Kerstin Lindblad-Toh: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m {{STANDARDSORTERING:}}
stor utökning, ska hot-catta om 1-2 min
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
{{Städa|datum=2019-10}}
'''''Kerstin'' Anna Lindblad-Toh,''' född [[13 juni]] [[1970]] i [[Stockholm]] och uppväxt i [[Täby kommun|Täby]], är en svensk professor i komparativ [[genomik]] vid [[Uppsala universitet]] och forskningschef vid [[Broad Institute]] i [[Cambridge]] i [[Massachusetts]]. Hon är sedan 2012 medlem av [[Kungliga Vetenskapsakademien]] och har även rönt internationellt uppmärksamhet för sina studier kring användandet av hund som modellorganism för människors sjukdomar och för att ha koordinerat arbetet med kartläggningen flera olika däggdjurs arvsmassa.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.kva.se/sv/nyheter/sex-nya-ledamoter-invalda-i-akademien-2|titel=Sex nya ledamöter invalda i akademien|hämtdatum=2021-01-13|utgivare=KVA}}</ref><ref name=":1">{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh|url=http://www.nasonline.org/hidden/test-member-directory/old-member-profiles/members/20049467.html|verk=www.nasonline.org|hämtdatum=2021-01-13}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Nyhetssida - Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi - Uppsala universitet|url=https://imbim.uu.se/Nyhetssida/?tarContentId=876096|verk=imbim.uu.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv|förnamn=Veronica|efternamn=Hammar}}</ref>
'''Kerstin Lindblad-Toh''', född 1970, är en veterinärmedicine [[hedersdoktor]]. Hon utsågs till hedersdoktor vid SLU:s fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Hennes [[forskning]] är bland den främsta i världen inom komparativ genomik. Sedan 2009 är hon [[professor]] i komparativ [[genomik]] vid [[Uppsala universitet]].<ref>{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh, veterinärmedicine hedersdoktor|url=https://www.slu.se/om-slu/akademiska-hogtider/hedersdoktorsforelasningar/hedersdoktorer-2019/kerstin-lindblad-toh/|verk=SLU.SE|hämtdatum=2019-10-12|språk=sv}}</ref>

