Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Danmark (olika betydelser).

Koordinater: 56°N 11°Ö / 56°N 11°Ö / 56; 11

Kongeriget Danmark
Konungariket Danmark
Flagga Statsvapen
ValspråkGuds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke 1
Nationalsång: Der er et yndigt land 2
Kunglig hymn: Kong Christian stod ved højen mast
Huvudstad
(och största stad)
Köpenhamn
Officiellt språk Danska 3
Statsskick Parlamentarisk demokrati och
konstitutionell monarki
 -  Drottning Margrethe II
 -  Statsminister Helle Thorning-Schmidt
 -  Erkänd sedan 900-talet 
Yta
 -  Totalt 43 094 km² (131:a)
 -  Vatten (%) 1,6%
Demografi
 -   års uppskattning 5.639.719[1] (1 juli 2014) (111:e)
 -  Befolkningstäthet 130,85/km² (63:e)
BNP (PPP) 2007 års beräkning
 -  Totalt $212 404 milj (23:e)
 -  Per capita $39 200 (2007) 
Ginikoefficient (2000) 24,7 (2)
HDI (2012) 0,901[2] (15:e)
Valuta dansk krone (DKK)
Tidszon UTC+1
Topografi
 -  Högsta punkt Møllehøj, 170,86 m ö.h.
 -  Största sjö Arresø, 40 km²
 -  Längsta flod Gudenå, 158 km
Nationaldag 5 juni
Nationalitetsmärke DK
Landskod DK, DNK
Toppdomän .dk
Landsnummer 45
1Guds hjælp, folkets kærlighed, Danmarks styrke är antaget som drottningens valspråk av Margrethe II.

2Ej officiellt, men de facto.

3Danska är de facto nationalspråk, det finns inget officiellt språk. På Färöarna är färöiska jämte danska officiellt språk, på Grönland grönländska jämte danska. Tyska är regionalt minoritetsspråk.

42 210 575,75 km² med Grönland och Färöarna

Danmark, formellt Konungariket Danmark,[3] (danska: Kongeriget Danmark), är en konstitutionell monarki i norra Europa. Det egentliga Danmark gränsar till Tyskland i syd och maritimt mot Sverige i öst och Norge i norr. Till Danmark hör, inom begreppet Rigsfællesskabet, även Färöarna och Grönland, båda med ett utvecklat självstyre. Danmark är administrativt uppdelat i 5 regioner och 98 kommuner sedan den 1 januari 2007. Danmark har cirka 5,6 miljoner invånare, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. 72 öar var bebodda den 1 januari 2008.

Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).

Landet gick 1973 med i Europeiska gemenskaperna, vilken senare ombildades till Europeiska unionen. Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i OECD, Nato, FN och många andra internationella organisationer, samt deltar i Schengensamarbetet.

Namnet Danmark härstammar från den germanska folkgruppen danerna som omnämns från 500-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Danmarks historia

Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.

År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Margareta I och hennes fosterson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände Skåneland (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Danmarks geografi
Karta över Danmark, Färöarna och Grönland.

Danmark ligger i Nordeuropa, mellan haven Östersjön och Nordsjön och har landsförbindelse med Tyskland i söder och havsgräns i öster till Sverige och i norr till Norge. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.

Danmarks nordligaste punkt är Skagen (Skagens norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste är Gedser (sydliga delen av Falster) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste är Blåvandshuk vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste är Østerskær vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgården Ertholmene 18 kilometer nordöst om Bornholm. Från öst till väst är det 452 km, från nord till syd 368 km.

Danmark består geografiskt av den mellersta och norra delen av halvön Jylland och 443 namngivna öar (1419 stycken över 100 m² (2005)).[4] Av dessa är 72 bebodda (2008),[5] där de största är Själland, Vendsyssel-Thy och Fyn. Ön Bornholm är belägen något öst om resten av landet i Östersjön. Många av de större öarna är sammanbunda med broar; Öresundsbron sammanbinder Själland med Sverige, Stora Bältbron sammanbinder Fyn med Själland och Lilla Bältbron sammanbinder Jylland med Fyn. Färjor eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstaden Köpenhamn (på Själland och Amager), Århus, Ålborg och Esbjerg (på Jylland) och Odense (på Fyn).

Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten är Møllehøj som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Århus är Yding Skovhøj på 170,77 m och Ejer Bavnehøj på 170,35 m.[6] Ytan för innanhavet är: (östra Danmark) 210 km²; (västra Danmark) 490 km².

Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314 km.[7] En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742 km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52 km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstant eroderar och lägger till material längst kusterna och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2 meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10 kilometers sträcka.[8]

Danmark sett från rymden.

Enligt WWF kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat hög arktisk tundra och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Danmark ligger i den tempererade zonen och klimatet är, på grund av vindarna, milt för breddgraden. Extrema väderförhållanden förekommer sällan då höga och branta berg saknas och ingen plats i landet ligger längre än 55 kilometer från kusten.

På grund av närheten till havet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna förhållandevis små. Detsamma gäller också vanligen mellan olika orter. Under vintrarna finns dock liten nord-sydlig temperaturskillnad, men denna är under 1 graders differens. Kallast vintertid är det vanligen längs den jylländska höjdryggen (med några toppar på över 170 m ö.h.). Det finns även en antydan till öst-västlig skillnad. Sålunda är sydvästra Jylland (kring Esbjerg och syd därom) Danmarks mildaste område vintertid med knappt 1 plusgrad i dygnsmedeltemperatur. (Detta är dock ej lika milt som längs södra Norges västkust kring Bergen och Stavanger). Vårens första värmeböljor får Bornholm (och vissa andra östvända kuster vid Östersjön) mindre nytta av, då Östersjöns ytvatten tar lång tid på sig för att värmas upp. Grundare hav och fjordar värmst fortare upp. Och Nordsjöns ytvatten blir i allmänhet inte lika nedkylt som Östersjöns under vintern. Däremot kan Sønderjylland värmas upp rejält redan i april, om kontinenten är uppvärmd och vinden sydlig, eftersom vinden då inte behöver passera över hav. (Det är dock få dagar per år detta fenomen gynnar området.)

I allmänhet är vintrarna milda och disiga (eller blåsiga) med enbart kortare perioder med snö, oftast i februari. Stormar, inklusive snöstormar, kan slå till mycket kraftigt i det öppna och kustnära landskapet från oktober till februari. Medeltemperatureren för Köpenhamn under januari och februari är 0.0 °C.[9]. På sommaren är det behagligt varmt med dagstemperaturer kring drygt +20 grader. Sommarnätterna är mörkare än i större delen av Sverige, men milda. Dygnsmedeltemperaturen för Köpenhamn ligger på +17 grader. Minst någon gång under sommaren kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36,4 grader i Holstebro, Jylland från den 10 augusti 1975.

På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycket nederbörd över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år (då det faller nederbörd någonstans i Danmark). Mest nederbörd faller perioden juli-november, och minst nederbörd faller perioden april-juni.[9] Nederbörden sommartid kommer främst i form av skurar.

Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landet vintertid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader.

Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftiga orkanvindar, främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Danmarks nya indelning i regioner

Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i 13 amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i 270 kommuner (2006).

Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av fem regioner. Regionerna som alltså har ersatt amten, har inte övertagit amtens rätt att uppbära skatter utan är istället beroende huvudsakligen av statsbidrag (kring 70 procent), men delvis också kommunbidrag (kring 30 procent). Statsbidraget står på skattsedeln som Sundhedsbidrag. Det är på 8 procent av inkomsten, undantaget avdrag. 90 procent av regionernas budget är ämnad hälsosektorn. En omfattande nybyggnation av sjukhus med bättre geografisk lokalisering skall påbörjas.

Närmare om de nya kommunerna och om de nya regionernas budget finns på följande länkar:

Regioner efter antal invånare[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Danmarks demografi

Danmark har ca 5,5 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor i Storköpenhamn. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inom Hovedstadsregionen (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5 475 791 invånare (2008) bodde 3 010 443 väster om Stora Bält på en 32 772 km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2 465 348 (45%) bodde på en 9 622 km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) i Østdanmark.

