Tonsillektomi: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Omdirigerar till Tonsill
Skapad genom översättning av "Tonsillectomy"
Märken: Tog bort omdirigering Möjligen felaktig tagg för referenslista Innehållsöversättning Innehållsöversättning2
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox medical intervention|name=Tonsillectomy|synonyms=Adenotonsillectomy, T&A|image=Tonsillectomy09.jpg|caption=Typical appearance of the back of the throat three days post tonsillectomy.|ICD10=|ICD9={{ICD9proc|28.2}}-{{ICD9proc|28.3}}|MeshID=D014068|MedlinePlus=003013|OPS301=|OtherCodes=}} '''Tonsillektomi''' är ett kirurgiskt ingrepp där båda tonsillerna (palatin tonsiller eller halsmandlar) avlägsnas helt. <ref name="Oto2019">{{Cite journal|last1=Mitchell|last8=Giordano|doi=10.1177/0194599818801757|pages=S1–S42|issue=1_suppl|volume=160|date=5 February 2019|journal=Otolaryngology–Head and Neck Surgery|title=Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)|first9=Douglas M.|last9=Hildrew|first8=Terri|first7=Norman R.|first1=Ron B.|last7=Friedman|first6=Sandra A.|last6=Finestone|first5=Sarah|last5=Coles|first4=Richard M.|last4=Rosenfeld|first3=Stacey L.|last3=Ishman|first2=Sanford M.|last2=Archer|pmid=30798778}}</ref> Ingreppet görs huvudsakligen vid återkommande [[Faryngit|halsinfektioner]] eller [[Sömnapné|obstruktiv sömnapné]]. För de med frekventa halsinfektioner resulterar kirurgi i färre fall av halsont under följande ett till två år, men effekter på lång sikt är inte fullt kända.<ref name="Burton2014">{{Cite journal|title=Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis|journal=The Cochrane Database of Systematic Reviews|issue=11|pages=CD001802|date=November 2014|pmid=25407135|doi=10.1002/14651858.CD001802.pub3}}</ref> Hos barn med obstruktiv sömnapné förbättrar ingreppet [[Livskvalitet|livskvalitén]].<ref name="Ven2015">{{Cite journal|title=Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical management for obstructive sleep-disordered breathing in children|journal=The Cochrane Database of Systematic Reviews|issue=10|pages=CD011165|date=October 2015|pmid=26465274|doi=10.1002/14651858.CD011165.pub2}}</ref>
#REDIRECT[[Tonsill]]

Ingreppet är i allmänhet säkert, men komplikationer som kan uppstå är [[blödning]], [[Kräkning|kräkningar]], [[Dehydrering|uttorkning]], svårigheter att äta eller talsvårigheter.<ref name="Oto2019">{{Cite journal|last1=Mitchell|last8=Giordano|doi=10.1177/0194599818801757|pages=S1–S42|issue=1_suppl|volume=160|date=5 February 2019|journal=Otolaryngology–Head and Neck Surgery|title=Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)|first9=Douglas M.|last9=Hildrew|first8=Terri|first7=Norman R.|first1=Ron B.|last7=Friedman|first6=Sandra A.|last6=Finestone|first5=Sarah|last5=Coles|first4=Richard M.|last4=Rosenfeld|first3=Stacey L.|last3=Ishman|first2=Sanford M.|last2=Archer|pmid=30798778}}</ref> [[Halsont]] är vanligt och varar vanligtvis cirka en till två veckor efter operationen.<ref>{{Cite book|last1=Flint|first6=Valerie J.|url=https://books.google.com/books?id=lFajBQAAQBAJ&pg=PA2862|page=2862|isbn=9780323278201|publisher=Elsevier Health Sciences|date=2014|title=Cummings Otolaryngology – Head and Neck Surgery E-Book|first7=Marci M.|last7=Lesperance|last6=Lund|first1=Paul W.|first5=John K.|last5=Niparko|first4=J. Regan|last4=Thomas|first3=K. Thomas|last3=Robbins|first2=Bruce H.|last2=Haughey|language=en}}</ref> Blödning inträffar hos cirka 1% under den första dagen och hos ytterligare 2% efter det. Dödsfall är mycket ovanligt och inträffar i mellan 1 av 2360 och 1 av 56 000 ingrepp. Tonsillektomi tycks inte påverka [[Immunförsvar|immunförsvaret på]] lång sikt.<ref name="Bit2015">{{Cite journal|last1=Bitar|first1=MA|last2=Dowli|first2=A|last3=Mourad|first3=M|title=The effect of tonsillectomy on the immune system: A systematic review and meta-analysis.|date=August 2015}}</ref>

