Täby kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Täby kommun
Kommun
Täby kommunhus i Roslags Näsby.
Täby kommunhus i Roslags Näsby.
Täby municipal arms.svg
Slogan: Staden på landet
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°14′N 18°13′Ö / 59.233°N 18.217°Ö / 59.233; 18.217Koordinater: 59°14′N 18°13′Ö / 59.233°N 18.217°Ö / 59.233; 18.217
Centralort Täby
Areal 66,03 km² (2013-01-01)[1]
278:e största (av 290)
 - land 60,72 km²
 - vatten 5,31 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 66 999 (2014-06-30)[2]
32:a största (av 290)
 - centralort 58 593 (2005)17:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 2 181 318 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 103,41 invånare/km²[2][1]
10:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 335 invånare/km²
Kommunkod 0160
Täby Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.taby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Täby kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Täby.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping.

Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.

Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.

Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där.

I dag är Täby en av de största förortskommunerna i Storstockholm och med sin låga arbetslöshet utgör Täbyborna en stor del av Stockholms arbetare. Kommunen är känd för sin mycket låga kommunalskatt och politiskt borgerliga profil. Moderaterna fick i valet 2006 över 50% av rösterna, vilket gav dem egen majoritet (se grafik nedan). Täby har tillsammans med kommunerna Danderyd och Lidingö hamnat långt upp i listorna om högt utbildad befolkning, andel av befolkningen som har lång eftergymnasial utbildning.[5] En stor del av befolkningen pendlar istället för att jobba i Täby.[6]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Den södra och centrala delen av kommunen utgör huvuddelen av den kommungränsöverskridande tätorten Täby, som även omfattar Enebyberg i Danderyds kommun. Den avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby.

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Arninge, Ella gård, Ella park, Ensta, Erikslund, Gribbylund, Grindtorp, Hägernäs, Lahäll, Löttingelund, Näsbypark, Roslags-Näsby, Skarpäng, Tibble, Täby centrum, Täby kyrkby, Vallatorp, Viggbyholm och Visinge.

Postort[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Kollektivtrafiken i kommunen utgörs till mycket stor del av den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som också haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen till Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. En stor anledning till Roslagsbanans överlevnad är att man i Täby kommun år 1980 folkomröstade om att tunnelbanan inte skulle dras vidare från Mörby centrum till Täby centrum, något som egentligen redan var bestämt av kommunen och landstinget. Folkomröstningen ledde istället till att man rustade upp Roslagsbanan till Täby centrum station för att klara av det ökande trycket.

I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.

Församling[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församling i Täby, Täby församling, sammanfaller ytmässigt med kommunen. Församlingen är Sveriges största, sett till betalande kyrkomedlemmar, och Svenska kyrkans unga i Täby (SKU-Täby) är Svenska kyrkans största ungdomsorganisation.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunens folkmängd uppgick till 63 789 den 31 december 2010. Av dessa var 31 441 män och 32 348 kvinnor.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Täby kommun
År Invånare
1950
  
10 343
1955
  
13 053
1960
  
21 413
1965
  
29 754
1970
  
38 406
1975
  
41 307
1980
  
47 105
1985
  
54 185
1990
  
56 714
1995
  
58 833
2000
  
60 197
2005
  
60 594
2010
  
63 789
Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [3]



Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. Framgången tillskrevs till stor del den så kallade "Filippa Reinfeldt-effekten", där hennes tid som kommunstyrelsens ordförande både var relativt lyckad och en stor förändring jämfört med hur det tidigare moderata styret i Täby.[källa behövs] I kommunvalet 2010 fick alliansen 49 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige. Valet blev ett stort misslyckande för moderaterna där de tappade över 11% av rösterna och sin egen majoritet, främst till vinning för folkpartiet som vann röster i samma utsträckning som moderaterna förlorade dem. Moderaternas nederlag och folkpartiets framgångar förklarades framför allt med en av moderaterna alltför expansivt förd bostadspolitik och hanteringen av avknoppningen av Tibble gymnasium. Folkpartiet var under mandatperioden 2006-2010 oppositionsledare och kritiserade moderaterna hårt för sin, som folkpartiet framställde det, alltför svaga skattepolitik och sin privatiseringsiver.

Mandatfördelning i Täby kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP TMF SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 18 8 12 12
18 8 12 12
51 91,3
41 10
1973 2 16 11 8 14
16 11 8 14
51 93,2
39 12
1976 3 15 9 8 16
3 15 9 8 16
51 92,7
31 20
1979 3 13 2 7 6 20
3 13 7 6 20
51 91,5
31 20
1982 2 13 2 2 5 3 24
13 5 3 24
51 92,2
31 20
1985 2 15 2 2 2 11 27
15 11 27
61 90,8
37 24
1988 2 14 2 2 3 11 27
14 3 11 27
61 87,8
36 25
1991 11 2 2 2 2 9 2 31
11 9 31
61 88,7
34 27
1994 13 2 2 3 11 2 28
13 3 11 28
61 88,7
37 24
1998 1 10 2 1 9 4 34
10 9 4 34
61 85,24
37 24
2002 1 11 2 17 4 26
11 17 4 26
61 85,14
38 23
2006 8 2 2 11 4 34
8 11 4 34
61 86,41
32 29
2010 8 4 3 18 2 26
8 4 3 18 26
61 87,58
32 29
2014 8 5 2 4 16 2 24
8 5 4 16 24
61 87,92
34 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Åren 1928-72 var kommundelen Viggbyholm säte för Sveriges första sam-internatskola med en annorlunda pedagogisk modell, Viggbyholmsskolan.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Täby Centrum och bostadshuset Storstugan, 2009

Kända personer som bott eller bor i Täby[7][redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ [1]
  6. ^ [2]
  7. ^ https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Personer_fr%C3%A5n_T%C3%A4by_kommun

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]