Användare:Siden/Att interagera med andra på Wikipedia

Det här är den mest utförliga av mina arbetsversioner till mitt föredag på Wikipedia Academy i Lund, i november 2008.Vad jag sade blev inte riktigt det här, men ungefär. Dispositionen och detaljer är lite annorlunda, osv, men eftersom jag redan hade den här i textform var det det enklaste sättet att "lägga upp" mitt föredrag.

Att interagera med andra på Wikipedia

Jag vill börja med att fråga er: vilket tror ni är det viktigaste sättet som man interagerar med andra på, när man redigerar Wikipedia?

(plats för svar från publiken, som förväntas svara: diskussionssidor och/eller användardiskussionssidor)

Jag skulle vilja säga att det viktigaste sättet att interagera med andra på Wikipedia, är genom redigeringar i själva artiklarna. Näst viktigast är att skriva på artiklarnas diskussionssidor, och i tredje hand kommer att skriva på andra användares diskussionssidor.

Första arbetstiteln på det här lilla föredraget var "Wikikultur". Alla mänskliga miljöer och sammanhang utformar sin egen kultur, med massor av informella regler för hur man beter sig i olika situationer, och wikikulturen är utformad just precis för att underlätta samarbetet på en wiki.

Att redigera i artiklar

När jag redigerar en artikel som redan finns, börjar jag med att läsa vad andra redan skrivit i den. Sen kanske jag väljer att formulera om något, att lägga in mera text i artikeln, eller kanske att ta bort något ur den. Oavsett vilket så interagerar jag både med de som redigerat i artikeln före mig, och med dem som kommer efter - och att folk kommer efter, det får jag räkna med! Även om jag lämnar en artikel i ett skick som jag tycker täcker ämnet bra och är snudd på optimalt, kommer säkert andra att ändra på till exempel hur den avgränsas. Kanske någon infogar den i en annan artikel, så den blir en del av en större artikel. Eller kanske någon broderar ut texten och lägger in nya avsnitt, så att det jag skrev bara blir en mindre del av artikeln. Sånt är livet på Wikipedia; om jag inte vill att folk ska stuva om och ändra i vad jag skrivit, då ska jag inte lägga in någon text över huvud taget.

Ni har hört talas om redigeringskommentarer, hoppas jag. Det finns ett litet fält, under redigeringsrutan, som är till för att sammanfatta redigeringen. När andra redigerar artikeln efter mig kommer de ibland att gå in i versionshistorike, för att kolla på vilka vägar artikeln utvecklats. Om jag skriver vettiga sammanfattningar av vad jag gjort, blir det lättare för andra att bestämma sig för om de ska titta på min redigering i detalj eller inte. Redigeringskommentaren är alltså ett verktyg som jag använder för att underlätta för andra när de jobbar vidare med artikeln.

Att ta bort material

Att stuva om, putsa språket och omformulera text som andra skrivit är oftast inte så märkvärdigt, det bör andra inte ha så mycket åsikter om. Folk kanske inte gillar alla mina ändringar, och gör då rimligen om det de inte gillar till någon version som de tycker är bättre, men det är väldigt sällan som någon blir upprörd över sånt. Att lägga in nytt material är också oftast ganska okontroversiellt, men om jag ger mig in på att ta bort vad andra skrivit - då är vi uppe i en helt annan division. Tycker man att något ska bort ur artikeln är det i allmänhet bäst att ta bort det, men det är bra att vara väldigt tydlig när man gör det. Att i redigeringssammanfattningen beskriva vad jag tagit bort, och också motivera varför - det är att vara tydlig. Om vi säger att jag tar bort ett helt stycke text som du skrivit, och du kommer dit en månad senare så kanske du undrar "Vad katten har hänt här?" Då går du förmodligen in i versionshistoriken, och så klickar du dig fram diff efter diff tills du upptäcker - aha, det är den där habj som varit framme! och vad katten tänker hon på? Då kanske du återställer artikeln till din version, och sen kanske du skriver något argt på min diskussionssida. Men om jag öppet och ärligt redovisat vad jag gjort, är chansen att du kommer att acceptera mina ändringar mycket större - och om du inte accepterar dem, kanske du i alla fall inte återställer din version rakt av utan arbetar fram en tredje. I de allra flesta fall är faktiskt den där tredje versionen bättre än bägge föregångarna.

Diskussionssidor

Diskussionssidorna då. Artiklarnas diskussionssidor. Vad ska de vara bra för?

Till att börja med kan man använda dem om man tycker sammanfattningsfältet var för kort, om man vill motivera mer utförligt varför man gjort som man gjort med artikeln. Det kan vara användbart vid större ändringar eller när man tar bort text ur artikeln.

