Blodanalys
 |
Det har föreslagits att denna text bör infogas i Blodprov (2022-05) (Se diskussion) |
Blodanalys är en laboratorieundersökning av ett blodprov som används för att ta reda på blodets fysikaliska och kemiska egenskaper.[1]
Blodets sammansättning[redigera | redigera wikitext]
En vuxen människa har vanligtvis mellan 4 och 6 liter blod och är en sammansättning av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma.[2] Det finns tre olika sorters blodkroppar som alla har olika uppgifter:
- Röda blodkroppar (erytocyter) innehåller proteinet hemoglobin vars uppgift är att transportera syret från lungorna. Det är järn(II)jonerna i hemoglobinet som kan binda till en syremolekyl och är även det som ger blodet dess röda färg.
- Vita blodkroppar (leukocyter) deltar i kroppens immunförsvar och hjälper till att skydda mot bland annat infektioner.[3]
- Blodplättar (trombocyter) ingår i den viktiga processen då blodet levrar sig. Vid ett sår fastnar dessa i den skadade vävnaden och binds samman till en "propp" varpå blodet sedan börjar koagulera och stoppar blödningen.[4]
Blodplasman består till 90% av vatten i vilket flertalet ämnen är lösta. Det rör sig främst om proteiner som albumin, immunglobuliner och enzymer, men det finns även salter, vitaminer, hormoner och nedbrytningsprodukter.[5]
Mätbara egenskaper hos blod[redigera | redigera wikitext]
Det finns många mätbara egenskaper hos blod och en blodanalys kan i vissa fall även vara livsavgörande. Några vanliga tester som finns används för att fastställa antalet erytrocyter och leukocyter i blodet, samt bestämning av hemoglobinalten. Men det finns även blodanalyser som genomförs för att ta reda på närvaron av olika substanser som kan vara karakteristiska för specifika infektioner, exempelvis syfilis, HIV och hepatit.[1] På senare tid har man även hittat ett sätt att utifrån ett blodprov upptäcka cancer, vilket är av stor betydelse när det kommer till att få behandling i tid.[6]
Hur går det till?[redigera | redigera wikitext]
Hemoglobinbestämning[redigera | redigera wikitext]
En av beståndsdelarna i vårt blod är hemoglobin (Hb), ett protein vars uppgift är att transportera syre till kroppens organ.[7] Med hjälp av fotometri kan man göra en hemoglobinbestämning för att ta reda på dess koncentration i blodet. Efter ett taget blodprov tillsätter man ett ämne vars uppgift är att lösa upp blodkropparnas cellmembran. Detta gör att hemoglobinet kommer ut i blodplasman vilket resulterar i ett klarare prov. Lösningen överförs därefter till små engångskyvetter innan de placeras i en fotometer för mätning av absorbans. Absorbansen mäts i g/dm3 vilket är värdet av hemoglobinhalten i blodet. [8] Referensvärden för Hb-värdet ligger ungefär mellan 120 och 150 g/dm3 för kvinnor och 130 till 170 g/dm3 för män.[9] Ett person med Hb-värden lägre än dessa anses lida av anemi ("blodbrist").
