Artros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artros
Klassifikation och externa resurser
MRI på artros i ett knä.
ICD-10 M15

-M19

, M47
ICD-9 715
OMIM 165720
DiseasesDB 9313
MedlinePlus 000423
eMedicine med/1682  orthoped/427
pmr/93
radio/492
MeSH engelsk

Artros eller osteoartrit är ett slags artropati, en sjukdom som innebär att en eller flera leders brosk blivit nedbrutet (degenererats), ofta felaktigt kallat "ledförslitning".

Det finns primär och sekundär artros.[1] Den drabbar främst äldre och därefter främst överviktiga. Vid belastning och rörelser uppstår smärta (artralgi). Hand-, höft-, knä- och tåleder drabbas oftast. Ledsvullnad och felställning är vanligt. Det är inte ovanligt, till och med förväntbart att man slutar med många tidigare aktiviteter och att kroppsvikten därmed höjs, nedslitningsprocessen kommer därmed att påskyndas vidare.

Olika former av artros[redigera | redigera wikitext]

Utan någon synlig bakomliggande orsak kan den primära artrosen utvecklas. Däremot framkommer den sekundära artrosen efter sjukdom, t.ex. reumatoid artrit, eller efter ett trauma. Pseudoatros kan inte jämföras med primär och sekundär artros.. Det är istället en fraktur som har läkt felaktigt och som har skapat en falsk led. Benändarna har klätts med brosk , så behandlingen blir att man på kirurgisk väg avlägsnar brosken. Därefter fixeras benändarna mot varandra. Detta så att de kan läka ihop.[2][3]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Brosk genomströmmas inte av blod utan bibehålls av ledvätska. När brosket komprimeras genom belastning för att sedan expandera sugs ledvätska in i brosket. Därför är belastning av lederna viktigt för att förebygga och motverka artros. Forskning visar att den absolut bästa behandlingen vid lätt till måttlig artros är träning. En sjukgymnast kan hjälpa till med anpassad träning. Vid problem med artros i fotens leder, ankeln eller knän kan ofta ortopediska fotbäddar och fotriktiga skor lindra.

Kortisoninjektioner lindrar smärta i flera veckor till månader men långvarig användning av kortison minskar skelettets styrka. Antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) i tablettform är också en ofta använd symtomlindrare, men är inte heller acceptabel i längden, eftersom det på liknande sätt som kortison angriper skelettet.

Vid knäledsartros hos överviktiga kan smärtan minskas väsentligt, om den drabbade kan reducera sin kroppsvikt. Intraartikulär injektion med hyaluronsyra (tuppkamsextrakt) kan prövas, men effekten är ännu inte vetenskapligt säkerställd.[4]

Vissa leder (vanligast höft och knä) kan i avancerade fall ersättas med ledproteser. En protes är inte bara till för äldre och stillasittande personer. Med ytersättningen insatt av en kvalificerad ytersättningsspecialist kan brandmän, elitidrottare och andra unga aktiva personer få sitt tidigare liv helt tillbaka. Idag finns det personer från 14 till 78 år i ålder med en eller två ytersättningar. Ytersättning finns även till armleden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin 2014: Artros
  2. ^ Nationalencyklopedin 2014: Artros
  3. ^ Pseudoatros
  4. ^ Per Lindblom; Knäledsartros, Internetmedicin.se.