Efter operationen kan [[ibuprofen]] och [[paracetamol]] (acetaminophen) ges för att behandla postoperativ smärta.<ref name="Oto2019">{{Cite journal|last1=Mitchell|last8=Giordano|doi=10.1177/0194599818801757|pages=S1–S42|issue=1_suppl|volume=160|date=5 February 2019|journal=Otolaryngology–Head and Neck Surgery|title=Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)|first9=Douglas M.|last9=Hildrew|first8=Terri|first7=Norman R.|first1=Ron B.|last7=Friedman|first6=Sandra A.|last6=Finestone|first5=Sarah|last5=Coles|first4=Richard M.|last4=Rosenfeld|first3=Stacey L.|last3=Ishman|first2=Sanford M.|last2=Archer|pmid=30798778}}</ref> Operationen görs ofta med metallinstrument eller [[Kauterisering|elektrokauterisering]].<ref name="Dam2016">{{Cite journal|last1=Damiani|title=Long-term effects of adenotonsillectomy in children with obstructive sleep apnoea: protocol for a systematic review.|doi=10.1136/bmjopen-2015-010030|pages=e010030|issue=9|volume=6|date=2 September 2016|journal=BMJ Open|first5=G|first1=F|last5=Alberti|first4=PE|last4=Brockmann|first3=JC|last3=Gana|first2=G|last2=Rada|pmid=27591015}}</ref> [[Adenoid|Adenoiden]] (en liknande körtel bakom näsan) kan också avlägsnas, i vilket fall ingreppet kallas för en "adenotonsillektomi". Ett partiellt avlägsnande av tonsillerna kallas för "tonsillotomi", vilket kan vara att föredra i fall av obstruktiv sömnapné.<ref>{{Cite journal|last1=Zhang|first1=Lai-Ying|last2=Zhong|first2=Laurie|last3=David|first3=Michael|last4=Cervin|first4=Anders|date=December 2017|title=Tonsillectomy or tonsillotomy? A systematic review for paediatric sleep-disordered breathing|journal=International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology|volume=103|pages=41–50|doi=10.1016/j.ijporl.2017.10.008|pmid=29224763}}</ref><ref>{{Cite journal|last1=Gorman|first1=D.|last2=Ogston|first2=S.|last3=Hussain|first3=S. S. M.|date=2017|title=Improvement in symptoms of obstructive sleep apnoea in children following tonsillectomy versus tonsillotomy: a systematic review and meta-analysis|journal=Clinical Otolaryngology|volume=42|issue=2|pages=275–282|doi=10.1111/coa.12717|pmid=27506317}}</ref><ref name="Ste2014">{{Cite journal|last1=Stelter|first1=Klaus|date=2014-12-01|title=Tonsillitis and sore throat in children|journal=GMS Current Topics in Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery|volume=13|pages=Doc07|doi=10.3205/cto000110|pmid=25587367}}</ref>

Ingreppet har beskrivits sedan minst 50 år efter [[Kelsos|Kristus]] av [[Kelsos|Celsus]].<ref>{{Cite journal|title=Who has been hiding in your tonsillectomy tray? Eponymous instruments in tonsillectomy surgery.}}</ref> I USA, sedan 2010, utförs tonsillektomi mer sällan än tidigare, som på 1970-talet, även om det fortfarande är det näst vanligaste polikliniska ingreppet (som utförs utan att patienten läggs in) hos barn.<ref name="Oto2019">{{Cite journal|last1=Mitchell|last8=Giordano|doi=10.1177/0194599818801757|pages=S1–S42|issue=1_suppl|volume=160|date=5 February 2019|journal=Otolaryngology–Head and Neck Surgery|title=Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)|first9=Douglas M.|last9=Hildrew|first8=Terri|first7=Norman R.|first1=Ron B.|last7=Friedman|first6=Sandra A.|last6=Finestone|first5=Sarah|last5=Coles|first4=Richard M.|last4=Rosenfeld|first3=Stacey L.|last3=Ishman|first2=Sanford M.|last2=Archer|pmid=30798778}}</ref> I och med 2019 förekommer det en påtaglig debatt kring när det är lämpligt att operera, med bl.a. påståenden att operationen gjorts för ofta.<ref name="Burton2014">{{Cite journal|title=Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis|journal=The Cochrane Database of Systematic Reviews|issue=11|pages=CD001802|date=November 2014|pmid=25407135|doi=10.1002/14651858.CD001802.pub3}}</ref> Hur ofta tonsillektomi utförs skiljer sig mellan länder.<ref name="EU2019">{{Cite web|url=https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Surgical_operations_and_procedures_statistics#Number_of_surgical_operations_and_procedures|title=Surgical operations and procedures statistics - Statistics Explained|website=ec.europa.eu}}</ref><ref name="Sul2010">{{Cite journal|title=Exploring the variation in paediatric tonsillectomy rates between English regions: a 5-year NHS and independent sector data analysis}}</ref>

== Källor ==
{{Reflist}}

== Externa länkar ==
{{commons category-inline}}

Versionen från 16 september 2020 kl. 11.44

Tonsillektomi
Intervention
Typical appearance of the back of the throat three days post tonsillectomy.
Synonymer
ICD-10-PCS
28.2-28.3ICD-9-CM
ICD-9
D014068MeSH
OPS-301 code
LOINC
Andra åtgärdskoder
003013MedlinePlus
eMedicine
HCPCS-L2

