Jordningssystem

Från Wikipedia
(Omdirigerad från TT-koppling)

Jordningssystem är den del inom elektriska distributionssystem som säkrar systemets jordning. Jordningssystemet har betydelse för elsäkerheten och elektromagnetisk kompatibilitet hos elförsörjningen.

Regelverket för jordningssystem varierar kraftigt mellan olika länder.

IEC-terminologi[redigera | redigera wikitext]

Den internationella standarden IEC 60364 skiljer mellan tre familjer av jordningsarrangemang, som använder tvåbokstavskoder TN, TT, och IT.

Den första bokstaven indikerar förbindelse mellan jord och elförsörjningsutrustning (generator eller transformator):

"T" –  Direkt förbindelse av en punkt till jord (Latin: terra).
"I" –  Ingen punkt är ansluten till jord (isolerad), förutom via högimpedans.

Den andra bokstaven indikerar anslutning mellan jord och den elektriska enheten som tar emot elenergi:

"T" –  Direkt förbindelse med jord, oberoende av någon annan jordförbindelse i försörjningssystemet.
"N" –  Förbindelse till jord via försörjningsnätverket.

TN-koppling[redigera | redigera wikitext]

TN-S: Separata skyddsjord- (PE) och neutralledare (N) från transformatorn till förbrukaren, som inte är ansluten i någon punkt efter distributionspunkten. TN-C: Kombinerad PE- och N-ledare (PEN-ledare) hela vägen från transformatorn till den förbrukande enheten. TN-C-S jordningssystem: Kombinerad PEN-ledare från transformatorn till byggnadens distributionspunkt, men separata PE- och N-ledare i fastinstallation inomhus samt hos flexibla kablar.

PEN-ledare är en direktjordad ledare som har gemensam funktion som skyddsledare och neutralledare.[1] I Sverige matas hushållen enligt TN-C-S-koppling, det vill säga en kombinerad skyddsjord- och neutralledare (PEN-ledare) fram till distributionspunkten (gruppcentralen), där ledarna uppdelas till separata skyddsjord- och neutralledare. Uppdelningens syfte är att minska risken för jordströmmar (vagabonderande strömmar) och därmed öka elsäkerheten.[2]

TT-koppling[redigera | redigera wikitext]

I ett TT-jordningssystem ansluts jordningen genom en lokal anslutning till jord, oberoende av jordningsanslutning vid generatorn.

Den stora fördelen med TT-jordningssystem är att den är fri från hög- och lågfrekventa störningar som kommer via neutralledaren från apparater anslutna till den. Det är därför som TT-jordning alltid har varit att föredra för speciella applikationer som till exempel telekommunikationscentraler som har nytta av störningsfri jordning. TT-jordade förbrukare riskerar inte heller att bli strömförande vid avbruten neutralledare.

Före eran med krav på installation av jordfelsbrytare (JFB)[a] brukade TT-jordning vara oattraktivt för generell användning på grund av dess – i jämförelse med TN-jordning – sämre förmåga att hantera höga strömmar ifall kortslutning mellan fas och skyddsjord uppstår. Men då jordfelsbrytare förhindrar denna nackdel, har TT-jordning blivit attraktivt för installationer där all växelströmsel är skyddad med jordfelsbrytare.

IT-koppling[redigera | redigera wikitext]

I ett IT-jordningssystem kan distributionssystemet sakna anslutning till jord, eller så har systemet en jord med hög impedans.

I IT-system med jordanslutning är det brukligt att använda någon form av isolationsbevakning för att kontinuerligt övervaka isolationsfel mellan fasledare och en utsatt del.[3][4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anläggningar utförda enligt ELSÄK-FS 1994:7 behöver inte installation av jordfelsbrytare vid utökning.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]