== Biografi ==
Lindblad-Toh avlade masterexamen i [[molekylärbiologi]] vid [[Stockholms universitet]] 1993 och [[Doktorera|doktorerade]] sedan 1998 vid [[Karolinska Institutet]] på en avhandling om genetiska avvikelser kopplade till [[neuropsykiatri]]ska diagnoser.<ref name=":1" /> Hon följde upp studierna med arbetet som [[postdoktor]] hos [[Eric Lander]] i [[Boston]] och blev sedan befordrad till forskarguppschef för ett genomikprojekt baserat på studier av möss. Därefter blev hon ansvarig för det nystartade [[Broad Institute]]s genomiksatsning [[The 29 Mammals Project]], en studie av arvsmassan hos 29 särskilt utvalda däggdjur.<ref name=":2">{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh, veterinärmedicine hedersdoktor|url=https://www.slu.se/om-slu/akademiska-hogtider/hedersdoktorsforelasningar/hedersdoktorer-2019/kerstin-lindblad-toh/|verk=SLU.SE|hämtdatum=2019-10-12|språk=sv}}</ref> Resultatet av projektet publicerades i den vetenskapliga tidskriften ''[[Nature]]'' 2011 med Lindblad-Toh som försteförfattare.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=A high-resolution map of human evolutionary constraint using 29 mammals|förnamn=Kerstin|förnamn6=Stefan|efternamn5=Parker|förnamn5=Brian J.|efternamn4=Lin|förnamn4=Michael F.|efternamn3=Zuk|förnamn3=Or|efternamn2=Garber|förnamn2=Manuel|efternamn=Lindblad-Toh|språk=en|url=https://www.nature.com/articles/nature10530|pmid=21993624|pmc=PMC3207357|doi=10.1038/nature10530|nummer=7370|volym=478|sid=476–482|issn=1476-4687|hämtdatum=2021-01-13|år=2011-10|tidskrift=Nature|efternamn6=Washietl}}</ref> Därefter fick hon 2009 en gästprofessur i genomik vid Uppsala universitet, Lindblad-Toh har sagt att uppdraget bland annat innebar en möjlighet att introducera sin familj och sina barn till hemlandet.<ref name=":2" /><ref>{{Webbref|titel=I Fokus: Kerstin Lindblad-Toh - Vetenskapsradion På djupet|url=https://sverigesradio.se/artikel/3086149|verk=sverigesradio.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv|förnamn=Sveriges|efternamn=Radio}}</ref> Efter att ha erbjudits en professur i komparativ genomik samma år valde hon att stanna kvar vid Uppsala universitet.<ref name=":2" /> Vid lanseringen av [[SciLifeLabs]] 2010 var hon platsansvarig för verksamheten i Uppsala och därefter co-director efter sammanslagningen med verksamheten i Stockholm.<ref>{{Webbref|titel=News item - Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy - Uppsala University, Sweden|url=https://medfarm.uu.se/news/news-item/?id=13426&typ=artikel|verk=medfarm.uu.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=en|förnamn=Petter|efternamn=Cronsten}}</ref> År 2015, efter samtidig tjänstgöring som professor, co-director för SciLifeLabs och ansvarig för det uppföljande däggdjursprojektet [[The 200 Mammals Project]] blev Lindblad-Toh sjukskriven en längre period. Därefter har hennes forskning fokuserat på kopplingar mellan olika gener i hundens arvsmassa och sjukdomsutveckling, vilket kan vara användbart i utvecklingen av nya behandlingar hos både djur och människa.<ref name=":0" /> Man har bland annat studerat hur gener även i icke-kodande regioner av DNA påverkar risken för hjärntumörer.<ref>{{Webbref|titel=Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer - Onkologi i Sverige|url=https://www.onkologiisverige.se/ny-metod-att-identifiera-gener-som-kan-driva-hjarntumorer/|datum=2020-06-10|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv-SE}}</ref> Lindblad-Toh har uppgett att en av fördelarna med hundar som modellorganism är att de har framavlats till flera distinkta raser med olika typiska genetiska sjukdomar, vilket gör det lättare att ringa in de orsakande genetiska mutationerna.<ref>{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh - Hundgener skvallrar om sjukdomar|url=https://fof.se/tidning/2007/7/artikel/kerstin-lindblad-toh-hundgener-skvallrar-om-sjukdomar|verk=Forskning & Framsteg|datum=2007-10-01|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv}}</ref> Under [[coronaviruspandemin 2019–2021]] har hon deltagit i ett stort projekt för att identifiera djurarter, särskilt utrotningshotade sådana, som är känsliga för coronavirus och därför kan bli föremål för [[epizooti]]er orsakade av [[Sars-CoV-2]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=Hotade djurarter i riskzon för coronasmitta|url=https://www.svd.se/hotade-djurarter-i-riskzon-for-coronasmitta|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2020-08-25|hämtdatum=2021-01-13|issn=1101-2412|språk=sv|efternamn=TT}}</ref>

Hon är gift med den grafiske designern Kai Siang Toh. Lindblad-Toh har uppgett att faktumet att hon föddes utan lungpulsåder och behövde särskild behandling bidragit till att hon intresserat sig för forskning, men att hon även intresserat sig för det för att hon tycker att det är roligt och att hon ''"alltid gillat att lägga pussel."''<ref>{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh spårar med hund efter de svåra sjukdomarnas gåta|url=https://www.dn.se/arkiv/sondag/kerstin-lindblad-toh-sparar-med-hund-efter-de-svara-sjukdomarnas-gata/|verk=DN.SE|datum=2009-10-04|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv}}</ref>

== Bibliografi ==
* {{bokref|redaktör=Ostrander Elaine A, Giger Urs, Lindblad-Toh Kerstin|titel=The dog and its genome|url=http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip0515/2005019391.html|serie=Cold Spring Harbor monograph series, 0270-1847 ; 44|år=2005|utgivare=Cold Spring Harbor Laboratory Press|utgivningsort=Cold Spring Harbor, N.Y.|språk=eng|isbn=0879697423|libris=10089008}}