År 2007 var 91,1% av Danmarks befolkning av danskt ursprung. Många utländska personer med europeisk bakgrund kommer från Sverige, Tyskland, Polen, Island, f.d Jugoslavien och Norge. Många personer med icke-europeiskt ursprung kommer från Irak, Libanon, Pakistan, Somalia och Turkiet.[10]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Danmarks nationalspråk är danska, som är ett indoeuropeiskt, germanskt och nordiskt språk. Det danska språket är således närmast släkt med svenska, norska, färöiska och isländska. Danskan är så nära besläktad med svenska och norska att talare av språken utan större svårigheter kan förstå varandra. De tre språken bildar alltså ett skandinaviskt dialektkontinuum.

Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (i rättegångslagen) och sedan 1997 gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officie dansk rättstavning. I de självstyrande områdena Färöarna och Grönland gäller jämte danska färöiska respektive grönländska som officiella språk. Den tyska minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner där tyska används.

Invandrarspråken är främst turkiska, urdu, arabiska och somaliska.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Danmarks kultur är sammanflätad med Sveriges, inte minst därför att väsentliga delar av Sverige (Skåne, Halland, Blekinge) var viktiga danska områden fram till mitten av 1600-talet. Dessutom är danskar och svenskar folk med ett gemensamt ursprung som talar nära besläktade språk. Men samtidigt har Danmark i hög grad påverkats av sitt kontinentala läge, särskilt närheten till Tyskland och Nederländerna.

Danmark blev officiellt kristet omkring år 960 och fick därmed på allvar del i den samtida europeiska konsten och arkitekturen. De första kyrkorna var stavkyrkor, men snart byggdes kyrkor i sten efter europeiskt mönster. Domkyrkorna i Ribe och Viborg började uppföras i gråsten ca 1100. Domkyrkan i Lund – staden blev 1104 Danmarks första ärkebiskopssäte – byggdes i sandsten efter tysk förebild (tegel).[11]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Danmarks ekonomi
Danskt vetefält

Danmark är en marknadsekonomi med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri [källa behövs], hög välfärd och en bra levnadsstandard [källa behövs], en stabil valuta [källa behövs] och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en bra betalningsbalans.

75 % av den danska arbetskraften är medlemmar i fackföreningar, och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representanter ofta sitter i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (juli) var 1,6 % (44 000 personer), en nedgång med 1 800 jämfört med juni 2008.[12] Den nya beräkningen inkluderar exempelvis inte arbetslösa på semester. Enligt Eurostat var arbetslösheten 7 % i januari 2014.[13] Arbetslösheten väntas uppgå till 65 000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10 000 till sammanlagt 2 860 000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70 000 till 2 790 000.

Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta i EMU:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.

Förutom betydande olje- och gasfyndigheter i Nordsjön har Danmark nästan inga råvaror. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen av Nordsjön och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas med en oljeproduktion på 376 900 fat/dag (2003) och en oljeförbrukning på 188 300 fat/dag (2003).  [1]

Visitdenmark är dansk turisms officiella turistorganisation. Huvudkontoret ligger i Köpenhamn. I Stockholm finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kastrup – Köpenhamns flygplats[redigera | redigera wikitext]

Kastrup

I Köpenhamn finns den interkontinentala flygplatsen Kastrup, Nordens mest trafikerade, med över 21,5 milj passagerare/år, [14] belägen ca sju kilometer från stadens centrum och helt nära Öresundsbrons fäste. Att höjden över havet är försumbar, omgivande terräng flack och banorna långa och välutrustade gör att Kastrup räknas till de säkraste flygplatserna i världen. Det finns tre banor: 04L/22R, 04R/22L samt 12/30. Bana 22L är utrustad med landningssystemet Instrument Landing System (ILS kategori 3), vilket innebär att flygplan (med rätt utrustning ombord) kan landa även om sikten är noll meter.

Många av passagerarna är från södra Sverige. Detta beror på att Öresundsbron ger bekväma anslutningar. Ett stort antal flygbolag har linjer till Kastrup; dominerande är SAS, vars trafik utgår härifrån. De två största av flygplatsens tre terminaler är avsedda för internationell trafik. En fjärde terminal är under projektering. [när?] Under dagtid avgår ett flygplan varannan minut.

Kastrup har både en tunnelbanestation, varifrån man snabbt kan ta sig till Köpenhamns centrum, och en underjordisk järnvägsstation med bland annat direkttågförbindelser till hela södra och västra Sverige samt till Helsingör via Köpenhamns centrum.

