Metoprolol

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Seloken)
Hoppa till: navigering, sök
Metoprolol Strukturformel
Metoprolol
Systematiskt (IUPAC) namn
(RS)-1-(Isopropylamino)-3-[4-(2-metoxyetyl)fenoxy]propan-2-ol
Beteckningar
CAS-nummer 51384-51-1
ATC-kod C07AB02
PubChem 4171
DrugBank DB00264
Molekylmassa 267.364 g/mol
Fysikaliska data
Smältpunkt 120 °C (248 °F)
Farmakokinetiska data
Biotillgänglighet 50%[1]
Proteinbindning 12%
Metabolism Via leverns CYP2D6, CYP3A4
Halveringstid 3-7 timmar
Exkretion Njuren
Terapeutiska överväganden
Licensdata

USA

Graviditetskategori

C(AU) C(USA)

Juridisk status

Prescription only

Administrationsväg Oralt, IV

Metoprolol är ett läkemedel av selektiv β1 receptor blockerare-typ som marknadsförs i Sverige bland annat under Seloken.[2][3] Den används för att behandla högt blodtryck, kärlkramp, och ett antal andra tillstånd med förhöjd hjärtfrekvens.[3] Det används även för att förebygga ytterligare hjärtproblem efter hjärtinfarkt och för att förebygga migrän.[3]

Det kommer i beredningar som kan tas både oralt och intravenöst.[3] Ofta tas medicinen två gånger dagligen.[3] Det finns även en utökad beredning som går att ta en gång dagligen.[3] Metoprolol kan även kombineras med hydroklorothiazid i en och samma tablett.[3]

Vanliga bieffekt är sömnproblem, trötthet, svimmingskänsla, och magbesvär.[3] Stora doseringar kan orsaka svår förgiftning.[4][5] Det är ännu inte helt känt vilka risker som finns vid behandling under graviditet.[3][6] Det verkar finnas stöd för att det är riskfritt vid amning.[7] Personer som har problem med levern eller personer som har astma bör använda medicinen med försiktighet.[3] Medicinen bör inte avslutas abrupt, avtrappning är rekommenderat för att undvika hälsoproblem.[3]

Metoprolol skapades först år 1969,[8] och är på Världshälsoorganizationens lista över väsentliga mediciner, en lista över de viktigaste grundläggande medicinerna i hälsovård.[9] Metoprolol finns även som generiskt läkemedel.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Metolar 25/50 (metoprolol tartrat) tablet”. Metolar 25/50 (metoprolol tartrat) tablet. http://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2008/018303s033lbl.pdf. Läst 5 May 2015. 
  2. ^ Läkemedelsverket. ”Läkemedelsboken”. www.lakemedelsboken.se. http://www.lakemedelsboken.se/?imo=true&nplId=19750418000076. Läst 7 september 2015. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Metoprolol”. Metoprolol. The American Society of Health-System Pharmacists. http://www.drugs.com/monograph/metoprolol-succinate.html. Läst Apr 21, 2014. 
  4. ^ Pillay (2012). Modern Medical Toxicology. Jaypee Brothers Publishers. Sid. 303. ISBN 9789350259658. https://books.google.ca/books?id=MFcHBAAAQBAJ&pg=PA303. 
  5. ^ Marx, John A. Marx (2014). ”Cardiovascular Drugs”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. Sid. Chapter 152. ISBN 1455706051. 
  6. ^ ”Prescribing medicines in pregnancy database”. Australian Government. 3 March 2014. http://www.tga.gov.au/hp/medicines-pregnancy.htm#.U1Yw8Bc3tqw. Läst 22 April 2014. 
  7. ^ Medical Toxicology. Lippincott Williams & Wilkins. 2004. Sid. 684. ISBN 9780781728454. https://books.google.ca/books?id=BfdighlyGiwC&pg=PA684. 
  8. ^ Carlsson, edited by Bo (1997). Technological systems and industrial dynamics.. Dordrecht: Kluwer Academic. Sid. 106. ISBN 9780792399728. http://books.google.com/books?id=Z0X9MQ30gccC&pg=PA106. 
  9. ^ ”WHO Model List of EssentialMedicines”. World Health Organization. October 2013. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1. Läst 22 April 2014. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]