Almaty

Version från den 31 maj 2017 kl. 20.13 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.4))

Den här artikeln handlar om staden. För Provinsen med samma namn, se Almaty (provins).
Almaty
(Алматы)
Stad
Flagga
Officiellt namn: Almaty
Land Kazakstan Kazakstan
Oblast Almaty
Area 324,8 km²
Folkmängd 1 552 349
Akim Bauyrzhan Baibek
Tidszon UTC +6
Geonames 1526384
Webbplats: http://www.almaty.kz

Almaty (Kazakiska: Алматы), tidigare Alma-Ata (ryska: Алма-Ата), är den största staden i Kazakstan, belägen i landets sydöstra del. Staden utgör en egen administrativ enhet på provinsiell nivå, helt omgärdad av provinsen Almaty. Staden har 1 350 000 invånare (2008). Alma Ata var det sovjetiska namnet på staden; när Sovjetimperiet föll sönder återtog man sitt gamla namn Almaty som lär betyda ungefär "äpplets fader".[1]

Historia

Det ryska fortet Zailijskij grundades på platsen år 1854.[2] Staden blev senare känd som Verny (eller Vjernyj, Верный) fram till 1921 då den fick namnet Alma-Ata. År 1929 blev Alma-Ata huvudstad i den kazakiska sovjetrepubliken. Då Sovjetunionen kollapsade och Kazakstan blev självständigt år 1991 blev staden huvudstad, vilket den var till juni 1998, då Astana blev huvudstad. Almaty är fortfarande den största och viktigaste staden i landet.

Almaty är känt för stora vägar, skidåkning av de flesta olika slag och samt många olika kulturer. 2010 öppnade en nationalarena för längdskidåkning, alpint och backhoppning vid namn Gornij Gigant, efter berget Gornij som backarna ligger på. Under sovjettiden var staden mycket känd för de utomordentliga förhållanden som gällde för hastighetsåkning på skridskor. Ett stort antal världsrekord sattes på banan på isstadion Medeo - där de flesta tävlande var från Sovjetunionen eller Östtyskland. Medeo var också hemmaplan för bandylaget Dynamo Alma-Ata.

Demografi

De största etniska grupperna i staden är kazaker (51 %) och ryssar (31 %). Förutom kazaker och ryssar bor det även många ujgurer, tatarer, koreaner, ukrainare och tyskar i staden.[3]

Referenser

Se även