Ansiktsförlamning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ansiktsförlamning eller facialispares, nedsättning eller avsaknad av muskelaktiviteten i ena eller båda ansiktshalvorna till följd av neurologisk skada eller nedsättning. Förlamningen är vanligen enkelsidig och drabbar den s.k. mimiska muskulaturen. Den kan vara central eller perifer.

Vid central facialispares finns skadan i hjärnhalvan motsatt förlamningen. Skadan kan till exempel bero på stroke eller trauma.

Vid perifer facialispares har själva ansiktsnerven, nervus facialis, blivit påverkad, antingen i sin kärna i hjärnstammen eller utåt ansiktet till. Det senare sker vid Bells pares men kan också orsakas av till exempel borrelia, varicella zoster virus (som förkortas med vzv och som också orsakar bältros) eller herpes simplex. Skadan sitter på samma sida av huvudet som förlamningen gör.

Vid perifer facialispares där ansiktsnerven har påverkats utåt ansiktet till och då det inte går att hitta någon etiologi till paresen benämns den Bells pares. Den drabbar i regel ena sidan av ansiktet och är den vanligaste varianten av ansiktsförlamning. Dock brukar patienten ha haft en virusinfektion innan själva förlamningen.[1]

Det är lätt att skilja på central och perifer facialispares (så länge den är enkelsidig). Man ber den drabbade rynka pannan eller lyfta på ögonbrynen: Kan pannan höjas är skadan central, medan skadan är perifer om denna funktion är drabbad. Den gren av facialis-nerven som går till pannan blir nämligen helt kompenserad av andra ansiktshalvans nerv vid central facialispares.

Behandling -- Saknas i Svensk Sjukvård. Men en stor skandinavisk studie visar att om patienten tidigt behandlas med en kortisonkur så återfår hela 72 procent av patienterna normal rörlighet i ansiktet. Om man behandlas med en kortisonkur i form av medicinen Prednisolon[2] så är det viktigt att behandlingen bara varar i tio dagar. Utsättning av medicinen måste ske under de sista fem dagarna som läkemedlet tas. De första fem dagarna intages dosen 60 mg på morgonen, ej på kvällen. Detta eftersom bieffekten av medicinen är att man blir mycket pigg och hungrig. Om medicinen intages på kvällen förstörs sömnrytmen, vilket också är viktigt att motverka för bibehållandet av ett tillfrisknande. Efter utsättningen av medicinen är det viktigt att man fortsätter med den antivirala medicinen, om man har fått Bells pares pga bältros, i ytterligare två dagar. Annars finns risken att infektionen återkommer.[3],[4]

Ett sjukgymnastikprogram för ansiktet är också verksamt, då med inriktning på neuromuskulär ansiktssjukgymnastik.

Internationellt förekommer behandling ibland med steroider, fastän det saknas övervägande fakta att dessa hjälper. Behandling med vitamin B12 i form av "Methylcobalamin", i doser av 3 mg per dag kan påskynda tillfriskningen.

Vid upptäcken av ansiktsförlamning är det viktigt att man kommer till läkare snabbt för sjukdomskontroll i form av lumbalpunktion och magnetresonanstomografi.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ FASS Läst 1 augusti 2011
  2. ^ http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19840309000053&DocTypeID=7&UserTypeID=2
  3. ^ ”FASS - Prednisolon Pfizer 10 mg”. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19840309000053&DocTypeID=7&UserTypeID=2/. Läst 2 april 2011. 
  4. ^ ”Internetmedicin - Facialispares, perifer(Bells pares)”. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=217/. Läst 2 april 2011. 


Relaterade uppslagsord[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]