Harvard University

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Harvard)
Hoppa till: navigering, sök
Harvard University
Harvard Yard i vinterskrud 2009.
Latin: Universitas Harvardiana
Motto Veritas[1]
Motto på svenska Sanning
Grundat 1636
Ägandeform Privat
Donationsmedel US$32,0 miljarder[2][3][3]
President Drew Gilpin Faust
Studerande 21 225
Undergraduates 7 181 totalt
6 655 college
526 anknytning
Postgraduates 14 044
Säte Cambridge, Massachusetts, USA
Koordinater: 42°22′28″N 71°7′1″V / 42.37444°N 71.11694°V / 42.37444; -71.11694
Campus Tätort
(85 ha) (huvudcampus)
(8,9 ha) (medicinska campus)
(145 ha) (Allstoncampus)[4]
Tidning The Harvard Crimson
Färger Karmosin     
Idrott(er) 41 universitetslag
Ivy League
NCAA Division I
Smeknamn Harvard Crimson
Webbplats harvard.edu

Harvard University är USA:s äldsta universitet, grundat den 18 september (8 september enl. g.s.) 1636 i Cambridge (en förort till Boston) i Massachusetts, av regeringen i Massachusetts. Universitet tillhör de högst ansedda i USA, är medlem av Ivy League och har traditionellt utbildat en stor del av USA:s politiska elit, såsom presidenterna George W. Bush, John F. Kennedy, Barack Obama och Franklin D. Roosevelt. Även kompositörerna Leroy Anderson, Leonard Bernstein och Serbiens utrikesminister Vuk Jeremić studerade vid Harvard.

Innehåll

Historia[redigera]

År 1635 öppnade det första kollegiet av franska jesuiter för att stödja den franska missionen i Nya Frankrike[5]. Det var först året efter som universitetet grundades så som det är känt idag. Det skedde efter omröstning i översta rådet i Massachusetts Bay-kolonin, en föregångare till delstaten Massachusetts. Till en början kallades lärosätet för New College eller the college at New Towne. Men det döptes om till Harvard College den 13 mars 1639. Det namngavs efter prästen John Harvard som studerat vid universitetet i Cambridge i England. John Harvard testamenterade sitt bibliotek och £779, vilket var hälften av hans ägor, och kunde garantera en fortsatt verksamhet. Första gången Harvard officiellt refereras till som universitet är i Massachusetts konstitution från 1780. När Harvard kallar sig USA:s äldsta universitet är det ifrågasatt eftersom det är svårt att definiera avseende exempelvis kontinuitet och historik före USA bildades eller vad som hände i stater som inte alltid ingått i federationen. När Harvard kallar sig äldsta institution för högre studier blir det trots allt sällan ifrågasatt.

De första åren utbildades många puritanska präster.[6] Utbildningen var upplagd enligt engelsk förebild men med puritanska förtecken, efter den i New England rådande filosofin . Harvards motto var ursprungligen Veritas Christo et Ecclesiae ungefär Sanning för Kristus och kyrkan. Mellan 27 juni 1682 och 6 september 1701 var Increase Mather rektor, parallellt med sin inblandning i häxprocesserna i Salem. Mather var inte helt främmande för processerna men sade: Det är bättre om tio misstänkta häxor undkom, än att den oskyldige dömes. John Leverett valdes till rektor år 1708 och var den första rektorn som inte kom från prästerskapet och markerade en vändpunkt från puritanismen till intellektuellt oberoende.

Memorial Hall
Harvard Square.

