Slinthuggning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Närbild på spår efter slinthuggning på en gåt i eldhuset från 1200-talet, vid Zorns gammelgård i Mora
Slinthuggna stockar i Tiondeboden i Ingatorp från förra hälften av 1200-talet

Slinthuggning är en medeltida teknik för att göra byggnadstimmer plant med hjälp av en speciell yxa. Troligen placerades stocken lågt på marken och huggaren hade stocken mellan sig och yxan, och lät yxan upprepade gånger slinta mot ytan. Man arbetade stocken fram och tillbaka, tills önskad dimension erhållits. Eftersom stockens bredd är flera gånger så bred som yxans egg, så uppstår därigenom det typiska, fiskbensliknande, mönster. I stora delar av Sverige är förekomsten av slinthuggna ytor ett säkert tecken på att en byggnad är från tiden före Digerdöden (det vill säga före 1300-talets mitt). Metoden kallas också för krushuggning, axhuggning och i Norge sprettelgjing.

Under nyare tid bilades istället stockarna plana med en bila (bredeggad täljyxa), med vilken hugget riktades från sidan på stocken, och större spånor därigenom kunde avlägsnas i ett och samma moment. Denna metod torde vara betydligt mindre arbetskrävande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]