Tonsillektomi är ett kirurgiskt ingrepp där båda tonsillerna (palatin tonsiller eller halsmandlar) avlägsnas helt. [1] Ingreppet görs huvudsakligen vid återkommande halsinfektioner eller obstruktiv sömnapné. För de med frekventa halsinfektioner resulterar kirurgi i färre fall av halsont under följande ett till två år, men effekter på lång sikt är inte fullt kända.[2] Hos barn med obstruktiv sömnapné förbättrar ingreppet livskvalitén.[3]

Ingreppet är i allmänhet säkert, men komplikationer som kan uppstå är blödning, kräkningar, uttorkning, svårigheter att äta eller talsvårigheter.[1] Halsont är vanligt och varar vanligtvis cirka en till två veckor efter operationen.[4] Blödning inträffar hos cirka 1% under den första dagen och hos ytterligare 2% efter det. Dödsfall är mycket ovanligt och inträffar i mellan 1 av 2360 och 1 av 56 000 ingrepp. Tonsillektomi tycks inte påverka immunförsvaret på lång sikt.[5]

Efter operationen kan ibuprofen och paracetamol (acetaminophen) ges för att behandla postoperativ smärta.[1] Operationen görs ofta med metallinstrument eller elektrokauterisering.[6] Adenoiden (en liknande körtel bakom näsan) kan också avlägsnas, i vilket fall ingreppet kallas för en "adenotonsillektomi". Ett partiellt avlägsnande av tonsillerna kallas för "tonsillotomi", vilket kan vara att föredra i fall av obstruktiv sömnapné.[7][8][9]

Ingreppet har beskrivits sedan minst 50 år efter Kristus av Celsus.[10] I USA, sedan 2010, utförs tonsillektomi mer sällan än tidigare, som på 1970-talet, även om det fortfarande är det näst vanligaste polikliniska ingreppet (som utförs utan att patienten läggs in) hos barn.[1] I och med 2019 förekommer det en påtaglig debatt kring när det är lämpligt att operera, med bl.a. påståenden att operationen gjorts för ofta.[2] Hur ofta tonsillektomi utförs skiljer sig mellan länder.[11][12]

Källor

  1. ^ [a b c d] Mitchell, Ron B.; Archer, Sanford M.; Ishman, Stacey L.; Rosenfeld, Richard M.; Coles, Sarah; Finestone, Sandra A.; Friedman, Norman R.; Giordano, Terri; et al. (5 February 2019). ”Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)”. Otolaryngology–Head and Neck Surgery 160 (1_suppl): sid. S1–S42. doi:10.1177/0194599818801757. PMID 30798778. 
  2. ^ [a b] ”Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (11): sid. CD001802. November 2014. doi:10.1002/14651858.CD001802.pub3. PMID 25407135. 
  3. ^ ”Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical management for obstructive sleep-disordered breathing in children”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (10): sid. CD011165. October 2015. doi:10.1002/14651858.CD011165.pub2. PMID 26465274. 
  4. ^ Flint, Paul W.; Haughey, Bruce H.; Robbins, K. Thomas; Thomas, J. Regan; Niparko, John K.; Lund, Valerie J.; Lesperance, Marci M. (2014) (på engelska). Cummings Otolaryngology – Head and Neck Surgery E-Book. Elsevier Health Sciences. Sid. 2862. ISBN 9780323278201. https://books.google.com/books?id=lFajBQAAQBAJ&pg=PA2862. 
  5. ^ Bitar, MA; Dowli, A; Mourad, M (August 2015). The effect of tonsillectomy on the immune system: A systematic review and meta-analysis.. 
  6. ^ Damiani, F; Rada, G; Gana, JC; Brockmann, PE; Alberti, G (2 September 2016). ”Long-term effects of adenotonsillectomy in children with obstructive sleep apnoea: protocol for a systematic review.”. BMJ Open 6 (9): sid. e010030. doi:10.1136/bmjopen-2015-010030. PMID 27591015. 
  7. ^ Zhang, Lai-Ying; Zhong, Laurie; David, Michael; Cervin, Anders (December 2017). ”Tonsillectomy or tonsillotomy? A systematic review for paediatric sleep-disordered breathing”. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology 103: sid. 41–50. doi:10.1016/j.ijporl.2017.10.008. PMID 29224763. 
  8. ^ Gorman, D.; Ogston, S.; Hussain, S. S. M. (2017). ”Improvement in symptoms of obstructive sleep apnoea in children following tonsillectomy versus tonsillotomy: a systematic review and meta-analysis”. Clinical Otolaryngology 42 (2): sid. 275–282. doi:10.1111/coa.12717. PMID 27506317. 
  9. ^ Stelter, Klaus (2014-12-01). ”Tonsillitis and sore throat in children”. GMS Current Topics in Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery 13: sid. Doc07. doi:10.3205/cto000110. PMID 25587367. 
  10. ^ Who has been hiding in your tonsillectomy tray? Eponymous instruments in tonsillectomy surgery.. 
  11. ^ ”Surgical operations and procedures statistics - Statistics Explained”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Surgical_operations_and_procedures_statistics#Number_of_surgical_operations_and_procedures. 
  12. ^ Exploring the variation in paediatric tonsillectomy rates between English regions: a 5-year NHS and independent sector data analysis. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tonsillektomi&oldid=48242048”