Andra flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Billund nära Vejle och Legoland är Jyllands största flygplats. Det finns även ett antal mindre trafikflygplatser i Danmark, bland annat i Ålborg, Århus och Roskilde samt på Bornholm.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Hovedbanegården i Köpenhamn.

Järnvägarna är förhållandevis väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är relativt hög. Landskapet har medgivit anläggandet av raka banor, då problem som berg, klippor samt sjöar saknas. Däremot har öarnas antal medfört problem. Av alla danska öar är endast sju försedda med järnväg. Dessa är

  1. Själland
  2. Fyn
  3. Nordjyske ö (ön norr om Limfjorden bestående av landskapen Vendsyssel, Han och Thy)
  4. Als (staden Sønderborg endast)
  5. Lolland
  6. Falster
  7. Amager

Det har även funnits järnväg på Bornholm.

Diesel eller elektrifiering[redigera | redigera wikitext]

Dock är mycket få linjer elektrifierade, och Danmark ligger i detta avseende långt efter övriga Europa. Före 1990-talet var det endast Köpenhamns S-tåg som var elektrifierad. I samband med, och strax före, invigningen av Stora Bältbron invigdes de första elektrifierade banorna. (Att en sträcka är elektrifierad innebär dock inte att all trafik på banan är elektriskt driven). Möjlighet att köra elektriska tåg finns på sträckorna Helsingör-Köpenhamn, Köpenhamn-Kastrup-Malmö och vidare, Köpenhamn-Ringsted-Odense-Fredericia-Padborg-Flensburg och vidare i Tyskland. Samt sträckan Sønderborg-Tinglev och Fredericia-Vejle.

Den socialdemokratiska regeringen har som mål att elektrifiera den danska järnvägen helt, före det nästkommande danska riksdagsvalet 2015. Det är beslutat att bygga en helt ny elektrisk dubbelspårig expressjärnväg (med hastigheter på 250 km/h) mellan Köpenhamn och Ringsted, som en etapp i den kommande Fehmarn Bältbron till Tyskland. Banan, som inte enbart kommer trafikeras med expresståg, skall angöra en ny station "Köge Nord" strax nordväst om Köge (för byte till S-tåg och regionaltåg mot Roskilde) kommer inte dras parallellt med nuvarande Köge Bukt banan, utan längre innåt land. Banan skall stå klar 2018.

Huvudlinjer[redigera | redigera wikitext]

  1. Köpenhamn - Kastrup - Sverige (Öresundstågen kör till Göteborg via Helsingborg samt via Hässleholm vidare till Karlskrona eller Växjö. DSB har även trafik till Ystad och färjan till Bornholm.)
  1. Köpenhamn - Helsingör
  2. Köpenhamn - Esbjerg
  3. Köpenhamn - Sönderborg/Padborg - Tyskland
  4. Köpenhamn - Århus - Ålborg - Fredrikshamn
  5. Köpenhamn - Rödby (tågfärjor till Puttgarden mot Lübeck och Hamburg)
  6. Århus - Hamburg

(samt Nattåg direkt till Hamburg, Berlin och Amsterdam m.fl.)

Av dessa huvudlinjer är endast 1,2 och 4 elektrifierade, vilket dock inte innebär att dieseldrivna tåg inte förekommer även på dessa sträckor. Utöver nämnda sträckor är endast Köpenhamns stadsbana (S-tågen, Köpenhamns Metro) och en mindre sträcka vid staden Fredericia elektrifierade. Dieseldrivna tåg är således vanligast. Den öppna, flacka och klippfria terrängen har möjliggjort en bättre dragning av bannätet än vad som har varit fallet i flera andra länder, när järnvägarna började byggas. Tågen går nästan uteslutande efter fasta minuttal, även på små lokalbanor. Frånsett de minsta lokalbanorna, vilka oftast är privatägda, så äger Banedanmark själva järnvägsnätet, medan DSB sköter tågen. Tågtyper under DSB är Re-tåg (regionaltåg), vilka stannar på alla stationer, InterCity som stannar i städer samt IC-lyn (lyn = blixt), som bara stannar i större städer. I januari 2009 kom även Öresundstågen under DSB, dessa körs dock ekvivalent med Re-tåg i Danmark, men stannar i Sverige enbart i städer. SJ kör X2000-tåg till Stockholm. Det går även tåg till Hamburg via tågfärjeleden mellan Rödby och Puttgarden.

