Sömnapné

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sömnapné
Klassifikation och externa resurser
Obstruktiv sömnapné
ICD-10 G47.3
ICD-9 327.23, 780.57
MedlinePlus 000811 003997
eMedicine ped/2114 
MeSH engelsk

Sömnapné är andningsuppehåll som drabbar cirka 10 procent av dem som snarkar. För att det skall betraktas som apné måste uppehållet vara längre än 10 sekunder. Man har funnit ett samband mellan ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och sömnapné.

Tillståndet delas upp i central sömnapné och obstruktiv sömnapné. Central sömnapné definieras som apnéer orsakade av upphävda andningssignaler till andningsmuskulaturen från hjärnstammens andningscentrum. Orsaken kan vara skador i centrala nervsystemet, lungsjukdom, hjärtsjukdom eller vara orsakad av en viss medicinering. Den obstruktiva formen av sömnapné beror på blockering av de övre luftvägarna, vilket förhindrar normal andning.

Båda typerna av apné leder till för låg halt av syre i arteriellt blod, medan halten av koldioxid blir för hög, vilket kan leda till acidos. Andningsuppehållen leder också till förhöjt blodtryck i både systemkretsloppet och lungkretsloppet. Personer med sömnapnésyndrom lider ofta av huvudvärk under den vakna delen av dygnet samt en mycket stark trötthet.

Orsaker till sömnapné är bland annat trånga övre luftvägar, övervikt, alkoholkonsumtion, allergisk svullnad eller lugnande läkemedel. Sätt att minska besvären för de drabbade, förutom bantning och avhållsamhet från alkohol, är bland annat CPAP (Continuous Positive Airway Pressure), en liten apparat som skapar positivt övertryck så att övre luftvägarna hålls öppna. En annan metod som har blivit alltmer förekommande är användning av speciella bettskenor, så kallade apnéskenor. Denna skena som tillverkas hos tandläkare, skjuter fram underkäken och därmed förbättrar luftpassagen i svalgregionen. Många så kallade öronbarn drabbas av sömnapné på grund av att luftvägarna, främst näsa-öronpassagen, är inflammerade och svullna. Detta åtgärdas alltid med operation eftersom tillståndet obehandlat är förenat med livsfara.

Syndrom[redigera | redigera wikitext]

Sömnapnésyndrom avser en kombination av mer än ett visst antal andningsstörningsepisoder per timme under sömn; den nedre gränsen är något omtvistad men vanligtvis anges 5 till 15 apnéer, om vardera minst 10 sekunder, per timme som nedre gräns för mild sömnapné, 15 till 30 apnéer som måttlig och mer än 30 som svår sömnapné.[1] Dagsymptomen yttrar sig i form av trötthet, sömnighet, huvudvärk eller koncentrationssvårigheter. Andningsstörningarna kan antingen vara totala, det vill säga ett upphävt luftflöde, och kallas då apnéer, eller partiella, det vill säga ett nedsatt luftflöde, och kallas då hypopnéer. Ofta är åtminstone de längre andningsstörningarna associerade med en nedgång i artärblodets syremättnad, en desaturation.

Andningsstörningar över ett visst gränsvärde som inte är förknippat med dagtidssymptom kallas sömnapné.

Andningsstörningarna delas in i centrala, som beror på en nedsatt känslighet i andningscentrum för sänkning av blodets syrgasmättnad, och obstruktiva, som beror på att svalgmuskulaturen faller samman och förhindrar luften att passera ner till lungorna. Vad gäller de obstruktiva andningsuppehållens ursprungliga orsak råder det idag en kontrovers mellan dem som anser att orsaken även till dessa står att finna i förändringar i centrala nervsystemet, så att det blir en felaktig reglering av muskeltonus i svalget från centrala centra, och dem som menar att orsaken är perifera förändringar i svalgets nerver och muskulatur, orsakade av lokala vibrationsskador till följd av snarkning.

Obstruktiv sömnapné[redigera | redigera wikitext]

Obstruktiv sömnapné (OSA) är andningsuppehåll förorsakat av att övre luftvägarna täpps till under sömn. OSA är den vanligaste sömnstörningen. OSA är en vanlig åkomma som till en viss grad drabbar upp till 10 procent av befolkningen. OSA kan drabba alla åldersgrupper, från nyfödda till vuxna av båda könen. Vanligtvis håller de muskler som styr tungan och mjuka gommen de övre luftvägarna öppna under sömnen. Om dessa muskler slappnar av, blir luftvägarna trängre, vilket ger upphov till snarkningar och ibland andningssvårigheter. Om musklerna i de övre luftvägarna slappnar av alltför mycket, kan luftvägarna täppas till fullständigt och andningen förhindras. Detta är obstruktiv sömnapné.

