Trubaduren (opera)

Trubaduren (italienska: Il trovatore) är en opera, "dramma lirico", i fyra akter med musik av Giuseppe Verdi. Libretto av Salvatore Cammarano och Leone Emanuele Bardare baserat på det spanska dramat El trovador av Antonio García Gutiérrez.

Historia

Trubaduren, liksom Don Carlos, har en mycket komplicerad och föga trovärdig handling. Operans spansk-zigenska miljö bidrar till effektiv färgsättning och uppskattades av den tidens folkliga publik. Musiken befinner sig i ett slags mellanläge, där Verdi å ena sidan följer Gaetano Donizettis form och klichéer, men samtidigt fått med nya musikaliska idéer i exempelvis hanteringen av zigenerskan Azucenas sångstämma. Verket når inte till samma höjder som Rigoletto, som brukar ses som Verdis starkaste opera från denna produktivia period.Jfr. artikeln Giuseppe Verdi.

Operan uruppfördes i Rom på Teatro Apollo den 19 januari 1853.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 31 maj 1860 och den iscensattes åter med premiär den 2 november 1898, den 22 oktober 1927, den 4 mars 1943 och den 21 januari 1972.

Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 2 februari 2001.

Personer

• Greve Luna (baryton)
• Leonora, grevinna av Sargasto, hovdam hos en furstinna (sopran)
• Azucena, romsk kvinna (mezzosopran eller alt)
• Manrico "Trubaduren" (tenor)
• Ferrando, greve Lunas väpnare (bas)
• Inez, Leonoras väninna (sopran)
• Ruiz, anhängare till Manrico (tenor)
• Nunnor, adliga damer, soldater och romer.

Handling

Operan utspelas i norra Spanien, dels i Biscayas berg (Asturien), dels i Aragonien, under det aragoniska tronföljdskriget 1410-1412. Greve di Luna av Aragon (baryton) och Manrico av Biscaya (tenor) är fiender från kriget och råkar tävla om samma dam, Leonora (sopran) som dör för att rädda Manrico.

Genom att återberätta en gammal historia med traditionella fördomar om romer, häxbränning etc blir det så småningom klart, efter det att di Luna dödat Manrico, att de var bröder, och Azucena (mezzosopran) får därmed hämnd för sitt eget barn och för sin mor som brändes som häxa av di Lunas far.

Föreställningen varar i 2 timmar och 30 minuter.

Berömda sångnummer

• Akt 1. "Ferrandos aria"; "Leonoras cavatina" Så tyst kring nejden; Hatets gift i mina ådror brinner (trio).
• Akt 2. "Zigenarkören" Vad är zigenarens levnads lösen?; Lågorna flamma, hopen ryter rasande vild (Azucena); Hennes ögons milda strålar, klart en stjärnas överglänser (Greve Luna); O att jag strax (Greve Luna); "Nunnornas kör".
• Akt 3. "Soldatkören" Låt då till stormning trumpeterna mana; Du tillhör mig hur ödet än vår levnadsdag må länka (Manrico); Skyhögt mot himlen lågorna flamma (Manrico).
• Akt 4. "Miserere" Livet jag snart ska lämna (Kör, Leonora, Manrico); Uppåt mot bergen vandra vi (Azucena, Manrico).

Bibliografi

• Verdi, Giuseppe; Cammarano, Salvatore; Bardare, Leone Emanuele; Garcia Guterriez, Antonio; Stangenberg, Harry (1972). Trubaduren = Il trovatore. Operans textböcker, 0282-0420 ; 12. Stockholm: Operan. Libris 836734 

Ljudinspelningar

• Verdi, Giuseppe (2002) (på italienska). Il trovatore. Royal Swedish Opera archives ; 1. Stockholm: Caprice. Libris 9194375 

Referenser

• Rabe, Julius (1943). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. 3. Stockholm: Radiotjänst. sid. [111]-126. Libris 1804542 
• Ralf, Klas (1955). Operakvällar : Röda volymen. Stockholm: Forum. sid. 101-[107]. Libris 8222030 

Vidare läsning

• Aronsson, Katarina (2005). ”"E viva ancor!"”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2005/06:22,: sid. 12-15.  Libris 10379130
• Krona, Olle (2001). ”Verdi bland busar & barytoner”. MD : Musikdramatik 2001:4,: sid. [22]-29. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 8428076
• Sandberg, Ingrid (1943). Våra populäraste operor och operetter. Bd 1. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [485]-500. Libris 420180