Bakteriell vaginos: Skillnad mellan sidversioner
Lucas559 (Diskussion | Bidrag) from English (EN) Wikipedia and Medical Translation Task Force with help from Translators Without Borders (human translation). CC-BY-SA Märke: Möjligt klotter |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 26 augusti 2016 kl. 05.49
| Bakteriell vaginos | |
 Mikrograf av bakteriell vaginos celler från livmoderhalsen täckta med stavformade bakterier. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | B96, N76 |
| ICD-9 | 616.1 |
| MeSH | svensk engelsk |
Bakteriell vaginos (BV), även känt som vaginal bacteriosis eller Gardnerella vaginitis,[1] är en sjukdom i vagina orsakad av en alltför stor förekomst av bakterier.[2] Vanliga symtom inkluderar ökad mängd flytningar vars lukt ofta påminner om fisk. Flytningarna är ofta vit- eller gråaktiga i färgen. Brännande känsla vid urinering kan uppstå.[3] Klåda är mindre vanligt.[2][3] Ibland förekommer inga symtom.[3] Med BV ökar risken för ett antal andra sexuellt överförbara infektioner inklusive HIV/AIDS.[4] Det ökar också risken för förlossning bland gravida.[5]
Orsak och diagnos
BV orsakas av en obalans i vaginans naturliga bakterieflora.[6] Det har skett en förändring i den vanligaste bakterietypen och en hundra- till tusenfaldig ökning i det totala antalet bakterier.[2] Riskfaktorer omfattar bland annat intimduschning, nya eller flera sexpartners, antibiotika och användningen av spiral .[6] Det anses dock inte vara en sexuellt överförbar infektion.[7] Vid misstänkt bakteriell vaginos ställs diagnosen utifrån symptomen vilka verifieras med test av vaginalsekret för förekomst av onormalt högt pH-värde i vaginan och ett stort antal bakterier.[2] BV förväxlas ofta med vaginal svampinfektion eller trichomonasinfektion.[8]
Förebyggande och behandling
Behandling sker oftast med något av antibiotikapreparaten clindamycin eller metronidazole. Dessa läkemedel kan användas under graviditetens andra och tredje trimester. Symptomen återkommer dock ofta efter behandling. Probiotika kan bidra till att förhindra symptomens återkomst.[2] Det är oklart om användningen av probiotika eller antibiotika påverkar graviditeter.[2][9]
Epidemiologi och historik
BV är den vanligaste vaginalinfektion hos kvinnor i fertil ålder.[6] Andelen kvinnor som berörs varierar mellan 5 % och 70 %.[4] BV är mest förekommande i delar av Afrika och minst förekommande i Asien och Europa.[4] I USA drabbas 30 % av kvinnor mellan 14 och 49 år.[10] Andelen varierar kraftigt mellan etniska grupper inom ett land.[4] Medan symtom som påminner om BV har beskrivits genom historien, påträffades det första, klart dokumenterade fallet 1894.[1]
Referenser
- ^ [a b] Borchardt, Kenneth A. (1997). Sexually transmitted diseases : epidemiology, pathology, diagnosis, and treatment. Boca Raton [u.a.]: CRC Press. Sid. 4. ISBN 9780849394768. https://books.google.ca/books?id=k_9sjs-n0nIC&pg=PA4.
- ^ [a b c d e f] Donders, GG; Zodzika, J; Rezeberga, D (April 2014). ”Treatment of bacterial vaginosis: what we have and what we miss.”. Expert opinion on pharmacotherapy 15 (5): sid. 645-57. PMID 24579850.
- ^ [a b c] ”Vilka symtom ger bakteriell vaginos?”. http://www.nichd.nih.gov/. 2013-05-21. http://www.nichd.nih.gov/health/topics/bacterialvag/conditioninfo/Pages/symptoms.aspx. Läst 3 mars 2015.
- ^ [a b c d] Kenyon, C; Colebunders, R; Crucitti, T (December 2013). ”The global epidemiology of bacterial vaginosis: a systematic review.”. American journal of obstetrics and gynecology 209 (6): sid. 505-23. PMID 23659989.
- ^ ”Vad finns det för behandlingar för bakteriell vaginos (BV)?”. http://www.nichd.nih.gov/. 2013-07-15. http://www.nichd.nih.gov/health/topics/bacterialvag/conditioninfo/Pages/treatments.aspx. Läst 4 mars 2015.
- ^ [a b c] ”Bacterial Vaginosis (BV): Condition Information”. http://www.nichd.nih.gov/. 2013-05-21. http://www.nichd.nih.gov/health/topics/bacterialvag/conditioninfo/Pages/default.aspx. Läst 3 mars 2015.
- ^ ”Bacterial Vaginosis – CDC Fact Sheet”. Bacterial Vaginosis – CDC Fact Sheet. Centers for Disease Control and Prevention. March 11, 2014. http://www.cdc.gov/std/bv/stdfact-bacterial-vaginosis.htm. Läst 2 mars 2015.
- ^ Mashburn, J (2006). ”Etiology, diagnosis, and management of vaginitis.”. Journal of midwifery & women's health 51 (6): sid. 423-30. PMID 17081932.
- ^ Othman, M; Neilson, JP; Alfirevic, Z (24 January 2007). ”Probiotics for preventing preterm labour.”. The Cochrane database of systematic reviews (1): sid. CD005941. PMID 17253567.
- ^ ”Bacterial Vaginosis (BV) Statistics Prevalence”. cdc.gov. September 14, 2010. http://www.cdc.gov/std/bv/stats.htm. Läst 3 mars 2015.