Visa källa för Schweiz kantoner

{{Schweiz kantoner klickbar karta|float=right}}
[[Fil:Karte 13 Alte Orte.png|thumb|360px|De tretton kantonerna i det [[Gamla edsförbundet|Gamla schweiziska edsförbundet]] (1513–1798).]]
'''Schweiz [[Kanton (administrativ enhet)|kantoner]]''' (tyska: ''Kantone'' eller, traditionellt i Schweiz, ''Stände'', franska: ''cantons'', italienska: ''cantoni'', rätoromanska: ''chantuns'') är den traditionellt högsta nivån i [[Schweiz administrativa indelning]]. De fungerar som [[delstater]] i det [[Schweiz|Schweiziska edsförbundet]]. Begreppet användes första gången 1475 i ett av Fribourgdokumenten.<ref name="HLS">Artikeln ''[http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D26414.php Kantone]'' i [[Schweiz historiska lexikon]]</ref>

Varje kanton var en helt självständig stat med egna gränser, armé och valuta från [[westfaliska freden]] (1648) till 1798 och från 1803 till grundandet av det schweiziska federationen [[1848]].<ref>Artikeln [http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D26414-1-1.php ''Kantone : In der alten Eidgenossenschaft (bis 1798)'']{{Död länk|datum=2019-12 |bot=InternetArchiveBot }} i [[Schweiz historiska lexikon]]</ref> Den senast inrättade kantonen är [[Jura (kanton)|Jura]] som bröts ut från [[Bern (kanton)|Bern]] 1979.<ref>Artikeln [http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D7399.php ''Jura (Kanton)''] i [[Schweiz historiska lexikon]]</ref>

== Historia ==
De så kallade [[urkantonerna]], som 1291 grundade [[Gamla schweiziska edsförbundet|edsförbundet]], var [[Uri]], [[Schwyz (kanton)|Schwyz]] och [[Unterwalden]]. I det gamla edsförbundet kallades kantonerna fortfarande för ''orter''. Därför talar man rörande Schweiz utvecklingsfaser om de ''åtta gamla orterna'' och de ''tretton gamla orterna''. Bundsförvanter, som inte var fullvärdiga edsförbundsmedlemmar, betecknades ”zugewandte Orte”. Edsförbundets medlemmar var fortfarande självständiga statsbildningar.

På 1500-talet bestod det schweiziska edsförbundet av tretton självständiga kantoner. Det fanns två olika sorter: sex skogskantoner och sju stadskantoner. Även om de formellt hörde till [[Tysk-romerska riket]] var de ''de facto'' oavhängiga sedan schweizarna [[Dornach#Slaget vid Dornach|besegrat]] kejsar [[Maximilian I (tysk-romersk kejsare)|Maximilian]] i juli 1499.<ref name=EB>{{cite encyclopedia 
  | title = Switzerland
  | encyclopedia = Encyclopædia Britannica
  | volume = 26
  | pages = 251
  | date = 1911
  | url = http://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclopædia_Britannica/Switzerland/History#Shaking_off_the_Empire
  | accessdate = 2008-11-11}}</ref> De sex första skogskantonerna var [[demokrati]]ska [[republik]]er, medan de sju stadskantonerna var [[oligarki]]ska republiker, kontrollerade av adelssläkter.

I och med den [[Helvetiska republiken]] (1798–1803) kom benämningen ''kanton'' i större användning (uttrycket användes redan 1475 som synonym till ''Ort'' eller ''Stand'' i det gamla edsförbundet).<ref name="HLS"/> I den nyinrättade enhetsstaten var kantonerna blott förvaltningsdistrikt utan autonomi. Gränserna drogs om för att skapa närapå lika stora kantoner och slå sönder den gamla ordningen. Nu tillkom också de kortlivade kantonerna [[Säntis]], [[Linth]], [[Waldstätte]], [[Berner Oberland#Historia|Oberland]], [[Baden, Aargau|Baden]], [[Lugano]] och [[Bellinzona]].

Med [[Mediatisering|mediationsförfattningen]] 1803 steg antalet kantoner till 19 och med [[Wienkongressen]] (1815) till 22. ''Die Zugewandten Orte'', till exempel Republiken Gersau, blev delvis motvilligt inkorporerade i en kanton. År 1833 lösgjorde sig kantonen [[Basel-Landschaft]] i en väpnad konflikt från [[Basel-Stadt]].

