Svenska textilarbetareförbundet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Textilarbetareförbundet)
Svenska textilarbetareförbundet
Rockmärke Textilarbetareförbundet
Rockmärke Textilarbetareförbundet
Historia
Grundat1898
Upplöst1972
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1900-01. 1904-12. 1932-.
Övrigt
Förbundstidning Textilarbetaren. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1904-1943. Libris 751930  Beklädnadsfolket. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1944-1992. Libris 3405422 

Svenska textilarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1898. Det sammanslogs 1972 med två andra förbund till Beklädnadsarbetarnas förbund.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Textilindustrin är världens första industrigren och så var fallet även i Sverige. Redan på 1600-talet uppstod textilindustrier i Stockholm och Norrköping. Men det var färgeri- och blekeriarbetare i Göteborg som bildade yrkets första fasta organisation i mitten av 1800-talet. Även repslagare och snörmakare var tidigt ute med att bilda föreningar. Den 12 juli 1885 bildade färgeriarbetarna i Göteborg en fackförening och den gav impulser till arbetare i andra städer. Konflikter uppstod tidigt. Sveriges första lockout var vid Levantens färgeri i Göteborg och flera strejker förekom tidigt, bl.a. en väverskestrejk i Norrköping 1890.

Historia[redigera | redigera wikitext]

  • 1890 hölls en konferens i Norrköping med 17 ombud där Svenska textilarbetareförbundet bildades. Till dess förste ordförande utsågs Axel Winge.
  • 1904 utsågs Gustaf Janzén till ordförande, en post som han innehade till 1930.
  • 1906 uppgick Svenska repslageriarbetareförbundet i Textilarbetarförbundet.
  • 1908 bröt sig vävlagarna ut och bildade Svenska vävlagareförbundet.
  • 1909 deltog förbundet i storstrejken som fick en mycket negativ efterverkan. Från ett medlemsantal 1909 på 5984 sjönk det till 1430 år 1911.
  • 1909 fanns en kvinnlig ordförande, Gerda Christiansson, i avd 49 (Manufakturaktiebolaget) i Malmö. Flera aktiva kvinnor fanns i avd 49 under den här tiden.[1]
  • 1912 lämnade förbundet LO för andra gången och nu efter en schism rörande uttaxeringar vid konflikter.
  • 1914 slöts det första rikstäckande avtalet med arbetsgivaren Sveriges textilindustriförbund. Senare under första världskriget var arbetslösheten stor till följd av råvarubrist.
  • 1921 ledde efterkrigskrisen till att drygt en tredjedel av förbundets medlemmar var arbetslösa.
  • 1923 hade förbundet 16413 medlemmar. [2]
  • 1930 hade lönerna pressats ned så att förbundet gick i strejk trots den dåliga konjunkturen, men man fick en relativ god uppgörelse och förbundet stärktes.
  • 1932 återinträdde förbundet i LO.
  • 1937 ombildades a-kassan till erkänd arbetslöshetskassa.
  • 1951 hade förbundet 48347 medlemmar, men med tilltagande konkurrens från utlandet förvärrades textilkrisen allt mer och medlemsantalet sjönk så att förbundet 1960 hade 36870 och 1970 24130 medlemmar.
  • 1970 uppgick Svenska vävlagareförbundet i Textilarbetareförbundet.
  • 1970 bildade förbundet tillsamman med Svenska beklädnadsarbetareförbundet och Sko- och läderarbetarnas förbund det nya Beklädnadsarbetarnas förbund.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Protokollen från Färg och textilarbetareförbundet avd. 47 i Malmö från 3 juli 1909 – 4 augusti 1909 och Svenska textilarbetareförbundet avd. 49 på Manufakturaktiebolaget, MAB år 1909 som förvaras på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö
  2. ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]