Liponsyra

Från Wikipedia
Strukturformel
Molekylmodell

Liponsyra, eller alfa-liponsyra (ALA), är inom biologin främst känd som en kraftfull antioxidant. Den sägs kunna ta en stor del av smällen när människokroppen angrips av fria radikaler, liksom att ha förmågan att reparera "trasiga" vitaminer som gjort sitt jobb som antioxidant, exempelvis C-vitamin. Detta är emellertid omtvistat.[1]

I Tyskland har ALA varit ett godkänt och icke-receptbelagt läkemedel inom neurpatisk diabetesbehandling sedan 1966[2]. Tyskland är också det enda land i värden där intravenös användning av ALA i nerupatisk diabetesbehandling är godkänd. Studier med belägg för effekt för behandling av neuropatisk diabetesbehandling finns (i fyra fall) men även en studie där man inte kan belägga effekter som skiljer sig från placebo och där man konstaterar att fler studier, framförallt kliniska, måste till innan man kan fastslå någon säkert dokumenterad effekt[3] [4] [5] [6] [7].

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Kombinerad malon- och metylmalonsyrauri (CMAMMA)[redigera | redigera wikitext]

I den metaboliska sjukdomen kombinerad malon- och metylmalonsyrauri (CMAMMA) som beror på ACSF3-brist, är mitokondriell fettsyrasyntes (mtFASII), som är prekursorreaktionen för biosyntesen av liponsyra, nedsatt[8][9]. Resultatet är en minskad grad av lipoylering av viktiga mitokondriella enzymer som pyruvatdehydrogenaskomplexet (PDC) och α-ketoglutaratdehydrogenaskomplexet (α-KGDH)[9]. Tillskott av liponsyra återställer inte mitokondriell funktion[10][9].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ K. P. Shay; R. F. Moreau; E. J. Smith; T. M. Hagen (juni 2008). (på engelska)IUBMB Life (International Union of Biochemistry and Molecular Biology) 60 (6): sid. 362–7. doi:10.1002/iub.40. PMID 18409172. Läst 3 november 2014. 
  2. ^ Ziegler, D.; Reljanovic, M.; Mehnert, H.; Gries, F. A. (1999). ”α-Lipoic acid in the treatment of diabetic polyneuropathy in Germany: Current evidence from clinical trials” (på engelska). Experimental and Clinical Endocrinology & Diabetes 107 (07): sid. 421–430. doi:10.1055/s-0029-1212132. ISSN 0947-7349. Arkiverad från originalet den 4 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180604232124/http://www.thieme-connect.de/DOI/DOI?10.1055%2Fs-0029-1212132. Läst 24 januari 2022. 
  3. ^ Reljanovic, M.; Reichel, G.; Rett, K.; Lobisch, M.; Schuette, K.; Möller, W. (1999-01-01). ”Treatment of diabetic polyneuropathy with the antioxidant thioctic acid (α-lipoic acid): A two year multicenter randomized double-blind placebo-controlled trial (ALADIN II)”. Free Radical Research 31 (3): sid. 171–179. doi:10.1080/10715769900300721. ISSN 1071-5762. PMID 10499773. https://doi.org/10.1080/10715769900300721. Läst 24 januari 2022. 
  4. ^ Packer, Lester; Kraemer, Klaus; Rimbach, Gerald (2001-10-01). ”Molecular aspects of lipoic acid in the prevention of diabetes complications” (på engelska). Nutrition 17 (10): sid. 888–895. doi:10.1016/S0899-9007(01)00658-X. ISSN 0899-9007. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S089990070100658X. Läst 24 januari 2022. 
  5. ^ Kilic, F.; Handelman, G. J.; Serbinova, E.; Packer, L.; Trevithick, J. R. (1995-10). ”Modelling cortical cataractogenesis 17: in vitro effect of a-lipoic acid on glucose-induced lens membrane damage, a model of diabetic cataractogenesis”. Biochemistry and Molecular Biology International 37 (2): sid. 361–370. ISSN 1039-9712. PMID 8673020. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8673020/. Läst 24 januari 2022. 
  6. ^ McIlduff, Courtney E.; Rutkove, Seward B. (2011). ”Critical appraisal of the use of alpha lipoic acid (thioctic acid) in the treatment of symptomatic diabetic polyneuropathy”. Therapeutics and Clinical Risk Management 7: sid. 377–385. doi:10.2147/TCRM.S11325. ISSN 1178-203X. PMID 21941444. PMC: 3176171. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21941444/. Läst 24 januari 2022. 
  7. ^ Javed, Saad; Petropoulos, Ioannis N.; Alam, Uazman; Malik, Rayaz A. (2015-1). ”Treatment of painful diabetic neuropathy”. Therapeutic Advances in Chronic Disease 6 (1): sid. 15–28. doi:10.1177/2040622314552071. ISSN 2040-6223. PMID 25553239. PMC: 4269610. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4269610/. Läst 24 januari 2022. 
  8. ^ Levtova, Alina; Waters, Paula J.; Buhas, Daniela; Lévesque, Sébastien; Auray‐Blais, Christiane; Clarke, Joe T.R. (2019-01). ”Combined malonic and methylmalonic aciduria due to ACSF3 mutations: Benign clinical course in an unselected cohort” (på engelska). Journal of Inherited Metabolic Disease 42 (1): sid. 107–116. doi:10.1002/jimd.12032. ISSN 0141-8955. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jimd.12032. 
  9. ^ [a b c] Wehbe, Zeinab; Behringer, Sidney; Alatibi, Khaled; Watkins, David; Rosenblatt, David; Spiekerkoetter, Ute (2019-11). ”The emerging role of the mitochondrial fatty-acid synthase (mtFASII) in the regulation of energy metabolism” (på engelska). Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular and Cell Biology of Lipids 1864 (11): sid. 1629–1643. doi:10.1016/j.bbalip.2019.07.012. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1388198119301349. 
  10. ^ Hiltunen, J. Kalervo; Autio, Kaija J.; Schonauer, Melissa S.; Kursu, V.A. Samuli; Dieckmann, Carol L.; Kastaniotis, Alexander J. (2010-06). ”Mitochondrial fatty acid synthesis and respiration” (på engelska). Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Bioenergetics 1797 (6-7): sid. 1195–1202. doi:10.1016/j.bbabio.2010.03.006. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S000527281000112X. Läst 6 december 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Liponsyra&oldid=54195073”