Med [[Federation|förbundsstatens]] grundande 1848 inskränktes slutligen kantonernas självständighet: Samtliga kantonala tullar och valutor avskaffades. Några få beslutsområden överläts på de federala instanserna. Med [[industrialisering]]en och den ekonomiska tillväxten blev samhällslivet allt mer komplext, vilket påkallade ytterligare centralisering. I dag är det område inom vilket kantonerna fortfarande kan stifta lagar verkligt [[Autonomi|autonomt]] tämligen begränsat. Det talas alltmer om ”verkställande federalism”.

== Politiskt system ==
Varje kanton har sina egna [[grundlag]]ar, [[Lagstiftande makt|lagstiftande organ]], [[regering]] och [[domstol]]ar.<ref name="HDS Modern">Artikeln [http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D26414-1-4.php ''Kantone : Im Bundesstaat (seit 1848)''] {{Wayback|url=http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D26414-1-4.php |date=20090822200117 }} i [[Schweiz historiska lexikon]]</ref> De flesta kantoner har lagstiftande församlingar med [[enkammarparlament|en kammare]] vars storlek varierar från 55 till 180 platser. I ett par kantoner utövas den lagstiftade makten av allmänna stämmor, ''[[Landsgemeinde]]n'', där [[direktdemokrati]] tillämpas. Kantonsregeringarna består antingen av fem eller sju ledamöter, beroende på kanton.<ref>[http://www.ch.ch/karte/index.html?lang=en Swiss Government website] {{Wayback|url=http://www.ch.ch/karte/index.html?lang=en |date=20081219135444 }} with links to each cantonal government, accessed [[11 november]] [[2008]]</ref>

Schweiz federala grundlag förklarar kantonerna som självständiga i så måtto att deras självständighet inte begränsas av federala lagar.<ref name="HDS Modern"/> Alla statliga ansvarsområden som den schweiziska författningen inte överlåter på federationen (som inte regleras av federal lag) hör till kantonernas jurisdiktion (delstatens organisation, skolväsendet, delvis hälsovården, delvis plan- och byggnadsrättsområdet, polisväsendet, delvis domstolsväsendet, notarius publicus-väsendet, kantonal och kommunal beskattningsrätt med mera). Kantonernas lagar reglerar vilken grad av självstyre kommunerna har vilket varierar från kanton till kanton. Kantonernas storlek varierar från 37 till 7&nbsp;105 kvadratkilometer; folkmängden varierar från 15&nbsp;471 till 1&nbsp;244&nbsp;400.

Liksom på federal nivå finns det i alla kantoner inslag av [[direkt demokrati]]. Medborgarna kan kräva en folkomröstning för att ändra kantonens lagar eller hindra en lag som antagits i parlamentet. Allmänna folkförsamlingar (''[[Landsgemeinde]]'') finns numera endast i kantonerna [[Appenzell Innerrhoden]] och [[Glarus (kanton)|Glarus]]. I de övriga kantonerna utövas de demokratiska rättigheterna genom slutna val och omröstningar.

==Betydelse i mellan- och överkantonala sammanhang==
===Interkantonala konkordat===
Två eller flera kantoner kan träffa överenskommelser inom vissa områden som ligger utanför förbundets lagstiftningsmakt, exempelvis skolväsendet. Sådana kallas [[interkantonalt konkordat]].
===Förbundsnivån===
Varje kanton har två eller (för halvkantonerna) en representant i [[ständerrådet]], den lilla kammaren i Schweiz parlament. Vid val till den större kammaren, [[Nationalrådet (Schweiz)|nationalrådet]], utgör kantonerna valkretsar. 
Vid vissa folkomröstningar krävs för godkännande stöd av både en majoriet av de röstberättigade och en majoritet av kantonerna.

== Förteckning ==
Kantonerna nedan är uppräknade i den ordning de har i den federala grundlagen.<ref>Det här är den ordning som vanligtvis förekommer i offentliga schweiziska dokument. Överst i förteckningen finns tre städer som ansågs förnäma i det [[gamla schweiziska edsförbundet]]; övriga kantoner står i den ordning de har upptagits i konfederationen. Den här traditionella rangordningen av kantonerna har ingen praktisk betydelse i dagens moderna förbundsstat där alla kantoner är jämställda, emellertid går fortfarande den formella rangordningen för kantonernas offentliga befattningshavare efter den.</ref>

