Användare:Mrund/foredrag081112
Inclusion/exclusion. Hur obskyra saker får man skriva om i Wikipedia?
[redigera | redigera wikitext]Föredrag vid Wikipedia Academy, Lund 081112. Martin Rundkvist.
Jag är hitbjuden för att prata om inclusionism kontra deletionism. På svenska kan man kanske säga inklusionism kontra raderingsiver. I korthet handlar det om frågan hur obskyra saker man skall få skriva om i Wikipedia. Alla är överens om att det bör finnas en artikel om Norge och det bör inte finnas en artikel om min sons tandställning. Men var går gränsen?
Det här avgörs enligt Wikipedias riktlinjer för notability. I svenska Wikipedia kallar man det "relevans", men det är en felöversättning. Relevans är ett relativt begrepp: ingenting kan vara relevant i största allmänhet. Korv är relevant i en diskussion om charkuterier, men irrelevant i en diskussion om fusionsreaktorer. En bättre översättning av notability, och ett ord som bättre motsvarar vad vi pratar om här, är betydenhet.
Så, alla är överens om att Wikipedia-artiklar bör handla om ämnen med ett visst mått av betydenhet . Frågan är hur mycket betydenhet. Och betydenhet för vem?
Det finns hundratals artiklar om pokemonfigurer som onekligen har stor betydenhet for många människor. Jag har inte läst dem. De har aldrig varit i vägen för mig som de vore i en tryckt uppslagsbok.
Men när jag skrev en artikel om en känd arkeologkollega i svenska Wikipedia var den nära att bli raderad. Saken var nämligen den att de flesta svenska wikipedianer inte känner till namnet på en enda arkeolog. För dem saknar alla arkeologer betydenhet om de inte är professorer. Till sist, efter en lång animerad diskussion, fick artikeln stå kvar tack vare några arkeologiintresserade wikipedianer som förklarade att den här killen har ett ganska stort mått av betydenhet i vår lilla värld.
Men sedan översatte någon artikeln och lade in den i engelska Wikipedia. Där blev den raderad nästan direkt. En anonym användare anmälde artikeln för radering. Av diskussionen framgick att inte nog med att den här artikelns ämne saknade betydenhet i de mestadels amerikanska wikipedianernas ögon: hela den skandinaviska arkeologin var ett perifert och obskyrt ämne för dem. I stort sett var man nöjd med att ha en artikel om vikingar, och mera behövdes inte. De flesta som deltog i diskussionen var inte arkeologiintresserade över huvud taget, de var raderingsvänliga wikiredaktörer som bevakar listan på raderingsförslag som ett slags hobby.
Så den artikeln ströks. Däremot är Pokemon viktigt för många amerikaner.
Min inställning, som ni väl har gissat vid det här laget, är att det skall finnas mycket starka skäl för att radera en artikel ur Wikipedia om den uppfyller grundläggande krav på omfång och språklig korrekthet. Grundfilosofin bakom Wikipedia är att det är bättre att ha tveksam information i ett ämne än att inte ha någon information alls. (Och allra bäst är förstås att ha verifierbar information med källhänvisningar.) Men om jag skriver en stub-artikel på två felstavade meningar och ingen förbättrar den inom ett par veckor så kan den i mitt tycke få åka ut oavsett om ämnet har betydenhet eller ej.
Att ha högt i tak på Wikipedia medför stora fördelar och mycket små nackdelar. De viktigaste fördelarna är enligt min mening
a) att Wikipedia blir mera användbart ju fler uppslagsord det har även i obskyra ämnen,
b) att skribenter vars artiklar får vara kvar blir mera motiverade att skriva fler artiklar.
Angående nackdelar har jag stött på två argument.
a. Utrymmet på servern är begränsat och söktiderna ökar med informationsmängden. Det här är ett grundlöst argument. Text tar nästan ingen plats. Om alla börjar ladda upp långa högupplösta filmsnuttar för att illustrera obskyra artiklar så får vi förstås problem, men det är inte alls det saken handlar om. De ständiga raderingsgrälen tar förmodligen upp mycket mera lagringsutrymme än de artiklar man diskuterar.
b. Wikipedias rykte. Vissa hävdar att om det finns en massa bludderartiklar om obskyra ämnen i uppslagsverket så kommer inte folk att respektera Wikipedia. Det här är också grundlöst. Wikipedia hamnar konsekvent högst upp i googlesökningarna. Folk Jorden runt respekterar Wikipedia som den ser ut idag, och det är inte tack vare att man har raderat en massa innehåll – tvärtom. Wikipedia regerar för att den är mera heltäckande, mera uppdaterad och mera lättsökt än tryckta uppslagsverk.
Har ni hört talas om Shazeb Andleeb? Han var en pakistansk tonårsgrabb som blev misshandlad till döds av ett gäng äldre pojkar i en gymnasieskola i Kalifornien år 1995. Det finns ingen wikipediaartikel om honom. Mord är ju tyvärr ganska vanligt, och de flesta mordoffer blir snabbt bortglömda.
Men nu råkade Andleeb bli ihjälsparkad i samma skola där rockmusikern Frank Black hade gått en gång. Det var han som var frontman i the Pixies. Och på en platta från året efter mordet har Frank Black en låt som heter "The Last Stand of Shazeb Andleeb". Texten är ganska svårtolkad och det fanns ingen förklaring i CD-foldern. De enda som fattade något var förmodligen folk som bor i området kring skolan.
För ett par år sedan skrev någon en artikel i engelska Wikipedia om Andleeb, men den blev omedelbart raderad utan diskussion eftersom den här 17-åringen inte hade haft tid att göra någonting i livet som gav honom betydenhet. I stället hittar man en kort förklaring i wikipedia-artikeln om albumet som låten ligger på. Det finns ingen hänvisning dit från uppslagsordet. (Sådana hänvisningar är annars kännetecknande för en rörelse mellan inklusionism och raderingsiver, mergism.)
Frank Black säljer massor av skivor och är superkändis hos indierockgenerationen som just börjar komma in i medelåldern. Vad tror ni de gör när de läser hans dunkla texter och stöter på ett namn som de inte känner igen? Just det, förr eller senare googlar varenda en av dem "Shazeb Andleeb". Och till följd av den där artikelraderingen så är det inte Wikipedia som hamnar högst upp på träfflistan, det är ett inlägg på Frank Blacks fanforum. Wikipediaartikeln om albumet från 1996, där man faktiskt får veta kortfattat vem eller vad Shazeb Andleeb var, är googleträff nummer hundranånting.
Det är viktigt att veta att de flesta som söker information och får fram en Wikipedia-artikel inte använder Wikipedias egen sökfunktion. De använder Google. Och Google gör stor skillnad mellan ett sökbegrepp som är en egen artikel i Wikipedia och ett som bara nämns i en artikel. Det är ett starkt argument mot mergism.
Sedan i februari i år finns det ett slags bårhus där man kan studera liken av artiklar som raderats från engelska Wikipedia. Den heter Deletionpedia . Där finns bland annat ett par långa intressanta listor på artiklar som blivit raderade efter att ha överlevt i 1000 dagar eller efter att ha överlevt 200 ändringar. Det är en utmärkt resurs för att konkretisera debatten om inklusionism och raderingsiver.