Hoppa till innehållet

Leonard Eugene Dickson: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
m →‎top: wl (än så länge röd...)
Rad 12: Rad 12:
Dickson utnämndes till [[hedersdoktor]] vid [[Harvard]] 1936 och [[Princeton University|Princeton]] 1941.
Dickson utnämndes till [[hedersdoktor]] vid [[Harvard]] 1936 och [[Princeton University|Princeton]] 1941.


Jordan-Dicksons sats är uppkallad efter Dickson (och [[Camille Jordan (matematiker)|Camille Jordan]])<ref>W. Keith Nicholson, 2012, ''Introduction to Abstract Algebra'', [https://books.google.se/books?id=KNufK-P-6WoC&pg=RA4-PA12 sid. 4:12]. {{ISBN|9781118311738}}.</ref> liksom Cayley-Dicksons konstruktion av [[hyperkomplexa tal]] (även efter [[Arthur Cayley]])<ref>Stefan L. Hahn och Kajetana M. Snopek, 2016, ''Complex and Hypercomplex Analytic Signals'', [https://books.google.se/books?id=vWuwDgAAQBAJ&pg=PA5 sid. 5]. {{ISBN|9781630814380}}.</ref><ref>[https://ncatlab.org/nlab/show/Cayley-Dickson+construction Cayley–Dickson construction] på nLab.</ref>.
Hans namn återfinns i Dicksonalgebra<ref>Michiel Hazewinkel (red.), 2012, ''Encyclopaedia of Mathematics: Supplement Volume II'', [https://books.google.se/books?id=IUPsCAAAQBAJ&pg=PA153#v=onepage&q&f=false sid. 153-154]. {{ISBN|9789401512794}}</ref>, Dicksonpolynom<ref>Hazewinkel (2012), [https://books.google.se/books?id=IUPsCAAAQBAJ&pg=PA154#v=onepage&q&f=false sid. 154-156].</ref>, Dicksons förmodan<ref>William Johnston, 2022, ''The Calculus of Complex Functions'', [https://books.google.se/books?id=XBZuEAAAQBAJ&pg=PA387 sid. 387]. {{ISBN|9781470465650}}</ref> och Dicksons lemma<ref>Volker Diekert, Manfred Kufleitner, Gerhard Rosenberger, Ulrich Hertrampf, 2016, ''Discrete Algebraic Methods'', [https://books.google.se/books?id=xR1BDAAAQBAJ&pg=PA167 sid. 167]. {{ISBN|9783110413335}}</ref>. Även Jordan-Dicksons sats är uppkallad efter honom (och [[Camille Jordan (matematiker)|Camille Jordan]])<ref>W. Keith Nicholson, 2012, ''Introduction to Abstract Algebra'', [https://books.google.se/books?id=KNufK-P-6WoC&pg=RA4-PA12 sid. 4:12]. {{ISBN|9781118311738}}.</ref> liksom Cayley-Dicksons konstruktion av [[hyperkomplexa tal]] (jämte [[Arthur Cayley]])<ref>Stefan L. Hahn och Kajetana M. Snopek, 2016, ''Complex and Hypercomplex Analytic Signals'', [https://books.google.se/books?id=vWuwDgAAQBAJ&pg=PA5 sid. 5]. {{ISBN|9781630814380}}.</ref><ref>[https://ncatlab.org/nlab/show/Cayley-Dickson+construction Cayley–Dickson construction] på nLab.</ref>.


==Verk i urval==
==Verk i urval==

Versionen från 9 juli 2022 kl. 13.06

Leonard Eugene Dickson
Född22 januari 1874[1][2][3]
Independence, Iowa, USA
Död17 januari 1954[1][2][3] (79 år)
Harlingen, USA
BegravdCleburne Memorial Park Cemetery[4]
kartor
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Chicago, [5]
University of Texas at Austin, [5]
SysselsättningMatematiker, matematikhistoriker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley (1898–1898)
University of Texas at Austin (1899–1899)[5]
University of Chicago (1900–1936)[5]
Utmärkelser
Newcomb Cleveland Prize (1923)
Colepriset (1928)
Redigera Wikidata

Leonard Eugene Dickson, född den 22 januari 1874 i Independence, Iowa, död den 17 januari 1954 i Harlingen, Texas, var en amerikansk matematiker som främst ägnade sig år abstrakt algebra. Han är också känd för att ha skrivit det talteoretiska verket History of the Theory of Numbers i tre volymer utgivna 1919 till 1923.