{| class="sortable wikitable"
! scope="col" | Flagga
! scope="col" | Förkortn.
! scope="col" | Kanton
! scope="col" | [[Schweiz historia|Sedan]]
! scope="col" | Huvudort
! scope="col" | [[Folkmängd]]<ref>per den 5 april 2009</ref>
! scope="col" | [[Lista över Schweiz kantoner efter yta|Yta]]<ref>Kvadratkilometer</ref>
! scope="col" | [[Befolkningstäthet]]<ref>Per kvadratkilometer, baserad på befolkningen år 2000</ref>
! scope="col" | Antal kommuner<ref>Per [[31 december]] [[2007]], {{Webbref|efternamn=Bundesamt für Statistik (Federala statistikmyndigheten) |titel=Amtliches Gemeindeverzeichnis der Schweiz |datum=2008 |url=http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/regionen/thematische_karten/maps/uebersichtskarte.html |format=Microsoft Excel |hämtdatum=[[11 november]] [[2008]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090430051050/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/regionen/thematische_karten/maps/uebersichtskarte.html |arkivdatum=2009-04-30 }}</ref>
! scope="col" | [[Officiellt språk|Officiella språk]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Zürich.svg|25px|border|Zürichs flagga]]
| style="text-align: center;" | ZH
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Zürich (kanton)|Zürich]]
| style="text-align: center;" | 1351
| [[Zürich]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;307&nbsp;567
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;729
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 701
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 171
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Bern.svg|25px|border|Berns flagga]]
| style="text-align: center;" | BE
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Bern (kanton)|Bern]]
| style="text-align: center;" | 1353
| [[Bern]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 962&nbsp;982
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 5&nbsp;959
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 158
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 392
| [[tyska]], [[franska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Lucerne.svg|25px|border|Luzerns flagga]]
| style="text-align: center;" | LU
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Luzern (kanton)|Luzern]]
| style="text-align: center;" | 1332
| [[Luzern]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 363&nbsp;475
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;493
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 233
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 88
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Uri.svg|25px|border|Uris flagga]]
| style="text-align: center;" | UR
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Uri]]
| style="text-align: center;" | 1291
| [[Altdorf, Uri|Altdorf]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 34&nbsp;989
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;077
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 33
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 20
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Schwyz.svg|25px|border|Schwyz’ flagga]]
| style="text-align: center;" | SZ
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Schwyz (kanton)|Schwyz]]
| style="text-align: center;" | 1291
| [[Schwyz]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 141&nbsp;024
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 908
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 143
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 30
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Obwalden.svg|25px|border|Obwaldens flagga]]
| style="text-align: center;" | OW
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Obwalden]]
| style="text-align: center;" | 1291
| [[Sarnen]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 33&nbsp;997
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 491
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 66
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 7
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Nidwalden.svg|25px|border|Nidwaldens flagga]]
| style="text-align: center;" | NW
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Nidwalden]]
| style="text-align: center;" | 1291
| [[Stans]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 40&nbsp;287
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 276
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 138
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 11
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Glarus.svg|25px|border|Glarus’ flagga]]
| style="text-align: center;" | GL
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Glarus (kanton)|Glarus]]
| style="text-align: center;" | 1352
| [[Glarus]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 38&nbsp;237
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 685
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 51
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 25
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Zug.svg|25px|border|Zugs flagga]]
| style="text-align: center;" | ZG
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Zug (kanton)|Zug]]
| style="text-align: center;" | 1352
| [[Zug (stad)|Zug]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 109&nbsp;141
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 239
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 416
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 11
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Fribourg.svg|25px|border|Fribourgs flagga]]
| style="text-align: center;" | FR
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Fribourg (kanton)|Fribourg]]
| style="text-align: center;" | 1481
| [[Fribourg]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 263&nbsp;241
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;671
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 141
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 168
| [[franska]], [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Solothurn.svg|25px|border|Solothurns flagga]]
| style="text-align: center;" | SO
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Solothurn (kanton)|Solothurn]]
| style="text-align: center;" | 1481
| [[Solothurn]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 250&nbsp;240
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 791
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 308
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 125
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Basel.svg|25px|border|Basel-Stadts flagga]]
| style="text-align: center;" | BS
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Basel-Stadt]]
| style="text-align: center;" | 1501 (del av Basel t.o.m. 1833)
| [[Basel]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 185&nbsp;227
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 37
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 5&nbsp;072
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 3
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Basel Land.svg|25px|border|Basel-Landschafts flagga]]
| style="text-align: center;" | BL
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Basel-Landschaft]]
| style="text-align: center;" | 1501&nbsp;(del&nbsp;av Basel t.o.m. 1833)
| [[Liestal]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 269&nbsp;145
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 518
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 502
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 86
