CE Camelopardalis

Från Wikipedia
CE Camelopardalis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGiraffen
Rektascension03t 29m 54,74413s[1]
Deklination+58° 52′ 43,4995 ″[1]
Skenbar magnitud ()4,54[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 Iae[2]
U–B-0,11[3]
B–V+0,56[3]
VariabeltypAlfa Cygni-variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-6,20[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,79[1] mas/år
Dek.: -1,09[1] mas/år
Parallax ()1,30 ± 0,56[1]
Avståndca 3 100  (975[3] pc)
Absolut magnitud ()-7,20[3]
Detaljer
Massa19,3[2] M
Radie97[2] R
Luminositet55 000[2] L
Temperatur9 730[2] K
Ålder11[3] miljoner år
Andra beteckningar
HD 21389, AG+58 355, ALS 7727, BD+58 607, GSC 03715-01250, HIC 16281, HIP 16281, HR 1040, IRAS 03258+5842, IRC +60120, LS I +58 125, 2MASS J03295474+5852434, PPM 28511, SAO 24061, TD1 2198, TYC 3715-1250-1, uvby98 100021389, V* CE Cam, VDB 15, Gaia DR2 450113435913489792 [6]

CE Camelopardalis eller HD 21389, är en ensam stjärna i nebulosan VdB 15 i den södra delen av stjärnbilden Giraffen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 4,54[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 3 100 ljusår (ca 975 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -6 km/s[5] och ingår i föreningen Camelopardalis OB1 av stjärnor med gemensam egenrörelse. Sedan 1943 har stjärna använts som en stabil referenspunkt för klassificering av andra stjärnor.[7]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ljuskurva i visuella bandet av CE Camelopardalis, plottad från Corliss1 et al. (2015)[8]

CE Camelopardalis är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass A0 Iae.[2] Den har en massa som är ca 19[2] solmassor, en radie som är ca 97[2] solradier och har ca 55 000 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 9 700 K.[8] Hohle et al. kom, med hjälp av parallax, kantskymning och analys av spektrum, fram till en massa av 14,95 ± 0,41 solmassor och luminositet 62 679 gånger solens.[9]

CE Camelopardalis och den omgivande nebulosan i infraröda våglängder. (Credit: NASA/JPL-Caltech/UCLA)

CE Camelopadarlis är inbäddad i ett stort molekylärt stoftmoln, varav en del lyser som en reflektionsnebulosa (VdB15 eller BFS 29). Detta är en region med pågående stjärnbildning med stjärnor som är mellan en och hundra miljoner år gamla. CE Camelopardalis själv tros vara cirka 11 miljoner år gammal, tillräckligt långt för att ha förbrukat dess förråd av väte i kärnan och utvecklats bort från huvudserien till en superjätte.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, CE Camelopardalis, 27 mars 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Shultz, M.; Wade, G. A.; Petit, V.; Grunhut, J.; Neiner, C.; Hanes, D.; MiMeS Collaboration (2014). "An observational evaluation of magnetic confinement in the winds of BA supergiants". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 438 (2): 1114. arXiv:1311.5116. Bibcode:2014MNRAS.438.1114S. doi:10.1093/mnras/stt2260. S2CID 118557626.
  3. ^ [a b c d e f g] Lyder, David A. (2001). "The Stars in Camelopardalis OB1: Their Distance and Evolutionary History". The Astronomical Journal. 122 (5): 2634–2643. Bibcode:2001AJ....122.2634L. doi:10.1086/323705.
  4. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  6. ^ HD 21389 (unistra.fr). Hämtad 2022-10-15.
  7. ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
  8. ^ [a b] Corliss, David J.; Morrison, Nancy D.; Adelman, Saul J. (December 2015). "Spectroscopic and Photometric Variability in the A0 Supergiant HR 1040". The Astronomical Journal. 150 (6). doi:10.1088/0004-6256/150/6/190. Hämtad 9 november 2021.
  9. ^ Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355, S2CID 111387483

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]