Joniserande strålning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strålning
Spectre.svg

  • Joniserande strålning


Frekvensområde (EMS)



Typer av strålning efter sammansättning

Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning kan antingen vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (energirika elektroner, protoner med mera som har en energi på några elektronvolt). Joniserande strålning är en naturlig miljöfaktor som funnits sedan jorden bildades. All utveckling på jorden av t.ex. liv har alltså skett i en miljö med joniserande strålning

Radioaktiva substanser avger joniserande strålning. Begreppet "radioaktiv strålning" är missvisande och bör inte användas.

Viktiga typer av joniserande strålning[redigera | redigera wikitext]


Joniserande strålning kan delas in i huvudgrupperna partikelstrålning och fotonstrålning. Dessutom har ICRU (International Commision on Radiation Units and Measurements 1971) rekommenderat användandet av terminologin direkt- och indirekt joniserande strålning[1]. De olika grupperna sammanställs i tabellen nedan.

Typ av strålning Partikelstrålning Fotonstrålning
Direkt joniserande strålning Alfapartikel , Betapartikel
Indirekt joniserande strålning Neutronpartikel, Neutrinopartikel Gammastrålning, Röntgenstrålning

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Joner är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Det är den mekanismen som gör joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer. Strålningen bryter sönder DNA-spiralen på grund av att det bildas fria radikaler. Se även biologiska effekter av elektromagnetisk strålning.

Organismer som klarar joniserande strålning[redigera | redigera wikitext]

  • Trögkrypare (eller björndjur) (Tardigrada) - En stam inom djurriket där vissa arter klarar strålning genom att stänga av alla livsprocesser och gå in i ett tillstånd som kallas kryptobios då de ersätter vattnet i cellerna med socker.
  • Bakterier - Man känner till mellan fem och tio sorters bakterier som klarar strålning genom att vara mycket effektiva på att reparera sitt DNA. Ett exempel är Deinococcus radiodurans.

Legalitet[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är arbete med joniserande strålning klassad som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken och kräver tillstånd enligt Strålskyddslagen.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Joniserande strålning används inom sjukvården för sina celldödande effekter, speciellt som strålbehandling av cancer. Strålningen är då omsorgsfullt koncentrerad på det området som ska behandlas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Attix, Frank Herbert (2004). ”1” (på Engelska). Introduction to Radiological Physics and Radiation Dosimetry. Mörlenbach: WILEY-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinhem. sid. 4. ISBN 978-0-471-01146-0