Ukrainare

Från Wikipedia
Ukrainare
українці
Antal sammanlagt
37–65 miljoner[1][2]
Regioner med betydande antal
Ukraina Ukraina 37 541 693
Ryssland Ryssland 3 269 992
Kanada Kanada 1 359 655 [3]
Polen Polen 1 200 000 [4]
USA USA 1 028 492 [5]
Brasilien Brasilien 600 000–1 000 000
Kazakstan Kazakstan 338 022
Tyskland Tyskland 331 000
Argentina Argentina 305 000 [6]
Språk

Ukrainska, ryska, surzjyk och krimtatariska

Ukrainska flickor som bär vysjyvanka.
Ukrainare i Ryska SFSR, 1926.

Ukrainare (ukrainska: українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och lillryssar(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45[7] miljoner människor.

De talar främst ukrainska men även ryska. Folkgruppen är bosatt främst i Ukraina (37 miljoner), men även i Ryssland (4 miljoner), Polen (1,5 miljoner), Kanada (1 miljon), Brasilien (970 000), USA (890 000), Kazakstan (550 000), Moldavien (375 000), Argentina (305 000), Vitryssland (248 000) och Tyskland (128 100).

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina 2022, flydde stora delar befolkningen ur landet. Stora delar av de ockuperade områdena tömdes på ukrainsk befolkning, vilka flydde till omgivande länder. Miljontals ukrainare har efter ryska tvångsåtgärder även transporterats till Ryssland.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”People groups: Ukrainian”. Joshua Project. https://joshuaproject.net/people_groups/15696. Läst 15 mars 2016. 
  2. ^ Vic Satzewich (2003). The Ukrainian Diaspora. Routledge. sid. 19. ISBN 978-1-134-43495-4. https://books.google.com/books?id=SfWBAgAAQBAJ&pg=PA19 
  3. ^ Government of Canada, Statistics Canada (8 februari 2017). ”Census Profile, 2016 Census - Canada [Country and Canada [Country]”]. www12.statcan.gc.ca. https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=PR&Code1=01&Geo2=PR&Code2=01&Data=Count&SearchText=Canada&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Ethnic%20origin&TABID=1. Läst 14 februari 2022. 
  4. ^ ”W Polsce pracuje ponad milion Ukraińców” (på polska). biznes.interia.pl. https://biznes.interia.pl/praca/news-w-polsce-pracuje-ponad-milion-ukraincow,nId,2391654. Läst 14 februari 2022. 
  5. ^ ”American FactFinder - Results”. archive.ph. 14 februari 2020. http://archive.ph/nO033. Läst 14 februari 2022. 
  6. ^ ”Articulos”. web.archive.org. 27 december 2013. Arkiverad från originalet den 27 december 2013. https://web.archive.org/web/20131227233709/http://www.ucrania.com/Articulos/tabid/57/ctl/Details/mid/388/ItemID/1/language/en-US/Default.aspx. Läst 14 februari 2022. 
  7. ^ Zelenskyy, Volodymyr (20 maj 2019). ”Volodymyr Zelenskyy’s Inaugural Address — Official website of the President of Ukraine” (på engelska). president.gov.ua. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 28 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220128022433/https://www.president.gov.ua/en/news/inavguracijna-promova-prezidenta-ukrayini-volodimira-zelensk-55489. Läst 5 oktober 2022. 
  8. ^ ”Forcible Transfer of Ukrainians to Russia” (på engelska). Human Rights Watch. 1 september 2022. https://www.hrw.org/news/2022/09/01/forcible-transfer-ukrainians-russia. Läst 5 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]