Bursa (anatomi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser se bursa.

Höger axelled och dess bursor sedda framifrån (volart).
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

En bursa är en vätskefylld blåsa eller slemsäck som skyddar vävnad på utsatta ställen. Dess glidyta minskar friktionen mellan till exempel senor och muskler mot ben. Människans kropp innehåller hundratals bursor.

Bursor bildas genom att det i bindväven trycks ut vätska som med tiden omges av en tunn vägg. Bursans form beror på den typ av friktion som muskeln eller senan utsätts för. I till exempel foten och handen bildar bursor rörformade kanaler kring muskelsenorna, så kallade senskidor (vaginae synoviales tendinum).

I lederna kan bursorna ofta kommunicera med ledvätskan i ledhålorna.

Inflammation i en bursa kallas bursit.

Några olika typer av bursor är:

  • Subkutan bursa (bursa synovialis subcutanea) - ligger under huden.
  • Bursa synovialis submuscularis - ligger under en muskel och skyddar muskeln från friktion mot skelettet.
  • Subfasciell bursa (bursa synovialis subfascialis) - ligger under en muskelfascia.
  • Sub- eller intertendinös bursa (bursa synovialis sub-, intertendinea) - ligger under en sena eller mellan två senor.

Lista[redigera | redigera wikitext]

Listan är ofullständig.

Armens bursor

Benets bursor:

Halsens bursor

Övre extremitetens bursor:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0
  • Anatomisk bildordbok femte upplagan av Wolfgang Dauber

Se även[redigera | redigera wikitext]