Probiotika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Det finns rikligt med probiotika i yoghurtshots.

Probiotika eller mikrobiska preparationer är kost som innehåller bakterier med avsikten att stärka immunförsvar och tarmflora.[1] Inom vissa tänkta medicinska användningsområden har man kunnat visa på viss effekt[2] men i de flesta fall är effekten inte påvisbar eller inte tillräckligt stor för att motivera behandlingsmetoden.[3][1][4] Vetenskaplig dokumentation saknas för att nyttan av probiotika skulle kompensera för kostens extra sockermängd. De försök att förebygga allergier och andra sjukdomar bland barn som har gjorts med probiotika har gett nollresultat.[5]

Vad är probiotika?[redigera | redigera wikitext]

Probiotika innebär levande bakteriekulturer. Probiotika finns rikligt i mjölkprodukter, men det medför inte att alla mjölkprodukter innehåller probiotika, utan det finns tre viktiga krav som måste uppfyllas. Det första krav som måste uppfyllas är att bakterien måste vara säker ur medicinsk synpunkt, dessutom måste den kunna överleva i magens sura miljö och samtidigt vara ”nyttig” för människan.[6]

Den normala människans matsmältningskanal innehåller cirka 400 olika typer av probiotiska bakterier som minskar tillväxten av skadliga bakterier och främjar ett friskt matsmältningssystem.

Probiotikans förekomst[redigera | redigera wikitext]

Probiotiska bakteriekulturer är vanligt förekommande i kosttillskott. Sverige ligger långt framme i kommersialisering av probiotikaforskningen med företag som BioGaia och Gastroviva. Probiotika finns även naturligt i vår mat, den är vanligt förekommande i vitlök, lök, filmjölk, mjölk, havre och tomat.[2]

Probiotika i sjukvården[redigera | redigera wikitext]

Probiotika har använts inom sjukvården för att minska risken för diarré, gas, och kramper orsakade av antibiotika, men enligt en omfattande studie gjord 2013 i Storbritannien saknar probiotikan effekt[3]. Hypotesen har annars varit att antibiotikan dödar "nyttiga" bakterier tillsammans med de bakterier som orsakar sjukdom. En minskning av nyttiga bakterier kan leda till problem med matsmältningen, men genom att äta probiotika har man antagit att de förlorade nyttiga bakterierna ersätts, vilket i så fall skulle kunna förhindra diarré.[7]

Flera studiers brist på påvisad tydlig effekt har gjort att användningen av probiotika minskat eller upphört inom delar av vården.[3]

Probiotikans uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa hypoteser placerar sig probiotikabakterierna på slemhinnorna i tarmen. Där förväntas de leva av näringen samtidigt som de försvårar för andra skadliga bakterier att dels ta del av näringen och dels fästa på tarmens slemhinnor.

Probiotika tillverkar starka syror och antiseptiskt väteperoxid (mjölksyra och ättiksyra) vilket resulterar i sänkt pH-värde i magsäcken.[källa behövs] Det låga pH-värdet bidrar till en otrevlig miljö i magsäcken och motverkar därför skadliga syrakänsliga bakterier, men även vissa svampsjukdomar som Candida.[källa behövs][2]

Forskning visar att vissa probiotiska stammar dessutom klarar av att sänka kolesterolnivån i blodet genom nedbrytning av gallsalter. De probiotiska bakterierna bildar ättiksyra och propionsyra i tarmen som sen först till levern där de påverkar leverns reglering av framförallt kolesterol.[källa behövs][8]

Probiotika innehåller olika bifidobakterier, acidofilusbakterier och laktosbaciller. Probiotika i mjölksyrebakterier (nyttobakterier) har som funktion att bl.a. sänka laktosnivån. Därför är probiotika väldigt behjälpligt för laktosintoleranta personer eftersom probiotikan stimulerar nedbrytningen av laktos.[2]

Är probiotika säkert att använda?[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av probiotikan finns redan i vårt matsmältningssystem. En del av probiotikan har vi använt oss av väldigt länge, till exempel fermenterade livsmedel och kultiverade mjölkprodukter, varav inget verkar orsaka sjukdom. Fler studier krävs dock för att påvisa om probiotika är säkert för barn, pensionärer och de med ett svagt immunsystem.[7]

Det finns dock forskning som påvisar att många probiotikor är ineffektiva och att vissa även kan orsaka skada. Forskare menar att vi borde byta och använda oss av prebiotika istället.[9]

I en klinisk studie som genomfördes vid University of Western Australia som gick ut på att skaffa sig kunskap om hur probiotikan påverkade barndomsallergier, så gav forskare 178 elever antingen ett placebopiller eller ett probiotikapiller. De som fick probiotikan utvecklade känsligheter mot allergener.[10] Resultatet visar att probiotika kan vara allergiframkallande för barn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14091
  2. ^ [a b c d] ”Probiotika - nyttobakterier”. http://www.halsosidorna.se/Probiotika.htm. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ [a b c] http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/infektion/probiotika-bet-inte-pa-diarre/
  4. ^ http://www.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-rapport%20Probiotika%20%20inkl%20bilagor%202011-11-22%20till%20publicering.pdf
  5. ^ Karin Bojs, Därför drabbas vi just nu av hälsohets, Dagens nyheter 2014-03-23.
  6. ^ ”Probiotika - Tarmen”. http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?tem=3&art=391. 
  7. ^ [a b] Medical Reference, Healthwise. Probiotics - Topic Overview, http://www.webmd.com/digestive-disorders/tc/probiotics-topic-overview, 2013-05-21.
  8. ^ Proviva. Vad är probiotika, http://www.proviva.se/historien-om-proviva/magens-basta-van/vad-ar-probiotika/, 2013-05-21
  9. ^ Probiotics, not so friendly after all?”. The Times. Published at 12:00AM, November 10 2008. http://www.thetimes.co.uk/tto/health/article1788597.ece. Läst 2013-05-21. 
  10. ^ Bee, Peta. ”So-called 'friendly' bacteria may be dangerous, according to new research - so which should you be taking?”. http://www.dailymail.co.uk/health/article-510978/So-called-friendly-bacteria-dangerous-according-new-research--taking.html. Läst 2013-05-21.