Betty Nansen

Från Wikipedia
Betty Nansen.

Betty Nansen, ursprungligen Anna Maria Müller, född 19 mars 1873, död 15 mars 1943, var en dansk skådespelare och teaterledare.

Biografi

Nansen debuterade 1893 på Casinoteatret[1], var 1896–99 och 1907–10 anställd vid Det Kongelige Teater och 1899–1903 vid Dagmarteatern. Hon ledde som meddirektris 1903–05 Folketeatret och 1912–13 egen turné.

Från 1905 gästspelade hon i Sverige, Norge och Finland och uppträdde även i Ryssland samt 1914–16 i USA. I Stockholm spelade hon 1905 och 1911. Nansens verklighetsnära skådespeleri bars av scennärvaro och ett levande temperament, som särskilt kom fram i hennes gestaltningar av samtida kvinnor. Bland hennes roller märks Rebecca West i Rosmersholm, titelrollen i Maria Stuart av Bjørnstjerne Bjørnson och i Agnete av Amalie Skram; Klara Sang i Över förmåga, Tora Parsberg i Paul Lange och Tora Parsberg, Laura i Fadren, Magda i Hemmet och Christine Mannon i Klaga månde Elektra.[2]

Hon filmdebuterade i Danmark 1909 och i Hollywood 1914. Hon var ledare för Betty Nansen-teatretFrederiksberg 1917–1943. Hon var gift första gången 1896–1911 med den danske författaren Peter Nansen och från 1927[3] med skådespelaren Henrik Bentzon.

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Magda Hemmet
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[4]
Cyprienne Vi skiljas
Victorien Sardou
Svenska teatern, Stockholm[4]
Polly Wangel En lektion
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[5]
Agnete Agnete
Amalie Skram
Svenska teatern, Stockholm[6]
Markgrevinnan Livets dal
Max Dreyer
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[7]
Marguerite Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Svenska teatern, Stockholm[8]
1911 Ovidia Beck Kärlekens ögon
Johan Bojer
Svenska teatern, Stockholm[9][10]
Jacqueline En hustru för mycket
Francis de Croisset
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[11]

Noter

  1. ^ Betty Nansen i sin debutrolle Flicr
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 682 
  3. ^ Svensk Uppslagsbok 1957
  4. ^ [a b] Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  5. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  6. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (40): sid. 511. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_40.pdf. Läst 18 november 2015. 
  7. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  8. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (50): sid. 642. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_50.pdf. Läst 19 november 2015. 
  9. ^ ”Generalrepetition”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-20/14707/6. Läst 2 augusti 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (2 maj 1911). ”Fru Betty Nansens gästspel: 'En fru för mycket' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-02/14719/6. Läst 2 augusti 2015. 

Externa länkar