Paracetamol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paracetamol
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn N-(4-hydroxifenyl)acetamid
Kemisk formel C8H9NO2
Molmassa 151,169 g/mol
CAS-nummer 103-90-2
SMILES C1=CC(=CC=C1NC(C)=O)O
Egenskaper
Densitet 1,263 g/cm³
Smältpunkt 168–172 °C
Kokpunkt >500 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Paracetamol är ett febernedsättande (antipyretikum) och smärtstillande (analgetikum) läkemedel som i Sverige säljs receptfritt vanligen under varunamnen Alvedon, Reliv, Panodil, Pamol med mera.[1] Curadon är numera avregistrerat.[2] I vissa länder, bland annat USA, kallas paracetamol för Acetaminophen.[3] Namnen paracetamol och acetaminophen är två olika förkortningar av samma kemiska namn: para-acetylaminophenol.

Det finns även en rad receptbelagda kombinationspreparat som innehåller paracetamol och andra verksamma medel, såsom Citodon, Distalgesic och Panocod.[4]

Effekt[redigera | redigera wikitext]

Paracetamol är smärtlindrande och febernedsättande. Preparaten används vanligen vid huvudvärk, tandvärk, feber vid förkylningssjukdomar, menstruationssmärtor, muskelsmärtor, reumatiska smärtor och hyperpyrexi.

Den exakta verkningsmekanismen för den smärtstillande effekten hos paracetamol är inte känd i detalj,[5] men man tror att dess huvudsakliga verkan hänger samman med molekylens förmåga att fånga upp och oskadliggöra fria OH- och O--radikaler som bildas vid till exempel en vävnadsskada.[1]

Dess febernedsättande effekt beror på att molekylen påverkar värmereglerande centra i centrala nervsystemet (CNS), varvid värmeavgivningen ökar.[1]

Tillgänglighet[redigera | redigera wikitext]

Paracetamol kan administreras som tabletter, brustablett, oral lösning, suppositorie samt som intravenös eller intramuskulär injektion. Rekommenderad maximal dos för paracetamol är 4 gram per dygn.[1] Högre dos än den rekommenderade medför inte någon ökning av den analgetiska effekten, men däremot risk för mycket allvarliga skador på levern.

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

Metaboliskt förlopp

Högre doser än 10 gram medför risk för allvarlig leverskada eftersom det då bildas giftiga metaboliter. Vid rekommenderad dos metaboliseras merparten av läkemedlet genom konjugering med glukuronsyra och sulfat. Det vattenlösliga syrakomplexet utsöndras sedan i urinen. Vid högre doser blir systemet mättat och en större del av läkemedlet metaboliseras istället av Cytokrom P450-enzymsystemen (CYP2E1) och CYP3A4. Därigenom oxideras paracetamol och omvandlas till en reaktiv intermediärmetabolit, N-acetyl-p-bensokinon-imin (NAPQI). Under normala förhållanden konjugeras NAPQI med glutation men vid en överdos tar leverns förråd av glutation slut med leverskador till följd.[3] Vid långvarig hög konsumtion av etanol ökar mängden CYP2E1 och paracetamol blir toxiskt i lägre doser.

Som antidot (motgift) vid överdosering av paracetamol används acetylcystein, ofta intravenöst.[1] Acetylcysteinets verkan mot överdosering av paracetamol beror på att läkemedlet ökar bildandet av glutation i levern.[3] Man kan även ge läkemedel som stimulerar konjugationsreaktionerna, till exempel metionin eller cysteamin.[3]

Paracetamol kan användas vid graviditet och amning. Visserligen går lite av ämnet ut i modersmjölken men vid normal användning är det för lite för att påverka barnet.[1] Dessutom har fostret större lever och njurar i förhållande till sin kroppsvikt och har därför större kapacitet att ta hand om läkemedlet.[källa behövs] Detta motsägs fullständigt av nedan nämnda studier.

Läkemedlets toxicitet[redigera | redigera wikitext]

Toxisk (giftig) dos för vuxna är ca 140 mg per kg kroppsvikt, det vill säga 9,8 gram för en människa på 70 kg.[1] Detta kan jämföras med den maximala dagsdosen som är 4 gram. Toxisk dos för barn är >120 mg/kg kroppsvikt.[4]

Vissa studier tyder på att regelbundet intag av alkohol under längre tid (till exempel vid alkoholism) potentierar paracetamols hepatotoxiska effekt väsentligen,[6] andra studier finner inte det sambandet.[7]

Kliniska tecken på leverskadan märks först efter ett par dygn och kulminerar vanligen efter 4–6 dygn.[4] Vid paracetamolförgiftning kan acetylcystein användas som antidot, men det måste ges så tidigt som möjligt innan leverns nedbrytning har hunnit gå för långt.[4] Acetylcystein verkar genom att tillhandahålla kroppen sulfhydrylgrupper som kan konjugeras med NAPQI.

Paracetamol är starkt giftigt för katter eftersom de saknar det enzym, glukuronyltransferas, som människor använder för att konjugera läkemedlet med glukuronsyra[källa behövs]

Jämförelse med NSAID[redigera | redigera wikitext]

Paracetamol har, till skillnad från andra läkemedel såsom acetylsalicylsyra, ibuprofen och diklofenak, ingen antiinflammatorisk aktivitet[8] och anses därför inte tillhöra gruppen NSAID.

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

I rekommenderad dos påverkar paracetamol inte magslemhinnan, blodkoagulationen och njurarna som NSAID kan göra.

Paracetamol kan vara farligt för gravida (se nedan). Dock påverkar paracetamol ej stängningen av ductus arteriosus som NSAID kan göra. Barn kan använda paracetamol vid feber utan risk för Reyes syndrom, en risk som finns med acetylsalicylsyra.

Risker för gravida[redigera | redigera wikitext]

Paracetamol ansågs länge vara helt ofarligt för gravida, men enligt en dansk studie som publicerades år 2010, så kan långvarigt intag (över fyra veckor) av paracetamol under första och andra trimestern av graviditeten leda till en ökad risk för missbildade könsorgan hos pojkfoster.[9][10]

En ny studie publicerad av American Medical Association fann ett samband mellan gravida mödrar som tar paracetamol (acetaminophen), den aktiva ingrediensen i smärtstillande som Tylenol, och en större risk att få barn med diagnosen ADHD.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] FASS'95
  2. ^ http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20031217000013&DocTypeID=7&UserTypeID=2
  3. ^ [a b c d] H.P.Rang/M.M.Dale Pharmachology
  4. ^ [a b c d] FASS
  5. ^ Nordeng, H. & Spigset, O. : "Farmakologi och farmakologisk omvårdnad", sidan 403. Studentlitteratur, 2009
  6. ^ http://www.drugs.com/ppa/acetaminophen-n-acetyl-p-aminophenol-apap.html
  7. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10759684
  8. ^ http://www.ltkalmar.se/Documents/H%C3%A4lsa%20&%20V%C3%A5rd/L%C3%A4kemedel/L%C3%A4kemedelskommitten/RekL%C3%A4k/Sm%C3%A4rta/paracetamol.htm
  9. ^ http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article8090996.ab
  10. ^ http://www.janusinfo.se/Nyhetslista/Nya-data-om-fosterskada-av-paracetamol-bor-tolkas-forsiktigt/
  11. ^ http://www.aol.com/article/2014/02/25/tylenol-during-pregnancy-link-to-adhd/20837591/