Kandidatexamen
| Akademiska titlar och anställningsformer |
|---|
|
Examina på
Examina på Examina på Högre titlar Anställningsformer
Hederstitlar |
Kandidatexamen är en generell examen på högskolenivå, ofta motsvarande engelsk Bachelor's degree, som enligt den europeiska Bolognamodellen omfattar tre års heltidsstudier på grundnivå.
Kandidatexamen kan ges ett förled. Exempelvis ges inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och matematik (ämnen inom den klassiska filosofiska fakulteten) förledet filosofie, och inom teknik teknologie (förkortas fil. kand. respektive tekn. kand.). Teknologie kandidatexamen har alltid matematik som biämne, och har stora likheter med högskoleingenjörsexamen. Eventuellt tillförs även ett efterled som specificerar huvudämne, inriktning eller utbildningsprogram, exempelvis "i historia" eller "med samhällsvetenskaplig internationell inriktning".
En kandidatexamen inom humaniora eller samhällsvetenskap brukar på engelska översättas till Bachelor of Arts with a major in ..., en inom teknik eller naturvetenskap till Bachelor of Science with a major in.... Lärarexamen 120-140 p har av lärosätena själva ibland översatts med Bachelor of Education.
Medicine kandidat är en generell examen med medicinsk vetenskap som huvudämne. För läkarstudenter framstår dock denna examen många gånger som yrkesspecifik, då den ofta relaterar till tjänster som läkarassistent eller auskultant. En liknande benämning förekommer inom lärarutbildningen, där både högskolelärare och handledare på praktikplatsen ibland benämner studenterna för kandidater.
[redigera] Sverige
I det system som infördes i Sverige 1 juli 2007 omfattar en kandidatexamen tre års heltidsstudier (180 högskolepoäng).
I det gamla svenska systemet omfattade den minst tre års heltidsstudier, det vill säga minst 120 "gamla" poäng. Dock omfattade teologie kandidatexamen (teol. kand.) fyra års heltidsstudier, och juris kandidatexamen (jur. kand.) fyra och ett halvt år. Dessa examina var yrkesexamina anpassade till de kursfordringar som fanns för prästyrket respektive för domare, åklagare, advokater samt vissa tjänster inom Kronofogdemyndigheten. De båda reglerades i särskild ordning i högskoleförordningens examensbilaga och var namnet till trots jämförbara med magisterexamen. Den 1 juli 2007 bytte juris kandidatexamen namn till juristexamen, medan teologie kandidatexamen blev en generell, treårig kandidatexamen inom teologi.
Varje lärosäte beslutar själv hur många högskolepoäng som krävs i huvud- och biämne. Exempelvis kan det för en fil. kand. eller tekn. kand. krävas 90 högskolepoäng i huvudämnet, varav 30 på A-nivå, 30 på B-nivå och 30 på C-nivå, inklusive ett självständigt arbete (uppsats eller liknande) om 15 högskolepoäng. Dessutom kan det krävas 30 högskolepoäng inom ett biämne, vilket för en teknologie kandidatexamen är matematik.
Från 1 juli 2007 anpassades den svenska kandidatexamen till den europeiska Bolognaprocessen, enligt Högskoleförordningen 2007. Majoriteten av kurserna i en sådan examen ska vara på grundnivå.