På 1650-talet etablerade Harvard ett kollegie speciellt för att utbilda indianer. Det gjordes för att kunna äska pengar och avbröts 1693.[7] Minst fyra indianer var inskrivna men samtliga dessa var sjuka i tuberkulos och smittkoppor. Mellan 1830 och 1870 minskade de statliga bidragen när federalisterna ersattes av Demokratisk-republikanska partiet i Massachusetts politik. Harvard ”privatiserades”[8] och vid 1870 hade politikerna i Harvards styrelse ersatts av Bostons överklass och affärsmän, inte sällan före detta Harvardstudenter. Under den perioden kunde Harvard växa utan motsvarighet och Harvard placerades sig i en egen division avseende finansiella medel. Det var också nu som föräldrar började skicka sina barn till skolan inte bara för utbildningens skull utan även för att de skulle kunna skapa sociala nätverk.[9]

Charles William Eliot var rektor under 40 år mellan 1869 och 1909 och Harvard fick då ett rykte att vara det mest progressiva universitetet av Princeton och Yale avseende minoriteter.[10] År 1870, blev Richard Theodore Greener den förste afroamerikanen att ta examen från Harvard och den förste judiske ledamoten för USA:s högsta domstol tog examen från juristutbildningen sju år senare.

Trots det ansågs Harvard vara en bastion för en entydig protestantisk elit, de så kallade Boston Brahmins, en överklass i New England som anser sig härstamma från de första europeiska invånarna på östkusten. Det ryktet fanns med långt in på 1900-talet.[11]

Det ledde till oro när immigrationen av människor med katolsk och judisk bakgrund dramatiskt ökade kring sekelskiftet 1900. 1908 utgjorde katoliker nio procent av de nyantagna och mellan åren 1906 och 1922 ökade andelen judiska elever från sex till tjugo procent. Rektorn A. Lawrence Lowell införde en kvot för judiska studenter i juni 1922. Enligt honom själv var motivet att bekämpa de antisemitiska stämningarna på universitetsområdet.[12] I romanen Remember me to God från 1957 beskriver Myron Kaufman studiemiljön för en judisk student och hans försök att bli accepterad av den på 1940-talet rådande protestantiska eliten.[13] Grundandet av Boston College 1863 och Brandeis University i Waltham 1948 berodde åtminstone delvis på denna diskrimineringen, oavsett om den var av taktiska skäl eller var mer explicit.[14]. Inte bara religiösa minoriteter förföljdes. 1920 installerades en särskild hemlig domstol avsedd att avslöja homosexuella med det explicita målet att ”stigmatisera de avslöjade för resten av deras liv”. Långt in på 1950-talet sökte den ansvarige för antagningarna, William Bender, bättre sätt att upptäcka ”homosexuella tendenser och allvarliga psykiska problem” hos sökande studenter.[15]

Under 1900-talet ökade det internationella ryktet när ökade donationer och prominenta lärare ökade universitetets bredd.

Under årtiondena efter andra världskriget reformerades antagningsriktlinjerna för aktivt öka mångfalden bland studenterna. Tidigare hade de flesta studenterna kommit från New Englands finaste privatskolor. I slutet på 1960-talet hade den socio-ekonomiska sammansättningen hos studenterna ändrats med ökande antal internationella studenter, studenter med minoritetsbakgrund och studenter med föräldrar som var icke-akademiker.[16] Trots det gick det fyra gånger så många män på Harvard som kvinnor på Harvards systeruniversitet, Radcliffe College.[17] År 1977 slog Harvard och Radcliffe ihop sina antagningsprocesser. Därmed ökade kvinnornas andel bland de sökande, något som gällde hela USA vid den tiden. Radcliffe College, som hade grundats 1879 som "Harvards annex för kvinnor",[18] gick formellt upp i Harvard University 1999 och blev Radcliffe Institute for Advanced Study.

Kända personer som studerat vid Harvard[redigera]

