeltak, samt i öster ett polygonformigt kor. I väster ansluter ett torn med pyramidformig huv. Fasadmurarna och utstickande strävpelare består mest av gråsten. Mellanliggande fogar är brett utdragna, strukna med en kalkfärg som skiftar i grågult/vitt. Södra långsidans och korets murar stöds med strävpelare, medan norra långsidans murar saknar strävpelare. Tornets övre del avviker med tegelmurar och dekorativa blinderingar. Flertalet fönsteröppningar är rundbågiga och har fönster av smidesjärn med blyinfattade rutor. Kyrkans huvudingång är Västportalen, med en vitrappad omfattning i flera språng och port med smidda bangångjärn och engelskröd panel. Ytterligare en ingång finns på södra långsidan, nära koret.

Kyrkorummet omfattar välvda mitt- och sidoskepp, avdelade med sex fristående pelare. Över mittskeppet täcker tre stjärnvalv. Sidoskeppens valv är något lägre. Koret täcks av ett så kallat klostervalv. Fragment av medeltida muralmålningar förekommer. I gångar och öppna ytor ligger kalkstensgolv, medan bänkkvarteren står på oljade brädgolv. I koret ligger tre gravhällar. I kyrkorummets västra del finns en läktare med uppgång från norra sidoskeppet. Läktarens grågröna barriär och orgelfasad har formats i nygotik.

Bänkinredningen som är sluten har fasader bestående av grått laserat ramverk, marmorerade fyllningar och förgyllda ramlister. Bänkarna innanför är målade i en kraftigt röd nyans. Predikstol finns på norra långväggen, med murad uppgång från sakristian. Korgen är fyrsidig, målad i en grågrön nyans.

I öster finns koret, som jämte Posses gravkor i sydost ligger tre steg högre. Koret har ett murat altare, vilket tjänar som podium för ett medeltida altarskåp med dubbla flygeldörrar. Framför finns en sluten grönt marmorerad altarring. På korets norra sida leder en spetsbågig muröppning mot sakristian, som täcks av ett lågt kryssvalv

Historik

Kyrkan uppfördes förmodligen på 1100-talet, en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd.

Ursprungligen omfattade kyrkobyggnaden ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Tidigt tillkom västtornet. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet. Under 1400-talets senare hälft utvidgades kyrkan med ett sidoskepp i söder och sakristia i norr. Tornet förhöjdes med tegelmurar, prydda med blinderingar. Kyrkorummet välvdes och dekorerades med muralmålningar, varav fragment återstår.

Gissningsvis är taklaget från 1500-tal att döma av knutpunkter, och flaggmarkeringar samt den fina behuggningen. Taklagets virkesbearbetning och hophuggning är systematisk och professionell, vilket tyder på skråväsende.

En högre, spetsig tornspira restes åren 1650-52. Bygget leddes av Anders Tornresare från Jäders bruk. I mitten av 1700-talet höggs fönsteröppningarna upp till nuvarande storlek och fick fönsterbågar av smidesjärn, från Jäders bruk, med blyinfattade rutor.

Vid en storm den 25 januari 1889 nedstörtade tornets resliga spira. Den ersattes med dagens låga, pyramidformiga huv.

Kyrkans senaste stora upprustning skedde 1994-95, efter program av arkitekt Jerk Altons program. Då lagades fasadernas fogstrykning med rent kalkbruk och avfärgades i "vitockra" nyans. Fönstren målades med svart linoljefärg och ytterdörrar engelskröda. I kyrkorummet fick bänkinredningen en mer varierad färgsättning än förut. Alla tekniska installationer förnyades.  

Inventarier

Dopfunten är en så kallad nodfunt, daterad till perioden 1415-1425. 

Altarskåpet tillverkades troligen i Lübeck 1510-20.

Altarringen tillkom 1751, sedan ett korskrank avlägsnats (finns nu i norra sidoskeppet). 

Galleri

• 
  Kyrktornet
• 
  Tavla i östra muren
• 
  Sankt Nicolai kyrka någon gång före 1889

• 
  Altarskåpet
• 
  Del av medeltida taklag

Referenser

Otryckta källor

• Sankt Nicolai kyrka - byggnadshistorik och kulturhistorisk karakteristik, Västerås stift 2006

Tryckta källor

• Svenska kyrkor.En historisk reseguide av Ann Chatrine Bonnier, Göran Hägg och Ingrid Sjöstrom. Foto:Malin Gezelius. Medströms bokförlag 2008. ISBN 978-91-7329-015-9

Webbkällor

• http://www.svenskakyrkan.se/vasterasstift/kyrkorivastmanland
• Sankt Nicolai kyrka,Arboga församling.
• Historiska museet: Medeltidens bildvärld 930820A2 Altarskåp
• Historiska museet: Medeltidens bildvärld 930819F1 Dopfunt
• Historiska museet: Medeltidens bildvärld 930819S1 Skulptur
• Riksantikvarieämbetet Sankt Nicolai kyrka.

Externa länkar

• http://www.svenskakyrkan.se/vasterasstift/kyrkorivastmanland
• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
• Wikimedia Commons har media som rör Sankt Nicolai kyrka, Arboga.
  Bilder & media