Motorvägar[redigera | redigera wikitext]

Sedan sent 1960-tal har Danmark byggt upp ett motorvägsnät, från Hirtshals och Fredrikshavn i norr till Rödby (på Lolland) och Padborg (på Jylland) i söder och från Esbjerg i väster till Köpenhamn och Helsingör i öster. Motorvägsnätet är sammankopplat med det tyska vid Padborg, och inom några år kommer även färjetrafiken Rödby-Puttgarden vara ersatt med en motorvägsbro. Även Sveriges motorvägar är via Öresundsförbindelsen sammankopplade med det danska och därmed också det kontinentala europeiska motorvägsnätet. I Danmark är det inte bara europavägarna som har motorvägsstandard utan det byggs även regionala och lokala motorvägar.

Övrigt vägnät[redigera | redigera wikitext]

Även övriga vägnätet är förhållandevis bra utbyggt och vägarna är bra underhållna. Även de mindre vägarna är i gott skick. Danska landsvägar är dock förhållandevis ofta smala och många gånger går de genom samhällena. Det finns många sträckor främst av det äldre vägnätet som är nära nog "spikraka" åtskilliga mil. Ett bra exempel på detta är gamla huvudvägen från Köpenhamnsområdet söderut mot Falster. Tillsammans med det flacka landskapet är den danska geografin präglad av öar samt på Jylland även av fjordar. Antalet broar och tunnlar är därför stort. 2009 är de största öarna utan vägförbindelse med övriga vägnätet Bornholm samt därefter Samsø, Ærø och Læsø. Dessutom blir skillnaden mellan fågelväg och verklig vägsträcka mycket stor på många platser, till exempel Langeland - Lolland och Als - Fyn. Färjetrafiken är därför fortfarande av stor betydelse inte bara till brolösa öar utan även på andra sträckor. Halkbekämpningen vintertid är inte dålig, men inte fullt lika bra som i Sverige och Tyskland. Dubbade vinterdäck tillåtna i Danmark men används bara i ringa omfattning.

Television[redigera | redigera wikitext]

En av DR:s bilar.

Danmark beslutade sig för att satsa på television redan 1949/50, och reguljära sändningar startade 1953. Sändningarna spillde över till Sverige, vilket var en viktig faktor när Sverige till sist införde TV. Länge hade Danmarks Radio monopol och sände endast en kanal. Färg-TV kom runt 1970, men först 1980 sändes nyheterna (TV-Avisen) i färg. 1988 införde Danmark tillstånd att konkurrera med Danmarks Radio - först ut var Kanal 2, som enbart sände i Köpenhamnsområdet. Fart på den marksända konkurrensen blev det dock inte förrän staten införde en reklamfinansierad konkurrent till Danmarks Radio året efter, 1989, då TV2 startade rikstäckande sändningar från Odense, som också innehöll 30 minuters regional TV över hela landet.

Den 1 oktober 2009 gick Danmark över till digital TV, i motsats till Sverige sänds flertalet MUXar MPEG4-kodade, vilket gör att HD-TV nu kan tas in av alla som bara har en vanlig UHF-antenn för DVB-T-teknik (d.v.s ev. analoga filter på äldre UHF antenner kan behöva tas bort). För de flesta räcker det med en bordsantenn. I Köpenhamnsområdet är följande kanaler mottagbara via antenn (TV-licens fungerar som i Sverige): DR1, DR2, DR HD, DR K, DR Update (nyheter), Kanal København, Hovedstadskanalen, TV2-Lorry samt en "provkanal" och en teckentolkningskanal. Dessa kanaler kan också tas in antingen med bordsantenn eller takantenn enligt ovan i större delen av Skåne samt eventuellt i Laholm-Halmstadstrakten.

Dessutom finns ett utbud med kabel-TV och betalkanaler likt bland annat Sverige. TV3, TV3+ och TV3 Puls ingår i samma koncern som svenska TV3, MTG. Kanal 4, Kanal 5 ,The Voice TV och 6'eren tillhör SBS TV som i Sverige också driver Kanal 5 och Kanal 9, SBS driver även flertalet reklamradio kanaler såsom Nova FM, Radio 100, Radio soft och The Voice.. För mottagning från satelliter med parabolantenn gäller givetvis samma som för Sverige, så att till exempel invandrare kan ofta ta in sitt hemlands TV.

