Hoppa till innehållet

Val Müstair (kommun)

Den här artikeln handlar om kommunen Val Müstair. För dalen med samma namn, se Val Müstair.
Val Müstair
rätoromanska: Cumün da Val Müstair
Kommun
Müstair, kommunens centralort
Müstair, kommunens centralort
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Graubünden
Region Engiadina Bassa/Val Müstair
Höjdläge 1 375 m ö.h.
Koordinater 46°36′08″N 10°25′30″Ö / 46.60222°N 10.42500°Ö / 46.60222; 10.42500
Högsta punkt
 - läge Piz Murtaröl
 - höjdläge 3 180 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 1 225 m ö.h.
Yta 198,65 km²[1]
Folkmängd 1 422 (2023-12-31)[2]
Befolkningstäthet 7 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 7532 Tschierv
7533 Fuldera
7534
7535 Valchava
7536 Santa Maria
7537 Müstair
Kommunkod 3847
Geonames 7287413
Språk Rätoromanska
Val Müstairs läge i Schweiz
Val Müstairs läge i Schweiz
Val Müstairs läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: http://www.cdvm.ch/

Val Müstair är en kommun i regionen Engiadina Bassa/Val Müstair i den schweiziska kantonen Graubünden. Den omfattar den schweiziska delen av dalen med samma namn. Denna har i sin tur fått namn efter klostret i Müstair som har sitt ursprung i det sena 700-talet. Kloster heter på latin monasterium, och detta ord har sedan utvecklats till det nutida rätoromanska ortnamnet Müstair.

Kommunindelningen i Val Müstair före 2009

Val Müstair var under perioden 1879-2008 uppdelad på sex kommuner, men 2009 fusionerades de till en enda:[3] Val Müstair utgjorde tidigare ett eget distrikt, som 2001 lades till distriktet En (Inn), vilket i sin tur 2016 ersattes av den nuvarande regionen Engiadina Bassa/Val Müstair.

De tidigare kommunerna var:

Språk och religion

[redigera | redigera wikitext]

Det traditionella språket i Val Müstair är jauer, en variant av det rätoromanska idiomet vallader. Det tyska språket har inte vunnit lika stort insteg här som på så många andra håll, och tre fjärdedelar av befolkningen har ännu rätoromanska som modersmål, vilket också är det språk som används i skola och kommunal förvaltning. Flertalet församlingar övertog den reformerta läran runt 1530, med undantag för Müstair som förblev katolskt. I dag är befolkningen dock ganska blandad mellan de olika trosinriktningarna, oavsett på vilken ort man bor.[4]