Biträdande professor
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Biträdande professor är en akademisk titel som i Sverige infördes 1969 för forskare med tjänsteställning närmast under professor. Titeln ersatte de tidigare laborator, observator, preceptor och prosektor.
Under 1990-talet kunde en universitetslektor befordras till biträdande professor. Titeln är numera avskaffad, undantaget vid Linköpings universitet och Chalmers som återinförde befattningen då det blev en stiftelsehögskola, men har aktualiserats igen 2007 i den så kallade Befattningsutredningen (SOU 2007:98) som ett nytt karriärsteg på nivån under professor.
I Finland fick universitetsadjunkter 1951 titeln biträdande professor.[1] Deras tjänster gjordes på 1960-talet om till biträdande professurer och 1998 till professurer.[2]
Källor
- ^ Adjunkt i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Professorer i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
