International Standard Name Identifier

Från Wikipedia
International Standard
Name Identifier
(ISNI)
Logotyp använd av ISNI.

International Standard Name Identifier, förkortat ISNI, är ett system för unika ID-nummer för författare eller andra som ger bidrag till media som böcker, tidningar, tidskrifter, radio eller TV. Ett ISNI-nummer består av 16 siffror i fyra grupper och fungerar som en sorts auktoritetsdata.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

ISNI-systemet utvecklades under Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) som ISO-standard nummer 27729[1] och används sedan 2012.[2] En av poängerna är att en person eller annan innehållskapare (inkluderar även juridiska personer) som uppträder under flera namn eller pseudonymer, identifieras i systemet med endast ett nummer, och att endast en person kan motsvara ett nummer. Pseudonymer – inklusive författarnamn – kan hanteras via separata ID-nummer, men då specificeras detta i personens huvudsakliga ID-post.[1]

Genom användandet av 16 siffror kan upp till 1 biljard minus 1 identiteter hanteras i systemet; den sextonde siffran är en kontrollsiffra.[1] Som en jämförelse har cirka 117 miljarder människor någonsin fötts,[3] totala antalet webbplatser som skapats drygt 1 miljard[4] och antalet unika böcker som tryckts sedan 1400-talet cirka 130 miljoner.[5]

En del ISNI-nummer innehåller ett X på platsen för den sextonde siffran. Detta motsvarar talet 10, eftersom algoritmen som hanterar kontrollsiffran tillåter användandet av siffror. från 0 till 10.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och lansering[redigera | redigera wikitext]

ISNI-systemet etablerades sent 2011, som en konsolidering av data från det befintliga VIAF-systemet (Virtual International Authority File). Detta var då ett samarbete mellan 19 olika nationalbibliotek och 15 andra grupper och deras databaser för auktoritetsdata kring böcker och innehållsskapare.[a] Här samarbetade organisationer för rättighetshantering, fackföreningar, statliga myndigheter och företag inom förlagsbranschen och annan utgivning.[2] Därutöver samordnas samarbetet även med det akademiska och forskningsbaserade ORCID-systemet, vars sextonsiffriga ID-kod utgörs av en reserverad siffersvit inom ISNI.[7]

ISNI lanserades officiellt i mars 2012 och hade redan då fördelat över 1 miljon ID-nummer. Systemet har sedan dess förvaltats av ISNI International Agency (ISNI-IA), en landsövergripande och ideell[1] institution grundad av organisationerna CISAC, IFRRO, IPDA, Proquest (med Bowker), OCLC och CENL (Conference of European National Librarians, representerad av franska BnF och British Library). Vid starten representerade detta konsortium drygt 26 000 större bibliotek i olika länder, liksom 300 organisationer som hanterar upphovsrätt. Själva nummertilldelningen sker via ISNI Registration Authority (RA), en enhet som utses av ISO.[2]

Framväxt och användning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2014 utökades antalet ISNI-nummer till drygt 8 miljoner, oräknat den knappa miljon ORCID-poster som skapats under samma tidsrymd. ORCID-systemet hade skapats under hösten 2012, som det första storskaliga försöktet att samordna identifikation av publicerade forskningsresultat.[8] Fram till våren 2023 har drygt 15 miljoner ISNI-identiteter tilldelats, varav individer då stod för 13,3 miljoner och det övriga bestod av organisationer. Av individerna klassificerades cirka 3 miljoner som forskare.[9]

ISNI-numret existerar parallellt med VIAF-ID och olika nationella ID-nummer samordnade via VIAF-systemet. Det publiceras bland annat i många artiklar på Wikipedia, på svenskspråkiga Wikipedia via {{Auktoritetsdata}}. Hanteringen på Wikipedia samordnas via databasen Wikidata, där man fram till oktober 2023 skapat drygt 107 miljoner Wikidataobjekt för olika unika personer, verk, begrepp och andra fenomen.[10]

Följande tabell listar summan av det totala antalet tilldelade ISNI-nummer i olika kategorier. Detta listas för totalen, individer och forskare som antal miljoner, för organisationer som antal organisationer.[9]

Datum Identiteter (M) Individer (M) Forskare (M) Organisationer
2017-08-05 9,41 8,757 2,606 654 074
2018-04-19 9,86 9,15 2,86 714 401
2018-07-11 10 9,28 2,87 717 204
2018-08-13 10 9,32 2,87 717 795
2018-10-17 10 9,39 2,87 719 010
2018-12-05 10 9,4 2,88 826 810
2019-03-11 10 9,59 2,88 864 999
2019-06-21 10,5 9,6 2,88 876 017
2019-11-27 10,92 10,01 2,89 908 299
2020-02-13 11,02 10,11 2,91 912 991
2020-10-20 11,51 10,45 2,91 1 062 333
2021-05-30 12,22 11,10 2,93 1 119 480
2021-11-17 14,38 12,79 2,94 1 591 038
2022-09-01[9] 14,7 13,11 2,97 1 645 434
2022-12-25[9] 14,8 13,21 2,97 1 680 892
2023-05-10[9] 15 13,3 2,98 1 705 025

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sedan dess har VIAF-samarbetet fram till 2023 utökats till att inkludera 67 nationalbibliotek och andra organisationer.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 13 juli 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”FAQs” (på engelska). ISNI |. 28 oktober 2023. https://isni.org/page/faqs. Läst 28 oktober 2023. 
  2. ^ [a b c] ”ISO publishes ISNI standard (ISO 27729:2012)” (på engelska). ISNI.org. 19 mars 2012. https://isni.org/page/article-detail/iso-publishes-isni-standard. Läst 28 oktober 2023. 
  3. ^ ”How Many People Have Ever Lived on Earth?” (på amerikansk engelska). PRB. https://www.prb.org/articles/how-many-people-have-ever-lived-on-earth/. Läst 28 oktober 2023. 
  4. ^ Nikita Tambe (10 juli 2023). ”Top Website Statistics For 2023” (på brittisk engelska). Forbes Advisor INDIA. https://www.forbes.com/advisor/in/business/software/website-statistics/. Läst 28 oktober 2023. 
  5. ^ Errera, Rob (18 augusti 2023). ”How Many Books Are Published Each Year? [2023 Statistics”] (på engelska). Toner Buzz. https://www.tonerbuzz.com/blog/how-many-books-are-published-each-year/. Läst 28 oktober 2023. 
  6. ^ ”VIAF”. viaf.org. https://viaf.org/. Läst 28 oktober 2023. 
  7. ^ ”ISNI | ISNI and ORCID”. web.archive.org / ISNI.org. 4 mars 2013. Arkiverad från originalet den 4 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130304210352/http://www.isni.org/isni_and_orcid. Läst 28 oktober 2023. 
  8. ^ Enago Academy (20 april 2015). ”ORCID Vs. ISNI: Is There Room for Both?” (på amerikansk engelska). Enago Academy. https://www.enago.com/academy/orcid-vs-isni/. Läst 28 oktober 2023. 
  9. ^ [a b c d e] ”ISNI”. www.isni.org. http://www.isni.org. 
  10. ^ ”Wikidata:Statistics - Wikidata”. www.wikidata.org. https://www.wikidata.org/wiki/Wikidata:Statistics. Läst 28 oktober 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]