Torium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Torium
Th-TableImage.png
Tecken
Th
Atomnr.
90
Grupp
3
Period
7
Block
f
Allmänt
Ämnesklass aktinoider
Densitet 11724 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 3
Utseende Silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 232,0381 u
Atomradie (beräknad) 180 pm
Elektronkonfiguration [Rn]6d27s2
e per skal 2, 8, 18, 32, 18, 10, 2
Oxidationstillstånd (O) 4 (svag bas)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 2028 K (1755 °C)
Kokpunkt 5061 K (4788 °C)
Molvolym 19,80 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 514,4 kJ/mol
Smältvärme 16,1 kJ/mol
Ljudhastighet 2490 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,3 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 120 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 6,53·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 54 W/(m·K)
1a jonisationspotential 587 kJ/mol
2a jonisationspotential 1110 kJ/mol
3e jonisationspotential 1930 kJ/mol
4e jonisationspotential 2780 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
228Th syntetisk 1,9116 år α 5,520 224Ra
229Th syntetisk 7340 år α 5,168 225Ra
230Th syntetisk 75380 år α 4,770 226Ra
232Th 100 % 1,405·1010 år α 4,083 228Ra
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktiniderna. Isotopen torium-230 kallas även jonium.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Prästen Hans Morten Thrane Esmark fann ett svart mineral på Løvøya, Norge och gav ett prov till sin far, professor Jens Esmark, en känd mineralog som inte kunde identifiera det. Han skickade därför ett prov till den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius för undersökning 1828. Berzelius namngav ämnet efter den fornnordiske åskguden Tor.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Torium finns i små mängder i de flesta berg- och jordarter, det är omkring tre gånger vanligare än uran och ungefär lika vanligt som bly.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Torium kan användas som kärnbränsle i kärnkraftverk tillsammans med uran. Det har använts som bränsle i forskningsreaktorer men också i kraftproducerande reaktorer. Tidigare har forskning mest gjorts i Tyskland och USA men idag forskas det också Indien, Kina och flera länder i olika omfattning. Indien, som har omkring 25 % av världens toriumreserver, planerar sitt kärnkraftsprogram för att slutligen uteslutande använda torium och fasa ut uran. Dessa ambitiösa planer använder både snabba och termiska reaktorer samt bridreaktorer. Advanced Heavy Water Reactor och KAMINI-reaktorerna är delar av programmet.

Torium har tidigare även brukats som glödnät till fotogenlyktor.

Se även[redigera | redigera wikitext]