I Köpenhamnsområdet kan danskar ta in marksänd svensk TV och i landets södra delar kan man ta in tysk TV. Under tiden DDR existerade kunde man på vissa platser ta in tre västtyska (ARD, ZDF, N3) och två östtyska kanaler. Av danska TV-sändare finns två stycken hjälpsändare placerade utanför Danmark. En i tyska Flensburg och en i Landskrona.

Religion[redigera | redigera wikitext]

79 % av befolkningen tillhör Den Danske Folkekirke som har en särskild rättslig status[15]. I grundlagens artikel 4 står att "Den evangelisk-lutherska kyrkan är den danska folkkyrkan och understöds som sådan av staten". [16] Statschefen skall enligt lag tillhöra folkkyrkan och kyrkoministern är kyrkans högste administrative ledare.

Följande registrerade trossamfund har, genom kunglig tillkännagivelse, fått rätt att utföra kyrkliga handlingar med civilrättslig giltighet (vigslar m.m.):

  • Romersk-katolska kyrkan, med omkring 35,000 medlemmer (0,6%)
  • Rysk-ortodoxa kyrkan i Köpenhamn
  • Metodistkyrkan
  • Danska Baptistsamfundet
  • Tysk-reformerta församlingen i Köpenhamn
  • Reformerta kyrkan i Fredericia
  • Norska kyrkans församling i Kong Haakons Kirke i Köpenhamn
  • Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn
  • St. Alban's English Church i Köpenhamn
  • Mosaiska trossamfundet

Sedan den nya äktenskapslagen 1970 registreras inte fler trossamfund. Istället stadgas (i § 16) att präster och andra andliga ledare inom ett "egentligt" trossamfund kan få vigselrätt.

År 1999 utgav Kirkeministeriet riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas av sådana egentliga trossamfund. Dessa samfund får, förutom vigselrätt, skattebefrielse och rätt att anlägga egen begravningsplats.

Trossamfund som erhållit dylikt godkännande är islam (över 3 % av invånarna), hinduismen, Koptiska kyrkan, pingströrelsen, Apostolsk kirke, Missionsforbundet, Frälsningsarmén, sjundedagsadventister, Jehovas vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, sikher, Bahá'í, asatroende och flera andra.[17]

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Danmarks statsskick
Folketinget har sitt säte i Christiansborgs slott i Köpenhamn.
Folketingssalen inne i Christiansborgs slott.

Danmark är en konstitutionell monarki och dess monark sedan 1972 är Drottning Margrethe II. I praktiken styrs dock landet av statsministern och regering, som är ansvarig för sina handlingar inför den lagstiftande församlingen Folketinget och ska sålunda ha sin parlamentariska grund (kunna bilda en stödjande majoritet) där. I dagsläget är Helle Thorning-Schmidt statsminister och hon har varit det sedan oktober 2011.

Val till Folketinget måste hållas vart fjärde år, men vanligen beslutar regeringen om tidigare val (nyval) innan dess. Om Folketinget lyckas genomföra en misstroendeförklaring mot regeringen tvingas den avgå. Danmark styrs oftast av minoritetsregeringar.

Förutom fastlandet hör ön Grönland och ögruppen Färöarna till Danmark, där även Margrethe är drottning. Öarna är dock självstyrande idag och styrs lokalt av statministrar (Jóannes Eidesgaard på Färöarna och Hans Enoksen på Grönland).

Danmark är med i Europeiska unionen, OECD, NATO och FN samt flera andra internationella organisationer.

Jämställdhet[redigera | redigera wikitext]

Danmarks kvinnorörelse var under 1900- och 70-talet som mest framgångsrika. Idag återfinns Danmark på 28:e plats bland Europas länder. Endast Malta och Cypern befinner sig under Danmark. Att som kvinna både ha barn och göra karriär är inte så enkelt. Inom politik och utbildning är jämställdheten större men däremot inte inom näringslivet och universitetsvärlden, där få kvinnor har höga positioner.

Senaste folketingsvalet[redigera | redigera wikitext]

Den 15 september år 2011 hölls det senaste valet till Folketinget i Danmark. Resultatet blev att den tidigare borgerliga regeringen som haft makten i 10 år fick överlämna makten till en rödgrön regering ledd av Helle Thorning-Schmidt. Regeringen är en koalition med Socialdemokraterne i spetsen tillsammans med Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre.