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

  1. ^ Appearing as it does on the coat of arms itself, Veritas is not a motto in the usual heraldic sense. Properly speaking, rather, Harvard's original motto is Veritas Christo et Ecclesiae ("Truth for Christ and the Church") as shown on Harvard's original shield or seal. This legend is otherwise not used today.
  2. ^ Mendillo, Jane L.. ”September 2011 Harvard Management Company Endowment Report” (på engelska) (PDF). Harvard Management Company. http://www.hmc.harvard.edu/docs/Sept%2021%20Draft-Annual%20Report.pdf. Läst 23 september 2011. 
  3. ^ [a b] ”U.S. and Canadian Institutions Listed by Fiscal Year 2009 Endowment Market Value” (på engelska) (PDF). National Association of College and University Business Officers and Commonfund Institute. http://www.nacubo.org/Documents/research/2009_NCSE_Public_Tables_Endowment_Market_Values.pdf. Läst 27 augusti 2010. 
  4. ^ ”Faculties and Allied Institutions” (på engelska) (PDF). Office of the Provost, Harvard University. 2009. http://www.provost.harvard.edu/institutional_research/Provost_-_FB2009_10_Sec03_4_Plant.pdf. Läst 27 augusti 2010. 
  5. ^ Deslanders, Dominique (2003) (på franska). Croire et faire croire, Les missions françaises au XVIIe siècle. Fayard. ISBN 2-213-61229-3 
  6. ^ The Harvard Guide: The Early History of Harvard University
  7. ^ Ceremony Honors Early Indian Students, Mass Moments (Nyhetsbrev från Massachusetts Foundation for the Humanities), May 3, 1997. Sidan besökt 2010-01-21.
  8. ^ Baltzell, D. E. & Schneiderman, H. G. (1994). Judgment and Sensibility: Religion and Stratification." Transaction Publishers, ISBN 1-56000-048-1. The material cited is a review of a book by Ronald Story (1980), The Forging of an Aristocracy: Harvard and the Boston Upper Class, 1800-1870, Wesleyan University Press, ISBN 0-8195-5044-2.
  9. ^ Story, R. (1980). op. cit. s. 97, (1815-1855 as the era when Harvard began to be perceived as socially advantageous)
  10. ^ Steinberg, S. (2001). The Ethnic Myth. Beacon Press, ISBN 0-8070-4153-X. (Harvard most democratic of the Big Three under Eliot, s. 234)
  11. ^ Wister, Owen (1914). Philosophy 4. The Macmillan Company , s. 23: "had colonial names;" s. 36, "Bertie's and Billy's parents owned town and country houses in New York. The parents of Oscar had come over in the steerage. Money filled the pockets of Bertie and Billy; therefore were their heads empty of money and full of less cramping thoughts. Oscar had fallen upon the reverse of this fate. Calculation was his second nature." 'Philosophy 4, by Owen Wister, fritt tillgänglig på Project Gutenberg
  12. ^ Steinberg, Stephen (1977). The Academic Melting Pot: Catholics and Jews in American Higher Education. Transaction Publishers. Sid. 21-23. ISBN 0-87855-635-4 ; quotes full text policy announcement, explains the openness by suggesting Lowell perceived his actions to be forthright and courageous and as motivated by a wish to restrict the growth of campus anti-semitism.
  13. ^ Kaufman, Myron (1957). Remember Me to God. Philadelphia: J. P. Lippincott Co. 
  14. ^ Levenson, Michael (2006), "Brandeis pulls artwork...." The Boston Globe, May 3, 2006:"Brandeis, a nonsectarian institution, was founded in 1948, by American Jews seeking to establish a university free from the quotas that Jews faced at elite colleges."
  15. ^ Gladwell, Malcolm (10 oktober 2005). ”Getting In” (på engelska). The New Yorker. http://www.newyorker.com/critics/atlarge/articles/051010crat_atlarge. Läst 1 december 2011. 
  16. ^ Older, Malka A. (24 januari 1996). ”Preparatory schools and the admissions process” (på engelska). The Harvard Crimson. http://www.thecrimson.com/article.aspx?ref=217911. Läst 1 december 2011. 
  17. ^ Associated Press (1 april 2004). ”In first, Harvard admits more women than men as undergraduates” (på engelska). The Boston Globe. http://www.boston.com/news/local/massachusetts/articles/2004/04/01/in_first_harvard_admits_more_women_than_men_as_undergraduates?mode=PF. Läst 1 december 2011. 
  18. ^ Schwager, Sally (2004). ”Taking up the Challenge: The Origins of Radcliffe” (på engelska). Yards and Gates: Gender in Harvard and Radcliffe History. New York: Palgrave Macmillan. Sid. 115. ISBN 1403960984 
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar[redigera]

v • d • r
Ivy League
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harvard_University&oldid=21502860"