Ulfsunda stengodsfabrik
Ulvsunda stengodsfabrik vid Ulvsunda gård var en keramisk fabrik, verksam från 1790-talet till 1823. Eric Ruuth förvärvade egendomen 1790 men man vet inte exakt när produktionen kom igång. Från 1792 finns dock arbetskarlar vid bruket omnämnda i mantalslängden. År 1788 hade en Jonas Heerman i Stockholm fått privilegium på tillverkning av föremål i en nyupptäckt grå, eldfast lera från Skåne. Eftersom Ruuth hade sådan lera i den av honom sedan tidigare ägda stenkolsgruvan i Boserup berörde privilegiet inte honom. Under ledning av Bengt Reinhold Geijer inledde Ruuth vid Ulvsunda en produktion av kärl i denna lera. När Geijer 1798 övergick till Rörstrand sålde Ruuth fabriken till brukspatron Johan Henrik Wergelin. Från 1812 arrenderade Christian Arvid Linning, som var agrée vid akademin för de fria konsterna fabriken och drev den fram till 1823 då den lades ned. Under hans tid kallades den Ulfsunda Fajans och Porcelain fabrique. Man fortsatte att producera gods i den grå, eldfasta leran som fanns i en mörkare och ljusare variant. Dekormässigt anslöt man till Josiah Wedgwoods "basalt ware" och "cane ware". Från 1815 ansökte Linning om tillstånd att även tillverka kakelugnar. Fabriken gick dåligt och en breddning av sortimentet behövdes för att skapa lönsamhet. I mindre skala framställde Linning även byster och andra ovanligare föremål.
Källor
- Svenskt porslin - Fajans, porslin och flintgods; Helena Dahlbäck Lutteman