Täby kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Täby.
Administrativ historik [redigera]
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bildades Täby landskommun i Täby socken i Danderyds skeppslag.
I norra delen av kommunen inrättades Täby municipalsamhälle 1927. År 1948 ombildades Täby landskommun till Täby köping, varvid municipalsamhället upplöstes. Samtidigt överfördes Lahäll från Danderyds köping. Kommunen påverkades inte territoriellt av de båda riksomfattande kommunreformerna 1952 och 1971, trots att tankar hade funnits på att även Enebyberg skulle överföras till Täby från Danderyd, men 1971 omvandlades Täby köping till Täby kommun.
Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.
Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.
Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.
Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där.
I dag är Täby en av de största förortskommunerna i Storstockholm och med sin låga arbetslöshet utgör Täbyborna en stor del av Stockholms arbetare. Kommunen är känd för sin mycket låga kommunalskatt och politiskt borgerliga profil. Moderaterna fick i valet 2006 över 50% av rösterna, vilket gav dem egen majoritet (se grafik nedan). Täby har tillsammans med kommunerna Danderyd och Lidingö Sveriges högsta utbildningsnivå[källa behövs]. En stor del av befolkningen arbetar i Stockholm och kollektivresandet är av tradition relativt lågt[källa behövs].
Den södra och centrala delen av kommunen utgör huvuddelen av den kommungränsöverskridande tätorten Täby, som även omfattar Enebyberg i Danderyds kommun. Den avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby.
Arninge, Ella Gård, Ella Park, Ensta, Erikslund, Gribbylund, Grindtorp, Hägernäs, Lahäll, Löttingelund, Näsby Park, Roslags Näsby, Skarpäng, Tibble, Täby Centrum, Täby kyrkby, Vallatorp, Viggbyholm och Visinge.
Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund med flera. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.
Kollektivtrafik [redigera]
Kollektivtrafiken i kommunen utgörs till mycket stor del av den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som också haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen till Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. En stor anledning till Roslagsbanans överlevnad är att man i Täby kommun år 1980 folkomröstade om att tunnelbanan inte skulle dras vidare från Mörby centrum till Täby centrum, något som egentligen redan var bestämt av kommunen och landstinget. Folkomröstningen ledde istället till att man rustade upp Roslagsbanan till Täby centrum station för att klara av det ökande trycket.
I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbana som tunnelbana.
Svenska kyrkans församling i Täby, Täby församling, sammanfaller ytmässigt med kommunen. Församlingen är Sveriges största, sett till betalande kyrkomedlemmar, och Svenska kyrkans unga i Täby (SKU-Täby) är Svenska kyrkans största ungdomsorganisation.
Kommunens folkmängd uppgick till 63 789 den 31 december 2010. Av dessa var 31 441 män och 32 348 kvinnor.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Täby kommun |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1950 |
|
10 343 |
| 1955 |
|
13 053 |
| 1960 |
|
21 413 |
| 1965 |
|
29 754 |
| 1970 |
|
38 406 |
| 1975 |
|
41 307 |
| 1980 |
|
47 105 |
| 1985 |
|
54 185 |
| 1990 |
|
56 714 |
| 1995 |
|
58 833 |
| 2000 |
|
60 197 |
| 2005 |
|
60 594 |
| 2010 |
|
63 789 |
| Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1]
|
Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. Framgången tillskrevs till stor del den så kallade "Filippa Reinfeldt-effekten", där hennes tid som kommunstyrelsens ordförande både var relativt lyckad och en stor förändring jämfört med hur det tidigare moderata styret i Täby. I kommunvalet 2010 fick alliansen 49 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige. Valet blev ett stort misslyckande för moderaterna där de tappade över 11% av rösterna och sin egna majoritet, främst till vinning för folkpartiet som vann röster i samma utsträckning som moderaterna tappade. Moderaternas nederlag och folkpartiet framgångar förklarades framför allt på grund av en från moderaterna allt för expansiv bostadspolitik och hanteringen av avknoppningen av Tibble gymnasium. Folkpartiet var under mandatperioden 2006-2010 oppositionsledare och kritiserade moderaterna hårt för sin som folkpartiet framförde det alltför svaga skattepolitik och sin privatiseringsiver.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
TMF |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
18 |
|
|
|
8 |
12 |
|
12 |
|
51 |
91,3 |
|
| 1973 |
2 |
16 |
|
|
|
11 |
8 |
|
14 |
|
51 |
93,2 |
|
| 1976 |
3 |
15 |
|
|
|
9 |
8 |
|
16 |
|
51 |
92,7 |
|
| 1979 |
3 |
13 |
|
2 |
|
7 |
6 |
|
20 |
|
51 |
91,5 |
|
| 1982 |
2 |
13 |
2 |
2 |
|
5 |
3 |
|
24 |
|
51 |
92,2 |
|
| 1985 |
2 |
15 |
2 |
2 |
|
2 |
11 |
|
27 |
|
61 |
90,8 |
|
| 1988 |
2 |
14 |
2 |
2 |
|
3 |
11 |
|
27 |
|
61 |
87,8 |
|
| 1991 |
|
11 |
2 |
2 |
2 |
2 |
9 |
2 |
31 |
|
61 |
88,7 |
|
| 1994 |
|
13 |
2 |
2 |
|
3 |
11 |
2 |
28 |
|
61 |
88,7 |
|
| 1998 |
1 |
10 |
2 |
1 |
|
|
9 |
4 |
34 |
|
61 |
85,24 |
|
| 2002 |
1 |
11 |
2 |
|
|
|
17 |
4 |
26 |
|
61 |
85,14 |
|
| 2006 |
|
8 |
2 |
|
|
2 |
11 |
4 |
34 |
|
61 |
86,41 |
|
| 2010 |
|
8 |
4 |
|
|
3 |
18 |
2 |
26 |
|
61 |
87,58 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För övrigt kan nämnas att Sveriges nuvarande statsministerpar är skrivet i Täby kommun. Paret bor dock för närvarande inne i centrala Stockholm på grund av säkerhetsskäl. Familjen Reinfeldt har satt en stor prägel på Täby till stor del på grund av att statsministerfrun, Filippa Reinfeldt, under ett flertal år var ordförande för kommunstyrelsen i Täby.
Åren 1928-72 var kommundelen Viggbyholm säte för Sveriges första sam-internatskola med en annorlunda pedagogisk modell, Viggbyholmsskolan.
Täby Centrum och bostadshuset Storstugan, 2009
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
Externa länkar [redigera]