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Schaffhausen.svg|25px|border|Schaffhausens flagga]]
| style="text-align: center;" | SH
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Schaffhausen (kanton)|Schaffhausen]]
| style="text-align: center;" | 1501
| [[Schaffhausen]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 74&nbsp;527
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 298
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 246
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 27
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Appenzell Ausserrhoden.svg|25px|border|Appenzell Ausserrhodens flagga]]
| style="text-align: center;" | AR
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Appenzell Ausserrhoden]]
| style="text-align: center;" | 1513 (del av Appenzell t.o.m. 1597)
| [[Herisau]] / [[Trogen, Schweiz|Trogen]]{{Anmärkning|Regeringens och parlamentets säte är Herisau, medan sätet för de rättsliga organen är Trogen.}}
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 52&nbsp;654
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 243
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 220
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 20
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Appenzell Innerrhoden.svg|25px|border|Appenzell Innerrhodens flagga]]
| style="text-align: center;" | AI
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Appenzell Innerrhoden]]
| style="text-align: center;" | 1513 (del av Appenzell t.o.m. 1597)
| [[Appenzell (stad)|Appenzell]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 15&nbsp;471
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 173
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 87
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 6
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Sankt Gallen.svg|25px|border|S:t Gallens flagga]]
| style="text-align: center;" | SG
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Sankt Gallen (kanton)|Sankt Gallen]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Sankt Gallen]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 465&nbsp;937
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 2&nbsp;026
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 222
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 86
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Graubünden.svg|25px|border|Graubündens flagga]]
| style="text-align: center;" | GR
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Graubünden]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Chur]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 188&nbsp;762
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 7&nbsp;105
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 26
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 190
| [[tyska]], [[rätoromanska]], [[italienska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Aargau.svg|25px|border|Aargaus flagga]]
| style="text-align: center;" | AG
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Aargau]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Aarau]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 581&nbsp;562
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;404
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 388
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 229
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Thurgau.svg|25px|border|Thurgaus flagga]]
| style="text-align: center;" | TG
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Thurgau]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Frauenfeld]] / [[Weinfelden]]<ref>Parlamentet skiftar säte mellan [[Frauenfeld]] och [[Weinfelden]] halvårsvis.</ref>
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 238&nbsp;316
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 991
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 229
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 80
| [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Ticino.svg|25px|border|Ticinos flagga]]
| style="text-align: center;" | TI
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Ticino]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Bellinzona]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 328&nbsp;580
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 2&nbsp;812
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 110
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 176
| [[italienska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Vaud.svg|25px|border|Vauds flagga]]
| style="text-align: center;" | VD
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Vaud]]
| style="text-align: center;" | 1803
| [[Lausanne]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 672&nbsp;039
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 3&nbsp;212
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 188
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 375
| [[franska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Valais.svg|25px|border|Valais’ flagga]]
| style="text-align: center;" | VS
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Valais]]
| style="text-align: center;" | 1815
| [[Sion, Schweiz|Sion]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 298&nbsp;580
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 5&nbsp;224
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 53
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 143
| [[franska]], [[tyska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Neuchâtel.svg|25px|border|Neuchâtels flagga]]
| style="text-align: center;" | NE
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Neuchâtel (kanton)|Neuchâtel]]
| style="text-align: center;" | 1815
| [[Neuchâtel]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 169&nbsp;782
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 803
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 206
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 53
| [[franska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Geneva.svg|25px|border|Genèves flagga]]
| style="text-align: center;" | GE
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Genève (kanton)|Genève]]
| style="text-align: center;" | 1815
| [[Genève]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 438&nbsp;177
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 282
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 1&nbsp;442
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 45
| [[franska]]
|-
| [[Fil:Flag of Canton of Jura.svg|25px|border|Juras flagga]]
| style="text-align: center;" | JU
! scope="row" style="text-align: left;" | [[Jura (kanton)|Jura]]
| style="text-align: center;" | 1979 (tidigare del&nbsp;av&nbsp;Bern)
| [[Delémont]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 69&nbsp;555
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 838
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 82
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 64
| [[franska]]
|- style="background: #dcdcdc"
| [[Fil:Flag of Switzerland.svg|25px|border|Schweiz flagga]]
| style="text-align: center;" | CH
! scope="row" style="text-align: left; background: #dcdcdc;" | Schweiz
| &nbsp;
| [[Bern]]
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 7&nbsp;593&nbsp;494
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 41&nbsp;285
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 174
| style="text-align: right; padding-right: 1em;" | 2&nbsp;631
| [[tyska]], [[franska]], [[italienska]], [[rätoromanska]]
|}

