Användare:Aggen1/sandlåda2

Benfiskar

Benfiskar är en grupp av fiskar som har ben i motsats till brosk, som skelett. De allra flesta fiskar är benfiskar. Benfiskar är en bestående grupp bestående av 45 släkten, över 435 familjer och 28.000 arter. Det är den största klassen ryggradsdjur som finns idag. Benfiskar delas in i strålfeniga fiskar och kvastfenig fisk. Den äldsta kända fossil av benfiskar är ca 420 miljoner år sedan.

Fisk 1 = Oncorhynchus mykiss Fisk 2 = Pontinus nematophthalmus Fisk 3 = Aracana aurita Fisk 4 = Peristedion gracile

Matspjälkningsorganen

Matspjälkningsorganen varierar otroligt mycket mellan arterna. Men det flesta har en dålig tunga och bra tänder. Sen har det fiskätande fiskarna har långa magsäckar med korta tarmar. Växtätarna däremot har små säckliknande magsäckar och långa tarmar.

Blodet och omloppet inklusive hjärtat

Benfiskarnas blodkärlsystem liknar hajens väldigt mycket. Fiskarna har fyra gälartärer nr III IV V och VI en till varje gäl. Hjärtat är S-format och det har ingen klaff utan en klafflös del av ventralaortan. Hjärtat är alltså inte en utpumpningsstation utan mer en tryckutjämnare.

Rörelseapparat

De flesta benfiskar rör sig på samma sätt som hajarna, genom rytmiska kontrationer av den segmentalt arrangerade axial muskualturen. Benfiskarnas muskler och ryggrad har därför samma uppbyggnad som broskfiskarna. Men den skillnad som finns mellan grupperna är muskulatur finns i kraniet. Fenmuskelaturen är därför mer differentierad hos en benfisk än hos en haj.

Andningsorgan

Benfiskarnas gälar och gälregion skiljer sig från hajarnas genom att de saknar spruthål och gälspeta. De har fyra par fungerande gälar som är uppbyggda gälfilament och gällameller. Precis som hajarna skapar benfiskar ett kontinuerligt vattenflöde över gälarna genom en kombinerad pump och sugmekanism.

Sinnen och nervsystem

Nervsystemet för benfiskar överrensstämmer väl med det vi såg hos hajarna. Benfiskarnas hjärna är kortare och på vissa ställen bredare än brosfiskarnas hjärna. Hos benfiskarna är mitthjärnan den dominernade hjärnavdelningen. Normalt registerar benfiskars inneröra ljud genom att ljudvågorna med relativt lätthet fortplantar sig rakt igenom fiskens huvud. Elektriska organ finns gos en mängd fiskgrupper. Dessa organ byggs upp av en seriekopplade eletrocyter vilka hålls samman av en bindvävsskida. De elektrisksa organen ligger i regel i fiskens bakkropp.

Fotplantning

Benfiskarnas fortplantningsorgan sitter och hänger ner från bukhålans tak. Under parningstiden så upptar könsorganen större delen av bukhålans volym medan när lektiden är över så är den knappt märkbar. Hos en hona kan äggstockarna ta upp 70% av kroppsvikten. Det hanliga könsorganet är lika hajens och spermaproduktionens sker genom en s.k spermatogenes. Intressant är dock att 14 av familjerna finns arter som är hemafroditer, alltså börjar som hane och blir sedan hona.

Utsöndringsorgan

Benfiskarna har två långa njurar som hos många av arterna går njurarna ihop med stjärtregionen och bildar en oprarig stjärtnjure. Det har också en urinblåsa strax före utmyningen av urinet. Men det viktigaste utsöndringsorganet är gälarna så det gör av med armoniaken i fiskarnas kroppar. Avföringen från benfiskar består av 90% armoniak. Njurarna har olika funktion beronde på var fiskarna lever. Sötvattensfiskars njurar är att ta bort vatten. Saltvattensfiskarnas njurar är till för att behålla vattnet.