Vanliga symptom är högljudd snarkning med andningsuppehåll, som leder till tystnad och därefter ett kort uppvaknande med ökad andning. Andra allvarliga följder som förknippas med OSA är depression, högt blodtryck, allvarliga hjärtbesvär samt sexuella problem, till exempel impotens.[1]

Den vanligaste behandlingstypen är CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Denna typ av behandling sker helt utan mediciner eller operationer.

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Obehandlat sömnapnésyndrom är associerat med högt blodtryck, förmaksflimmer, hjärtsvikt, stroke och diabetes[1]. En studie presenterad 2012 har visat att hypoxi (en otillräcklig tillförsel av syre) som karakteriserar sömnapné främjar angiogenes som ökar vaskulär- och tumörtillväxt. Vilket i sin tur resulterar i en 4,8 gånger högre förekomst av cancer med dödlig utgång. [2][3]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

CPAP-maskin med tillhörande mask

Behandlingen består i livsstilsförändringar med viktnedgång och minskad alkoholkonsumtion, bettskena för dem som framför allt har besvär i ryggläge och har en tandstatus som tillåter en bettskena, och kontinuerlig övertrycksandning med mask, så kallad CPAP, för dem som har mer uttalade besvär. I vissa fall utförs kirurgisk operation.

CPAP (Continuous Positive Airway Pressure, det vill säga övertrycksandning) är ett medicinskt hjälpmedel som skapar ett konstant övertryck i luftvägarna och minskar i hög grad antalet obstruktiva sömnapéer samt dagtröttheten vid alla grader av OSA. CPAP består av en maskin som via en slang och tillhörande ansiktsmask (täckande näsa och mun) används under sömnen och som pressar ner luft i andningsvägarna och därmed förhindrar andningsuppehåll. CPAP är förstahandsalternativ vid svår OSA, icke positionsberoende OSA samt för patienter med övervikt eller som har kardiovaskulära sjukdomar.

MRA (Mandibular Repositioning Appliance, det vill säga mandibelframdragande bettskena) är ett annat hjälpmedel som är lämpligare att användas vid mild till medelsvår OSA och för framför allt patienter som sover i ryggläge.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den kliniska bilden av detta sjukdomstillstånd har länge setts som ett karaktärsdrag, utan förståelse av sjukdomsprocessen. Beskrivningen av tjockisen Joe, i Charles Dickens roman The Pickwick Papers, är en noggrann klinisk bild av en vuxen med obstruktiv sömnapnésyndrom. De tidiga rapporterna om obstruktiv sömnapné i den medicinska litteraturen beskriver mycket hårt drabbade individer, ofta med svår hypoxemi, hyperkapni och hjärtsvikt. Behandlingen av obstruktiv sömnapné revolutionerades med införandet av kontinuerlig CPAP, vilket först beskrevs 1981 av Colin Sullivan och medarbetare i Sydney, Australien[5]. De första CPAP modellerna var skrymmande och bullriga, men designen blev snabbt bättre och vid slutet av 1980 var CPAP allmänt accepterad. Tillgången till effektiv behandling stimulerade en offensiv for att diagnosticera drabbade individer och ledde till upprättandet av specialiserade kliniker tillägnade diagnos och behandling av sömnstörningar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Sömnapné, snarkning och syrenedsättning”. www.somnapne.se. http://www.somnapne.se/2013/05/somnapne-snarkning-och-syrenedsattning/. Läst 8 okt 2013. 
  2. ^ atsjournals.org ”Study links sleep apnea with higher cancer deaths” (på engelska). www.torontosun.com. 20 sep 2012. http://ajrccm.atsjournals.org/content/early/2012/05/10/rccm.201201-0130OC.abstract atsjournals.org. Läst 8 okt 2013. 
  3. ^ torontosun.com ”Sleep disordered breathing and cancer mortality: results from the Wisconsin Sleep Cohort Study” (på engelska). www.torontosun.com. 10 mar 2012. http://m.torontosun.com/2012/05/20/study-links-sleep-apnea-with-higher-cancer-deaths torontosun.com. Läst 8 okt 2013. 
  4. ^ ”CPAP.behandling”. www.somnapne.se. http://www.somnapne.se/category/behandlingsformer/cpap/. Läst 8 okt 2013. 
  5. ^ Sullivan CE, Issa FG, Berthon-Jones M, Eves L. (April 1981). ”Reversal of obstructive sleep apnoea by continuous positive airway pressure applied through the nares”. Lancet "1" (8225): sid. 862–5. doi:10.1016/S0140-6736(81)92140-1. PMID 6112294.