Tvåbokstavsförkortningarna för de schweiziska kantonerna används ofta, till exempel på bilarnas [[registreringsskylt]]ar.<ref>{{Webbref |url=http://www.admin.ch/ch/d/sr/741_51/a84.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-09-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091128092138/http://www.admin.ch/ch/d/sr/741_51/a84.html |arkivdatum=2009-11-28 }}</ref>

== Halvkantoner - kantoner med halv kantonsröst ==
Sex kantoner – [[Obwalden]], [[Nidwalden]], [[Appenzell Innerrhoden]], [[Appenzell Ausserrhoden]], [[Basel-Stadt]] och [[Basel-Landschaft]] – kallas traditionellt för ”halvkantoner”. Denna term ogillas numera av författningsexperter, eftersom 1999 års grundlag nämner 26 jämställda kantoner. Benämningen ”kantoner med halv kantonröst” har nyligen börjat användas i offentliga och juridiska texter.

Regionen [[Unterwalden]] har, i historiska källor, alltid delats in i halvkantonerna Obwalden och Nidwalden. De övriga fyra halvkantonerna är resultatet av delningar av tidigare existerande kantoner: kantonen [[Appenzell (kanton)|Appenzell]] klövs 1597 i halvkantonerna Innerrhoden och Ausserrhoden i samband med [[reformationen]]. [[Basel (kanton)|Kantonen Basel]] delades i halvkantonerna Basel-Stadt och Basel-Landschaft efter att landsbygden runt Basel gjort uppror 1833.

De sex halvkantonerna har samma institutionella struktur och samma rättigheter och skyldigheter som de övriga kantonerna – med två undantag: för det första väljer de bara en ledamot var till [[Ständerrådet]] i stället för två, och i [[folkomröstning]]ar som inte allenast fordrar ett flertal av alla avlagda röster utan även bifall av kantonflertalet (''Ständemehr / majorité des cantons''), till exempel för grundlagsändringar, räknas en halvkantons röst bara som en halv röst. Det här innebär att ett kantonflertal faktiskt är majoriteten av tjugotre kantonröster.