== Utmärkelser ==
* 2007 - Som en av 20 och enda svensk det året mottagare av [[European Young Investigator Award]], med anslag värda 1,2 miljoner euro.<ref>{{Webbref|titel=Forskare får prestigefyllt bidrag|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/forskare-far-prestigefyllt-bidrag|verk=SVT Nyheter|datum=2007-07-31|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv}}</ref>
* 2009 - Mottagare av [[Erik K. Fernströms pris]] för ''"för sin banbrytande forskning inom komparativ genomik."''<ref>{{Webbref|titel=Uppsalas Fernströmspris till Kerstin Lindblad-Toh - Uppsala universitet|url=https://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=660&typ=pm|verk=www.uu.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv|förnamn=Anneli|efternamn=Waara}}</ref>
* 2012 - Utnämnd till [[Wallenberg Scholar]]
* 2013 - Mottagare av anslag om 50 miljoner kronor från [[Vetenskapsrådet]] för att studera tumörutveckling i hund och människa.<ref>{{Webbref|titel=SweCRIS|url=https://www.swecris.se/betasearch/details/project/201308161VR|verk=www.swecris.se|hämtdatum=2021-01-13}}</ref>
* 2013 - Mottagare av [[Göran Gustafssonpriset]] i molekylär [[biologi]] för ''"sina studier av däggdjurs arvsmassa, vilka lett till identifiering av de delar i arvsmassan som är funktionella.”''<ref>{{Webbref|titel=Pristagare 2013 KVA|url=https://gustafssonsstiftelser.se/category/stiftelse-2-kva/pristagare-2013-kva/|verk=Gustafssons Stiftelser|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Göran Gustafssonpristagarna 2013 har utsetts - Några av Sveriges främsta unga forskare belönas|url=https://news.cision.com/se/kungl--vetenskapsakademien/r/goran-gustafssonpristagarna-2013-har-utsetts---nagra-av-sveriges-framsta-unga-forskare-belonas,c9395538|verk=News Powered by Cision|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv}}</ref>
* 2017 - Mottagare av [[Björkénska priset]].<ref>{{Webbref|titel=The Björkén Prize - Uppsala University, Sweden|url=https://www.uu.se/en/about-uu/traditions/prizes/bjorken-prize/|verk=www.uu.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=en|förnamn=David|efternamn=Naylor}}</ref>
* 2019 - Utnämnd till veterinärmedicine [[hedersdoktor]] vid [[Sveriges lantbruksuniversitet|SLU]].<ref name=":2" />
* 2019 - Mottagare av [[Olof Rudbeckpriset]].<ref>{{Webbref|titel=Kerstin Lindblad-Toh - Uppsala University, Sweden|url=https://www.uppsalauniversitet.se/en/news-media/researcher-profiles/kerstin-lindblad-toh/|verk=www.uppsalauniversitet.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=en|förnamn=Annica|efternamn=Hulth}}</ref>
* 2020 - Utvald som en av 146 nya medlemmar i amerikanska [[National Academy of Sciences]], i klassen för Djur, närings och tillämpad mikrobiell forskning.<ref>{{Webbref|titel=Artikel - Vetenskapsområdet för medicin och farmaci - Uppsala universitet|url=https://medfarm.uu.se/nyheter/artikel/?id=14634&typ=artikel|verk=medfarm.uu.se|hämtdatum=2021-01-13|språk=sv|förnamn=Petter|efternamn=Cronsten}}</ref><ref name=":1" />


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<references/>


== Externa länkar ==

* [https://www.youtube.com/watch?v=rR45XlqW_RY Föreläsning] i samband med utnämningen till hedersdoktor vid SLU
* Labbets [https://lindbladtohlab.org/ externa hemsida]
{{STANDARDSORTERING:Lindblad-Toh, Kerstin}}
{{STANDARDSORTERING:Lindblad-Toh, Kerstin}}
[[Kategori:Födda 1970]]
[[Kategori:Födda 1970]]
[[Kategori:Svenska veterinärer]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Levande personer]]

Versionen från 13 januari 2021 kl. 15.08

Kerstin Lindblad-Toh
Född13 juni 1970[1] (53 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet, master of science,
Karolinska Institutet, filosofie doktor,
SysselsättningBiolog, forskare
Befattning
Professor (2009–)
ArbetsgivareBroad Institute
Uppsala universitet (2009–)
SciLifeLab (2010–2015)
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (2013)
Björkénska priset (2017)
Webbplatslindbladtohlab.org/
Redigera Wikidata