Dickson föddes i Iowa (fadern var bankir), men familjen flyttade till Cleburne i Texas när han var barn. Han tog en BS 1893 och en MS 1894 under George Bruce Halsted vid University of Texas at Austin. Han flyttade därefter till University of Chicago, där han avlade doktorsexamen under E.H. Moore 1896 med avhandlingen The Analytic Representation of Substitutions on a Power of a Prime Number of Letters with a Discussion of the Linear Group[6]. Efter en tids studier i Europa – i Leipzig under Sophus Lie och i Paris under Camille Jordan – återvände han till USA för en lärartjänst vid Berkeley. 1899 fick han en professur vid University of Texas och året därpå vid Chicagouniversitetet. Dickson stannade kvar i Chicago under resten av sin karriär, om man bortser från att han var gästprofessor vid Berkeley 1914, 1918 och 1922. Efter sin pensionering 1939 flyttade han tillbaka till Texas. Han hade då haft sammanlagt 68 doktorander, bland vilka kan nämnas Abraham Adrian Albert, Cyrus Colton MacDuffee och Arnold Ross.[7]

Dickson gifte sig 1902 med Susan McLeod Davis (1880 - 1947[8]) och tillsammans fick paret två barn.

1913 valdes Dickson in i National Academy of Sciences. Han var också ledamot av American Philosophical Society, American Academy of Arts and Sciences, London Mathematical Society och Franska vetenskapsakademien samt av American Mathematical Society, vars ordförande han var 1917–1918[9].

1928 blev han den förste att ta emot Colepriset i algebra (för boken Algebren und ihre Zahlentheorie). Han blev också den förste mottagaren av Newcomb Cleveland-priset, då han tilldelades detta av American Association for the Advancement of Science för 1923 (för artikeln On the Theory of Numbers and Generalized Quaternions[10]).[11]

Dickson utnämndes till hedersdoktor vid Harvard 1936 och Princeton 1941.

Hans namn återfinns i Dicksonalgebra[12], Dicksonpolynom[13], Dicksons förmodan[14] och Dicksons lemma[15]. Även Jordan-Dicksons sats är uppkallad efter honom (och Camille Jordan)[16] liksom Cayley-Dicksons konstruktion av hyperkomplexa tal (jämte Arthur Cayley)[17][18].

Verk i urval

Dickson skrev 18 böcker och publicerade över 250 artiklar[19]. Bland böckerna märks:

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Leonard Eugene Dickson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  6. ^ L.E. Dickson, 1896, The Analytic Representation of Substitutions on a Power of a Prime Number of Letters with a Discussion of the Linear Group.
  7. ^ Leonard Dickson på The Mathematics Genealogy Project.
  8. ^ Susan McLeod “Sudie” Davis Dickson på Find a Grave.
  9. ^ 14. Leonard Eugene Dickson på American Mathematical Society.
  10. ^ L.E. Dickson On the Theory of Numbers and Generalized Quaternions i American Journal of Mathematics, jan 1924, 46:1, sid 1-16.
  11. ^ Newcomb Cleveland Prize Recipients på American Association for the Advancement of Science.
  12. ^ Michiel Hazewinkel (red.), 2012, Encyclopaedia of Mathematics: Supplement Volume II, sid. 153-154. ISBN 9789401512794
  13. ^ Hazewinkel (2012), sid. 154-156.
  14. ^ William Johnston, 2022, The Calculus of Complex Functions, sid. 387. ISBN 9781470465650
  15. ^ Volker Diekert, Manfred Kufleitner, Gerhard Rosenberger, Ulrich Hertrampf, 2016, Discrete Algebraic Methods, sid. 167. ISBN 9783110413335
  16. ^ W. Keith Nicholson, 2012, Introduction to Abstract Algebra, sid. 4:12. ISBN 9781118311738.
  17. ^ Stefan L. Hahn och Kajetana M. Snopek, 2016, Complex and Hypercomplex Analytic Signals, sid. 5. ISBN 9781630814380.
  18. ^ Cayley–Dickson construction på nLab.
  19. ^ A.A. Albert listar 285 verk - böckerna inräknade.


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Leonard_Eugene_Dickson&oldid=50780844”