== Namn på andra språk ==
{| class="sortable wikitable"
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Förkortning|Förkortn.]]
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Svenska]]
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Franska]]
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Italienska]]
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Tyska]]
! style="background-color: #BEBEBE"| [[Rätoromanska]]
|-
!AG 
||[[Aargau]] ||Argovie ||Argovia ||{{Audio|De-Aargau.ogg|Aargau}} ||Argovia
|-
!AI 
||[[Appenzell Innerrhoden]] ||Appenzell Rhodes-Intérieures ||Appenzello Interno ||{{Audio|De-Appenzell-Innerrhoden.ogg|Appenzell Innerrhoden}} ||Appenzell dadens
|-
!AR 
||[[Appenzell Ausserrhoden]] ||Appenzell Rhodes-Extérieures ||Appenzello Esterno ||{{Audio|De-Appenzell-Ausserrhoden.ogg|Appenzell Ausserrhoden}} ||Appenzell dador
|-
!BS 
||[[Basel-Stadt]]||Bâle-Ville ||Basilea-Città ||{{Audio|De-Basel-Stadt.ogg|Basel-Stadt}} ||Basilea-Citad
|-
!BL 
||[[Basel-Landschaft]] ||Bâle-Campagne ||Basilea-Campagna ||{{Audio|De-Basel-Landschaft.ogg|Basel-Landschaft}} ||Basilea-Champagna
|-
!BE 
||[[Bern (kanton)|Bern]]||Berne ||Berna ||{{Audio|De-Bern.ogg|Bern}} ||Berna
|-
!FR
||[[Fribourg (kanton)|Fribourg]] ||Fribourg ||Friborgo ||{{Audio|De-Freiburg.ogg|Freiburg}} ||Friburg
|-
!GE 
||[[Genève (kanton)|Genève]] ||Genève ||Ginevra ||{{Audio|De-Genf.ogg|Genf}} ||Genevra
|-
!GL 
||[[Glarus (kanton)|Glarus]] ||Glaris ||Glarona ||{{Audio|De-Glarus.ogg|Glarus}} ||Glaruna
|-
!GR 
||[[Graubünden]]||Grisons ||Grigioni ||{{Audio|De-Graubuenden.ogg|Graubünden}} ||Grischun
|-
!JU 
||[[Jura (kanton)|Jura]] ||Jura ||Giura ||{{Audio|De-Jura.ogg|Jura}} ||Giura
|-
!LU 
||[[Luzern (kanton)|Luzern]] ||Lucerne ||Lucerna ||{{Audio|De-Luzern.ogg|Luzern}} ||Lucerna
|-
!NE 
||[[Neuchâtel (kanton)|Neuchâtel]] ||Neuchâtel ||Neuchâtel ||{{Audio|De-Neuenburg.ogg|Neuenburg}} ||Neuchâtel
|-
!NW 
||[[Nidwalden]] ||Nidwald ||Nidvaldo ||{{Audio|De-Nidwalden.ogg|Nidwalden}} ||Sutsilvania
|-
!OW 
||[[Obwalden]] ||Obwald ||Obvaldo ||{{Audio|De-Obwalden.ogg|Obwalden}} ||Sursilvania
|-
!SG 
||[[Sankt Gallen (kanton)|Sankt Gallen]]||Saint-Gall ||San Gallo ||{{Audio|De-StGallen.ogg|St. Gallen}} ||Son Gagl
|-
!SH 
||[[Schaffhausen (kanton)|Schaffhausen]] ||Schaffhouse ||Sciaffusa ||{{Audio|De-Schaffhausen.ogg|Schaffhausen}} ||Schaffusa
|-
!SZ 
||[[Schwyz (kanton)|Schwyz]] ||Schwyz (eller Schwytz) ||Svitto ||{{Audio|De-Schwyz.ogg|Schwyz}} ||Sviz
|-
!SO 
||[[Solothurn (kanton)|Solothurn]] ||Soleure ||Soletta ||{{Audio|De-Solothurn.ogg|Solothurn}} ||Soloturn
|-
!TG 
||[[Thurgau]] ||Thurgovie ||Turgovia ||{{Audio|De-Thurgau.ogg|Thurgau}} ||Turgovia
|-
!TI 
||[[Ticino]] ||Tessin ||Ticino ||{{Audio|De-Tessin.ogg|Tessin}} ||Tessin
|-
!UR 
||[[Uri]] ||Uri ||Uri ||{{Audio|De-Uri.ogg|Uri}} ||Uri
|-
!VS 
||[[Valais]] ||Valais ||Vallese ||{{Audio|De-Wallis.ogg|Wallis}} ||Vallais
|-
!VD 
||[[Vaud]] ||Vaud ||Vaud ||{{Audio|De-Waadt.ogg|Waadt}} ||Vad
|-
!ZG 
||[[Zug (kanton)|Zug]] ||Zoug ||Zugo ||{{Audio|De-Zug.ogg|Zug}} ||Zug
|-
!ZH 
||[[Zürich (kanton)|Zürich]]||Zurich ||Zurigo ||{{Audio|De-Zürich.ogg|Zürich}} ||Turitg
|}

==Se även==
* [[Schweiz administrativa indelning]]

== Kommentarer==
{{Anmärkningslista}}
==Referenser==
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Cantons_of_Switzerland&oldid=316306492|artikel=Cantons of Switzerland|datum=26 september 2009}}
{{dewp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Kanton_%28Schweiz%29&oldid=64903459|datum=25 september 2009|artikel=Kanton (Schweiz)}}
===Noter===
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Cantons of Switzerland}}
* [https://web.archive.org/web/20101123130238/http://gov.ch/govchde.nsf/fmCantonal Schweiz kantoner]
* [http://www.eye.ch/swissgen/kanton-m.htm Upplysningar om de schweiziska kantonerna] (på fyra språk)
* [https://web.archive.org/web/20060304064646/http://www.geomit.ch/GeoPuzzles/SchweizPuzzle/schweiz.html GeoPuzzle] – pussla ihop kantonerna i Schweiz kartbild
* [http://www.badac.ch Badac] – databas om Schweiz kantoner och städer (franska/tyska)

[[Kategori:Schweiz administrativa indelning| ]]
[[Kategori:Schweiz historia|Kantoner]]
[[Kategori:Politik i Schweiz]]