Begreppet nyval existerar inte i Danmark. Statsministern ensam bestämmer när det skall vara val till folketinget. Den enda begränsningen är att det skall ske inom 4 år efter förra valet. Varje val är ett ordinärt val.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Det Kongelige Livgarde.
HMDS Absalon L-16 vid kaj i Köpenhamn.

Danmarks försvarsmakt består av Hæren (armé), Hjemmeværnet (hemvärn), Søværnet (marin) och Flyvevåbnet (flygvapen) och styrs av en försvarschef som är underställd försvarsministern.

Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen under andra världskriget. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade i Nato, och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen mot östblocket. Däremot låg försvarsmaktens storlek under hela kalla kriget i underkant jämfört med Natos önskemål.

2004 fattade den dåvarande borgerliga regeringen tillsammans med Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Dansk Folkeparti ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.


Sedan 1992 har 25 000 danska soldater stridit utomlands, av de har 49 stupat i direkt samband med kriget.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Fotboll, cykel, simning, badminton och handboll är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar i bågskytte och segling. Det spelas även mer biljard än i Sverige, och man har nått framgångar i trevallars carambole vid flera tillfällen. Även amerikansk fotboll har växt fram mycket de senaste åren. Danmark har även en av världens bästa tennisspelare på damsidan, Caroline Wozniacki.

Kända danskar, i urval[redigera | redigera wikitext]

H.C. Andersen var en dansk författare.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 9 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 14 av 173
Transparency International Corruption index 2012 from Transparency International: 1 av 180 (delat med Nya Zeeland och Finland)
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 15 av 186

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”BEV107”. Danmarks Statistik. august 2014. http://www.statistikbanken.dk/FT. Läst 15. august 2014. 
  2. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 80. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  4. ^ ”Landet i tal  — Største øer” (på danska). Kort & Matrikelstyrelsen. 2003-09-23. http://www2.kms.dk/C1256AED004EA666/(AllDocsByDocId)/1D7EE8822587E667C1256AEF0030ABF6?open&page=strste&omr=KORT_DK_I_TAL. Läst 2007-07-14. 
  5. ^ Statistikbanken.dk/bef4
  6. ^ Jørgen Dahlgaard. ”Danmarks nye top” (på danska) (PDF). Aktuel Naturvidenskab "2005" (1): sid. 2. http://www.aktuelnat.au.dk/pdf05_1/an1top.pdf. Läst 2007-02-03. 
  7. ^ ”Natur & Miljö”. Denmark.dk. http://denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520337&_dad=portal&_schema=PORTAL. Läst 2007-02-03. 
  8. ^ Nationalencyklopedin, (1990)
  9. ^ [a b] Mogens Lerbech Jensen (2006). ”Klimat”. Denmark. Gyldendal Leksikon. http://www.denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520408&_dad=portal&_schema=PORTAL. Läst 2006 05 01. 
  10. ^ ”Etnisk statistik i Danmark”. dstk.dk. 2008-09-21. http://www.dst.dk/pukora/epub/Nyt/2007/NR214_1.pdf. 
  11. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  12. ^ ”Ledigheden er faldet 36 måneder i træk”. http://www.dst.dk/pukora/epub/Nyt/2008/NR367.pdf.  (28. august 2008)
  13. ^ ”Arbetslösheten i Europa (per månad)”. https://www.google.se/publicdata/explore?ds=z8o7pt6rd5uqa6_&met_y=unemployment_rate&idim=country:dk&fdim_y=seasonality:sa&dl=sv&hl=sv&q=danmark%20arbetsl%C3%B6shet. 
  14. ^ ”Benchmarks”. CPH. http://www.cph.dk/cph/dk/b2b/flyselskaber/benchmarks.htm. 
  15. ^ Fler lämnade kyrkan i Danmark 3.1.2013 Kyrkans tidning
  16. ^ ”Kirkeministeriet”. http://www.km.dk/kirkestatistik.html. 
  17. ^ ”De kristne i statistikken”. http://www.religion.dk/artikel/155448:Spoerg-om-kristendom--De-kristne-i-statistikken. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Sök efter mer information på
Wikipedias systerprojekt: