Bakgrundsstrålning
- Artikeln handlar om naturlig radioaktivitet. För 3-kelvin-strålningen, se kosmisk bakgrundsstrålning.
Bakgrundsstrålningen är den joniserande strålning som orsakas av naturlig radioaktivitet. I Sverige ger den i genomsnitt en stråldos på ungefär 1 millisievert per år. Dosen kommer i huvudsak från tre olika källor: från högenergetisk kosmisk strålning, från gammastrålning från radioaktiva ämnen i marken och från sönderfall av radioaktiva isotoper i den egna kroppen. Därtill kommer strålningen från radon, som i genomsnitt är 2 mSv per år, men där det finns stora variationer.
Kosmisk strålning
Vid jordytan är atmosfären en bra avskärmning mot de högenergetiska partiklarna från världrymden. Dess massa motsvarar 10 meter vatten, och dess stora höjd bidrar också till att få partiklar kommer igenom. Dosen på havsnivå är ungefär 0,3 mSv per år, ungefär det dubbla på 1.500 meters höjd. Kabinpersonal på flygplan kan få en extra dos på några mSv per år.
Strålning från marken
Berggrunden innehåller uran, torium och deras radioaktiva sönderfallsprodukter. Radioaktivt sönderfall ger gammastrålning som tränger igenom några meter berg. I Sverige är bidraget till den naturliga bakgrundsdosen ungefär 0,5 mSv per år, men det finns områden där dosen är fem gånger högre. I staden Guarapari i Brasilien är årsdosen 50 mSv per år.
Sönderfall inuti kroppen
Även kroppen själv innehåller radioaktiva isotoper. De viktigaste är kol-14 och kalium-40. Dessa ger tillsammans en dos på ungefär 0,2 mSv per år.