Kerstin Anna Lindblad-Toh, född 13 juni 1970 i Stockholm och uppväxt i Täby, är en svensk professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet och forskningschef vid Broad Institute i Cambridge i Massachusetts. Hon är sedan 2012 medlem av Kungliga Vetenskapsakademien och har även rönt internationellt uppmärksamhet för sina studier kring användandet av hund som modellorganism för människors sjukdomar och för att ha koordinerat arbetet med kartläggningen flera olika däggdjurs arvsmassa.[2][3][4]

Biografi

Lindblad-Toh avlade masterexamen i molekylärbiologi vid Stockholms universitet 1993 och doktorerade sedan 1998 vid Karolinska Institutet på en avhandling om genetiska avvikelser kopplade till neuropsykiatriska diagnoser.[3] Hon följde upp studierna med arbetet som postdoktor hos Eric Lander i Boston och blev sedan befordrad till forskarguppschef för ett genomikprojekt baserat på studier av möss. Därefter blev hon ansvarig för det nystartade Broad Institutes genomiksatsning The 29 Mammals Project, en studie av arvsmassan hos 29 särskilt utvalda däggdjur.[5] Resultatet av projektet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature 2011 med Lindblad-Toh som försteförfattare.[6] Därefter fick hon 2009 en gästprofessur i genomik vid Uppsala universitet, Lindblad-Toh har sagt att uppdraget bland annat innebar en möjlighet att introducera sin familj och sina barn till hemlandet.[5][7] Efter att ha erbjudits en professur i komparativ genomik samma år valde hon att stanna kvar vid Uppsala universitet.[5] Vid lanseringen av SciLifeLabs 2010 var hon platsansvarig för verksamheten i Uppsala och därefter co-director efter sammanslagningen med verksamheten i Stockholm.[8] År 2015, efter samtidig tjänstgöring som professor, co-director för SciLifeLabs och ansvarig för det uppföljande däggdjursprojektet The 200 Mammals Project blev Lindblad-Toh sjukskriven en längre period. Därefter har hennes forskning fokuserat på kopplingar mellan olika gener i hundens arvsmassa och sjukdomsutveckling, vilket kan vara användbart i utvecklingen av nya behandlingar hos både djur och människa.[2] Man har bland annat studerat hur gener även i icke-kodande regioner av DNA påverkar risken för hjärntumörer.[9] Lindblad-Toh har uppgett att en av fördelarna med hundar som modellorganism är att de har framavlats till flera distinkta raser med olika typiska genetiska sjukdomar, vilket gör det lättare att ringa in de orsakande genetiska mutationerna.[10] Under coronaviruspandemin 2019–2021 har hon deltagit i ett stort projekt för att identifiera djurarter, särskilt utrotningshotade sådana, som är känsliga för coronavirus och därför kan bli föremål för epizootier orsakade av Sars-CoV-2.[11]

Hon är gift med den grafiske designern Kai Siang Toh. Lindblad-Toh har uppgett att faktumet att hon föddes utan lungpulsåder och behövde särskild behandling bidragit till att hon intresserat sig för forskning, men att hon även intresserat sig för det för att hon tycker att det är roligt och att hon "alltid gillat att lägga pussel."[12]