Ett annat användningsområde är det här: Ibland kanske jag tror att något i en artikel är felaktigt, men har inte tillräckligt på fötterna för tycka att jag kan gå in och ändra. Jag kanske inte har några källor till hands, och just nu orkar jag inte leta rätt på några. Kanske jag faktiskt aldrig kommer att idas? men jag kan ändå skriva en kommentar på diskussionssidan, så kanske någon annan ser saken om två månader och tar hand om det då. Kanske jag faktiskt själv snavar över mina gamla kommentarer och åtgärdar saken, långt långt senare.

Att flagga för ett förslag

Om jag vill göra något som jag tror att det kan finnas andra som ogillar - säg att jag till exempel vill flytta artikeln till ett annat namn, men jag är inte helt övertygad om att alla helt självklart kommer att hålla med mig. Då kan jag börja med att lägga ett förslag på diskussionssidan, och om andra håller med - eller i vart fall ingen yttrar sig emot - så är det bara att flytta sidan. Det här är ett synnerligen icke-konfrontativt sätt att redigera, och det är bra på så sätt att det sällan ställer till med konflikter och bråk.

Var djärv!

Å andra sidan. Om jag alltid skulle flagga för alla de ändringar jag vill göra innan jag gör det, kommer jag att få jämförelsevis lite uträttat. Att diskutera ändringar innan man gör dem är en mycket arbets- och tidskrävande metod. Om jag istället redigerar artikeln rakt av, så ser andra mycket bättre hur jag menar än om jag först snickrar ihop någon beskrivning av hur jag tänker det. Skulle de gilla den andra versionen bättre, så är det ju bara för dem att återställa den. Därför har vi ett litet talesätt eller uppmaning, som lyder

Wikipedia:Var djärv!

och det finns också en sida som heter så. Om jag vill markera att jag gör en ändring utan att vara säker på om alla kommer att gilla den, då kan jag skriva att jag redigerat just precis djärvt och länka till den sidan i redigeringskommentar eller på diskussionssidan. Det är en gest som markerar ödmjukhet, att det är helt okej om andra tycker annorlunda.

Okej, då har vi pratat om artikelredigeringar och diskussionssidor, så det är dags för

Användardiskussionssidor

Artiklarnas diskussionssidor bör användas enbart till att föra arbetet med artikeln framåt. Allt annat kan man hellre sköta på användardiskussionssidorna. Vad man inte bör göra där är att diskutera artiklarnas utformning - för om Sixten och jag diskuterar artikeln asatro på min och hans diskussionssida. Hur ska andra, som kommer att jobba på artikeln i framtiden, då hitta diskussionen?

Netikett

Hur många här känner inte till ordet netikett?

Netikett är alltså liktydigt med vett och etikett på nätet. En allmän netikettregel är att tänka på att tonfall och nyanser inte kommer fram när man skriver, och särskilt inte när man skriver ganska snabbt som man ofta gör på nätet jämfört med på papper. Om man blir sur över vad någon skrivit är det bra att komma ihåg att han eller hon kanske faktiskt inte menade så illa. Man bör också tänka på att själv försöka vara tydlig för att undvika missförstånd, och skriva på ett sådant sätt att andra inte misstolkar och blir sura i onödan.

Det är också väldigt smart att behålla en lugn och sansad ton och bete sig som om man trodde att den andre var en lugn och sansad samtalspartner, även om man tycker att han eller hon just nu beter sig mer än lovligt vrickat. Det är aldrig fel att bemöta andra med antagandet att de har de bästa av avsikter... det har vi också en sida om, Wikipedia:Utgå från att andra menar väl.

Genomskinlighetens princip

Det sätt som vi gemensamt skapar artiklar och bygger vårt uppslagsverk på, baseras på någon form av konsensussökande beslutsfattande. Detta är i sig ett stort ämne, som räcker till föredrag på egen hand. Om konsensussökande beslutsfattande ska fungera, så krävs det att alla som deltar har ett gemensamt mål. I det här fallet är målet alltså att skapa ett fritt och neutralt uppslagsverk.

Det krävs dock också att folk faktiskt aktivt försöker söka samförstånd. Den dag då den minoritet på Wikipedia som inte gör det vuxit sig alltför stor, då har projektet ordentliga problem. Wikigemenskapen gör vad den kan för att kicka ut de som uppenbarligen inte söker samförstånd från projektet, men gråzonerna är stora. Att göra sig av med en användare är dessutom en energikrävande process, som man helst inte vill ha alltför många av.

För min personliga del gäller: om jag ska fungera väl i wikigemenskapen, om folk ska lyssna på och och tycka jag är vettig, så gäller det att andra tror på att jag aktivt arbetar för projektets målsättning och att jag faktiskt försöker samarbeta.

Väldigt många av de sätt att agera som jag beskrivit kan därför sammanfattas med genomskinlighetens princip:

Agera så att det blir lätt för andra att granska vad du gör.

Det, och så att följa normal netikett det vill säga att uppföra sig som folk, är nyckeln till ett framgångsrikt samverkande med andra på Wikipedia.