Auktoritetsargument

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Argumentum ad verecundiam (argument till vördnad) och ipse dixit (han själv sade det), att hävda att något är sant för att det är värt att respektera och vörda eller för att en auktoritet (ofta akademisk) tycker så. Det är en typ av genetiskt argument.

Form:

  • Auktoritet A påstår att P är sant.
  • Alltså är P sant.

Exempel:

  • Professorerna i cellbiologi menar cellplasma består mest av vatten
  • Alltså består cellplasma mest av vatten

Auktoritetsargument anses ofta[av vem?] som ett argumentationsfel eftersom sanningshalten i en uppgift inte beror på vem som framför den. Särskilt kan detta sägas om auktoriteten uttalat sig om sådant som inte ligger inom hans eller hennes kompetensområde, eller inom ett område där det inte finns några auktoriteter, utan det är en fråga om subjektiva värderingar.

Exempel:

  • Professorerna i cellbiologi menar att TV4 är bättre än TV3
  • Alltså är TV4 bättre än TV3

eller

  • Professorn i arkitektur anser att järnvägen ska byggas via X, inte enligt den statliga utredningen. (ur debattartikel)
  • Det måste vara rätt. (trots att mycket arbete lagts på utredningen)

eller

  • Jag har civilingenjörsexamen och röstar på X-partiet
  • Alltså borde du också rösta på X-partiet

Å andra sidan kan det leda till ett felslut att förkasta ett argument med hänvisning till att det är ett auktoritetsargument. I många fall är människor beroende av att söka kunskap från experter inom olika områden, och det är inte ett argumentationsfel att hävda att något som sägs av en expert är sant. Argumentationsfelet uppstår om någon hävdar att experten på grund av sin status som expert inte kan ifrågasättas.

Se även[redigera | redigera wikitext]