Bibliografi

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Ratsit.se, Ratsit, läst: 22 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Sex nya ledamöter invalda i akademien”. KVA. https://www.kva.se/sv/nyheter/sex-nya-ledamoter-invalda-i-akademien-2. Läst 13 januari 2021. 
  3. ^ [a b c] ”Kerstin Lindblad-Toh”. www.nasonline.org. http://www.nasonline.org/hidden/test-member-directory/old-member-profiles/members/20049467.html. Läst 13 januari 2021. 
  4. ^ Hammar, Veronica. ”Nyhetssida - Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi - Uppsala universitet”. imbim.uu.se. https://imbim.uu.se/Nyhetssida/?tarContentId=876096. Läst 13 januari 2021. 
  5. ^ [a b c d] ”Kerstin Lindblad-Toh, veterinärmedicine hedersdoktor”. SLU.SE. https://www.slu.se/om-slu/akademiska-hogtider/hedersdoktorsforelasningar/hedersdoktorer-2019/kerstin-lindblad-toh/. Läst 12 oktober 2019. 
  6. ^ Lindblad-Toh, Kerstin; Garber, Manuel; Zuk, Or; Lin, Michael F.; Parker, Brian J.; Washietl, Stefan (2011-10). ”A high-resolution map of human evolutionary constraint using 29 mammals” (på engelska). Nature 478 (7370): sid. 476–482. doi:10.1038/nature10530. ISSN 1476-4687. PMID 21993624. PMC: PMC3207357. https://www.nature.com/articles/nature10530. Läst 13 januari 2021. 
  7. ^ Radio, Sveriges. ”I Fokus: Kerstin Lindblad-Toh - Vetenskapsradion På djupet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/3086149. Läst 13 januari 2021. 
  8. ^ Cronsten, Petter. ”News item - Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy - Uppsala University, Sweden” (på engelska). medfarm.uu.se. https://medfarm.uu.se/news/news-item/?id=13426&typ=artikel. Läst 13 januari 2021. 
  9. ^ ”Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer - Onkologi i Sverige”. 10 juni 2020. https://www.onkologiisverige.se/ny-metod-att-identifiera-gener-som-kan-driva-hjarntumorer/. Läst 13 januari 2021. 
  10. ^ ”Kerstin Lindblad-Toh - Hundgener skvallrar om sjukdomar”. Forskning & Framsteg. 1 oktober 2007. https://fof.se/tidning/2007/7/artikel/kerstin-lindblad-toh-hundgener-skvallrar-om-sjukdomar. Läst 13 januari 2021. 
  11. ^ TT (25 augusti 2020). ”Hotade djurarter i riskzon för coronasmitta”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hotade-djurarter-i-riskzon-for-coronasmitta. Läst 13 januari 2021. 
  12. ^ ”Kerstin Lindblad-Toh spårar med hund efter de svåra sjukdomarnas gåta”. DN.SE. 4 oktober 2009. https://www.dn.se/arkiv/sondag/kerstin-lindblad-toh-sparar-med-hund-efter-de-svara-sjukdomarnas-gata/. Läst 13 januari 2021. 
  13. ^ ”Forskare får prestigefyllt bidrag”. SVT Nyheter. 31 juli 2007. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/forskare-far-prestigefyllt-bidrag. Läst 13 januari 2021. 
  14. ^ Waara, Anneli. ”Uppsalas Fernströmspris till Kerstin Lindblad-Toh - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=660&typ=pm. Läst 13 januari 2021. 
  15. ^ ”SweCRIS”. www.swecris.se. https://www.swecris.se/betasearch/details/project/201308161VR. Läst 13 januari 2021. 
  16. ^ ”Pristagare 2013 KVA”. Gustafssons Stiftelser. https://gustafssonsstiftelser.se/category/stiftelse-2-kva/pristagare-2013-kva/. Läst 13 januari 2021. 
  17. ^ ”Göran Gustafssonpristagarna 2013 har utsetts - Några av Sveriges främsta unga forskare belönas”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/kungl--vetenskapsakademien/r/goran-gustafssonpristagarna-2013-har-utsetts---nagra-av-sveriges-framsta-unga-forskare-belonas,c9395538. Läst 13 januari 2021. 
  18. ^ Naylor, David. ”The Björkén Prize - Uppsala University, Sweden” (på engelska). www.uu.se. https://www.uu.se/en/about-uu/traditions/prizes/bjorken-prize/. Läst 13 januari 2021. 
  19. ^ Hulth, Annica. ”Kerstin Lindblad-Toh - Uppsala University, Sweden” (på engelska). www.uppsalauniversitet.se. https://www.uppsalauniversitet.se/en/news-media/researcher-profiles/kerstin-lindblad-toh/. Läst 13 januari 2021. 
  20. ^ Cronsten, Petter. ”Artikel - Vetenskapsområdet för medicin och farmaci - Uppsala universitet”. medfarm.uu.se. https://medfarm.uu.se/nyheter/artikel/?id=14634&typ=artikel. Läst 13 januari 2021. 

Externa länkar