DNA-analys[redigera | redigera wikitext]
En genetisk analys, eller DNA-analys, innebär att man utifrån blod eller annat vävnadsprov skaffar information rörande en individs arvsanlag. I blodet är det endast de vita blodkropparna som innehåller DNA och fungerar därmed till utföra en DNA-analys.[10]
Analysen kan genomföras på olika sätt, men DNA-sekvensering är en av metoderna som frekvent används för att bestämma ordningen av baserna adenin, guanin, cytosin och tymin i en DNA-sekvens. [11] Denna process utgår från exempelvis ett blod- eller vävnadsprov innehållande många kopior av samma arvsmassa. Denna renas fram varpå kopiorna delas upp i slumpmässiga bitar som alla sekvenseras på samma gång och bildade överlappningar. Med hjälp av datorteknik kan man därefter pussla ihop segmenten till en komplett DNA-sekvens som vidare kan analyseras.[12]
Syftet med en DNA-analys kan exempelvis vara att få information om möjliga sjukdomsanlag, men används även i icke-medicinska syften som släktforskning, kriminalteknologiska undersökningar och evolutionsforskning.[13]
Bestämning av plasmaproteiner[redigera | redigera wikitext]
Vårt blod innehåller en mängd olika proteiner vars halter kan ge viktig information gällande en patients hälsa. Genom bland annat elektrofores kan man på kemisk väg bestämma dessa halter och på så sätt utesluta eller detektera möjligt sjukdomstillstånd.[14] Elektrofores går ut på att elektriskt laddade partiklar eller molekyler förflyttar sig under inverkan av ett elektriskt fält. Beroende på deras laddning och storlek kommer dessa att förflyttas olika långt och med olika hastigheter.[15]
Vid undersökning av plasmaproteiner sätts vanligtvis provet på en tunn gelfilm av agaros. Efter att en spänning adderats och molekylerna vandrat tillsätts ämnen som ger proteinerna färg och bildar så kallade elektroforetiska zoner. Dessa kan sedan studeras för att avgöra om någon av proteinernas halter är onormalt höga eller låga.[14]
| Namn | Koncentration (g/l plasma) |
|---|---|
| Albumin | 45 |
| Prealbumin | 0,3 |
| Gc-globulin | 0,4 |
| Orosomukoid | 0,7 |
| Alfa-1-antitrypsin | 1,4 |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Britannica School”. school.eb.co.uk. https://school.eb.co.uk/?target=%2Flevels%2Fadvanced%2Farticle%2Fblood-analysis%2F15695. Läst 31 mars 2022.
- ^ ”Så fungerar blodet”. 1177. https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Vita blodkroppar (Leukocyter)”. medisera.se. https://medisera.se/fragor-svar/vita-blodkroppar-vanliga-fragor-och-svar/. Läst 16 december 2023.
- ^ Andersson, Stig (1999 ;). Kemin i samhället (2., [omarb. och utök.] uppl). Liber. sid. ss. 43. ISBN 91-47-01382-6. OCLC 186581781. https://www.worldcat.org/oclc/186581781. Läst 11 maj 2022
- ^ Andersson, Stig (1999 ;). Kemin i samhället (2., [omarb. och utök.] uppl). Liber. sid. ss. 42. ISBN 91-47-01382-6. OCLC 186581781. https://www.worldcat.org/oclc/186581781. Läst 12 maj 2022
- ^ ”Vad ser man på blodprov, vad kan påverka resultatet och hur tas blodet? | Medisera Health”. Medisera Health AB. 30 december 2019. https://medisera.se/vad-kan-blodprov-visa-vad-kan-paverka-resultatet-och-hur-tas-blodet/. Läst 1 april 2022.
- ^ ”hemoglobin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hemoglobin. Läst 31 mars 2022.
- ^ Andersson, Stig (1999). Kemin i samhället. sid. ss. 44
- ^ ”Blodprov: Hemoglobin, B-Hb”. 1177. https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/blodprov-hb---hemoglobin/. Läst 31 mars 2022.
- ^ Naylor, David. ”Enäggstvillingar avslöjar genetiska mekanismer bakom åldrandet - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=1595&typ=pm. Läst 10 maj 2022.
- ^ ”Britannica School”. school.eb.co.uk. https://school.eb.co.uk/?target=%2Flevels%2Fadvanced%2Farticle%2FDNA-sequencing%2F471436. Läst 10 maj 2022.
- ^ ”Fakta NGS, next generation sequencing”. Vetenskap och Hälsa. 6 november 2020. https://www.vetenskaphalsa.se/fakta-ngs-next-generation-sequencing/. Läst 10 maj 2022.
- ^ ”Genetiska analyser”. smer.se. https://smer.se/teman/genetiska-analyser/. Läst 10 maj 2022.
- ^ [a b] Andersson, Stig (1999 ;). Kemin i samhället (2., [omarb. och utök.] uppl). Liber. sid. ss.46. ISBN 91-47-01382-6. OCLC 186581781. https://www.worldcat.org/oclc/186581781. Läst 12 maj 2022
- ^ ”elektrofores - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektrofores. Läst 12 maj 2022.
- ^ ”plasmaproteiner - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/plasmaproteiner. Läst 12 maj 2022.