Temperatur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den fysikaliska storheten temperatur. För temperatur i fråga om tonhöjder i musik, se Temperering.
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad 2 miljoner gånger

Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på det som vanligtvis uppfattas som värme och kyla. Värmeflödet är från en högre temperatur till en lägre temperatur. Vid lika temperatur är föremål i termisk jämvikt, se termodynamikens nollte huvudsats. Vidare kan också olika färgtoner av ljus mätas i så kallad färgtemperatur.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Temperatur definieras som förändringen i inre energi av entropin

{1 \over T} = \left({\part  S \over \part  E}\right)_{V, N}

där T är temperaturen i kelvin (K). Partiella derivatan, med volymen V och partikelantalet N fasta, är ofta en monotont växande funktion, vilket innebär att temperaturen alltid är positiv. Ett system har alltså låg temperatur om entropin ändras mycket då det tar upp värme. Värme flödar från ett system med hög temperatur till ett system med låg temperatur till dess att systemet som avger värme inte längre förlorar mer entropi på värmeförflyttningen än systemet som tar emot värme vinner. Då värmeflödet upphör har systemen tillsammans uppnått sin maximala entropi, temperaturen är lika och systemen befinner sig i termisk jämvikt med varandra.

Temperatur kan också beskrivas som den kinetiska energin i en ideal gas, det vill säga rörelsen hos molekylerna/atomerna inom ämnet. Vid högre temperatur rör de sig mer och vid lägre temperatur mindre.

Temperaturskalor[redigera | redigera wikitext]

Bimetalltermometer med celsiusskala
  • Kelvinskalan – i vetenskapliga sammanhang används idag den absoluta skalan. Den har sin nollpunkt vid den temperatur som ett medium har då det är i sitt grundtillstånd (absoluta nollpunkten) och temperaturen uttrycks i enheten kelvin. Notera att kelvin inte inleds med en versal eftersom det tillhör SI-enheterna. Observera också att "grad Kelvin" (°K) har ersatts med kelvin (K).

Före den moderna uppfattningen om temperatur användes skalor med nollpunkten satt vid andra temperaturer än den absoluta nollpunkten. Av dem används dessa fortfarande i vardagliga sammanhang:

  • Celsiusskalan – den vanligaste temperaturskalan i Sverige och i många andra europeiska länder. Uppfunnen av svensken Anders Celsius. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Celsius (°C), vars steglängd är lika med 1 K. Vatten fryser vid 0 °C och kokar vid 100 °C.
  • Fahrenheitskalan – används mest i länder utanför Europa, till exempel USA och Jamaica. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Fahrenheit (°F). Vatten fryser vid 32 °F och kokar vid 212 °F.

Följande formler kan användas för att konvertera mellan temperaturerna T K, tC °C och tF °F:

T = tC + 273,15
tC = 5/9 · (tF − 32)

Äldre temperaturskalor som inte används längre[redigera | redigera wikitext]

  • Rankine – °R eller °Raa, som har samma steglängd som °F. Utgår från absoluta nollpunkten. Vatten fryser vid 459.67°R och kokar vid 671.64°R
  • Réaumur – °Ré, °Re eller °R. Steglängden är lika med 1,25 grader Celsius. Vatten fryser vid 0°Ré och kokar vid 80°Ré.
  • Rømer – °Rø eller °R. Vatten fryser vid 7,05°Rø och kokar vid 60°Rø.
  • Delisle – °D (stavas ibland de Lisle). Vatten fryser vid 150°De och kokar vid 0°De. Temperatur över kokpunkten räknas som minusgrader.

Omvandlingstabell[redigera | redigera wikitext]

Kelvin Celsius Fahrenheit Rankine Delisle Newton Réaumur Rømer Oktal
Absoluta nollpunkten 0 K −273,15 °C −459,67 °F 0 °Ra 549,73 °De −90,14 °N −218,52 °Ré −135,9 °Rø 0
Vattnets fryspunkt 273,15 K 0 °C 32 °F 491,67 °Ra 140 °De 0 °N 0 °Ré 7,5 °Rø 40
Människans kroppstemperatur 310,15 K 37 °C 98,6 °F 558,27 °Ra 94,5 °De 12,21 °N 29,6 °Ré 26,93 °Rø 44;25
Vattnets kokpunkt 373,15 K 100 °C 212 °F 671,67 °Ra 0 °De 33 °N 80 °Ré 60 °Rø 53;556

Se även[redigera | redigera wikitext]