Confounding
Confounding (svenska: sammanblandning av orsaksfaktorer, ibland snedvridning) är en term inom forskningsmetodik som betecknar okontrollerade eller okända variabler som samvarierar med både beroende och oberoende faktorer. De faktorer som orsakar confounding brukar kallas confounders, förväxlingsfaktorer eller störfaktorer (ibland även snedvridande faktorer). De störfaktorer som finns kvar efter att anpassningar gjorts för att ta hänsyn till confounding brukar kallas residual confounders.[1][2]
Störfaktorer är faktorer som kan ge upphov till statiska samband mellan variabler utan att det finns direkta orsakssamband. Confoundingvariabler kan vara svåra att känna igen och mäta i vetenskapliga studier. Att inte ta hänsyn till dem kan då leda till felaktiga slutsatser i studien. Det är därför viktigt att försöka förutse och ta hänsyn till sådana faktorer så att påverkan i den statistiska beräkningen minskas. I synnerhet vid epidemiologiska studier och annan analys av befolkningsstatistik måste risken för confounding beaktas. Vid kontrollerade randomiserade experiment är risken mindre.[3][4]
Exempel: En publikation i Nature 1999 visade att små barn som sov i rum med lyset tänt tenderade att utveckla närsynthet senare i livet oftare än de som sov i mörkare rum[5]. Sambandet frestade forskarna att dra slutsatsen att nattljuset bidrog till synproblem. En senare studie visade däremot att det fanns en förbisedd confoundingvariabel; föräldrar till barn som utvecklade närsynthet hade ofta själv synproblem och detta gjorde att de tenderade lämna barnrummet belyst på nätterna[6].
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Argumentationsfel#Confounding
- Beroende variabel
- Kausalitet
- Oberoende variabel
- Orsak och verkan
- Systematiskt fel
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten – En handbok (Tredje). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 2017. sid. 52–53. https://www.sbu.se/sv/var-metod/. Läst 2 september 2019
- ^ ”Confounder”. Enheten för kliniska studier, Vetenskapsrådet. Arkiverad från originalet den 29 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200129121413/https://www.kliniskastudier.se/ordlista/ordlista/2017-03-21-confounder.html. Läst 29 januari 2020.
- ^ ”Vad är en verklig orsak?”. www.sbu.se. Arkiverad från originalet den 25 april 2016. https://web.archive.org/web/20160425051523/http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/vad-ar-en-verklig-orsak/. Läst 6 april 2016.
- ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 28 april 2016. https://web.archive.org/web/20160428030519/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=3580. Läst 6 april 2016.
- ^ Quinn et al. Myopia and ambient lighting at night. Nature. 1999 May 13;399(6732):113-4.
- ^ Zadnik et al. Myopia and ambient night-time lighting. CLEERE Study Group. Collaborative Longitudinal Evaluation of Ethnicity and Refractive Error. Nature. 2000 Mar 9;404(6774):143-4.