Kamelnotation

Kamelnotation på en tysk reklamskylt.

Kamelnotation (eng. CamelCase), ibland skrivet kamelNotation i illustrativt syfte, är ett sätt att skriva samman ord utan bindestreck eller mellanslag, men med inledande versal på varje ingående orddel. Namnet åsyftar att versalerna mitt i ordet åstadkommer pucklar som på en kamel. Det finns två varianter på kamelnotation: det första ordet i sammansättningen kan skrivas med gemen eller versal. I vissa sammanhang kallas det första kamelnotation, och det andra Pascalnotation (Pascal case).

kamelNotationMedLitenFörstaBokstav

PascalNotation eller KamelNotationMedStorFörstaBokstav

Kamelnotation i engelska språket

I engelska språket har kamelnotation förekommit sporadiskt i historien, såsom i namn med skotskt ursprung (McCartney) eller amerikanska hopskrivningar av europeiska namn med förled som i ursprunget är särskrivet (de Jong ⇒ deJong eller DeJong). I produkt- och företagsnamn började skrivsättet uppträda vid mitten av 1900-talet, såsom i filmformatet CinemaScope. Fenomenet har blivit alltmer utbrett de senaste åren, och ibland är kamelnotation felaktigt använt i namn där kamelnotation inte är officiell, till exempel i TransAmerica (Transamerica), FireFox (Firefox), UseNet (Usenet) och TimeWarner (Time Warner).

Kamelnotation i svenska språket

På svenska återfinns kamelnotation synnerligen sparsamt. De vanligaste exemplen är dator- eller programmeringsrelaterade ord och ord inlånade från engelskan. I det svenska språket kan man bilda nya ord genom sammanskrivning av andra ord, och behöver inte markera detta varken med bindestreck eller kamelnotation.

Vissa bolagsnamn, varumärken och webbplatser skriver sina namn i kamelnotation, både i logotyper och i löpande text, i marknadsföringssyfte. Svenska språknämnden rekommenderar emellertid att man normaliserar kamelnotation och annan avvikande versalisering till initial versal och i övrigt gemener, även om företaget eller varumärket är registrerat med kamelnotation. Mediespråksgruppen rekommenderar normalisering av ovanligt bruk av versaler vid namn inom konst- och underhållningsvärlden. Exempelvis bör man skriva Göteborgsoperan trots att operan själva kallar sig GöteborgsOperan. I media efterföljs i allmänhet denna normalisering, för att öka läsbarheten och inte ge företaget extra textreklam. Uppfattningarna om när man bör normalisera kamelnotation på svenska varierar.

I vissa förkortningar av namn ska det dock vara omväxlande versaler och gemener. Det är just för att det handlar om förkortningar av namn. Förkortningar ska ju vara ett kortare sätt att skriva något som normalt skrivs ut i sin fulla längd, och namn ska normalt skrivs med versal begynnelsebokstav. Detta är således ett undantag från grundregeln. Ett exempel är SvD som är förkortning för Svenska Dagbladet.

Kamelnotation inom kemi

Den första systematiska och utbredda tillämpningen av kamelnotation för tekniska ändamål var den notation för kemiska formler som utvecklades av den svenske kemisten Berzelius 1813. För att ersätta de många namn- och symbolkonventioner som användes av kemister vid den tiden, föreslog han att grundämnen skulle betecknas med en eller två bokstäver, där den första är versal. Vid molekyler sammanskrivs de förenade grundämnena utan mellanslag, exempelvis i en formel som "NaCl" (natriumklorid).

Kamelnotation i IT-begrepp

Kamelnotation är vanligt förekommande i datorprograms källkod sedan 1970- och 1980-talet, då variabel- och funktionsnamn med mera inte får innehålla mellanslag eller bindestreck. Bindestreck tolkas nämligen som minustecken. Därifrån har termen spritt sig till datorprograms produktnamn, och andra IT-begrepp.

Ett alternativ till kamelnotation är att bilda variabelnamn och funktionnamn genom understreck (_) mellan ord, vilket är vanligt inom matematisk programkod, där man inte vill ersätta gemener med versaler och vice versa utan vill behålla liknande variabelbeteckningar i programkod som i de matematiska variblerna.

Svensk fackpress normaliserar i allmänhet datorprograms namn till stor initalbokstav och små bokstäver i övrigt. Vid funktionsnamn, filnamn och webbadresser kan emellertid normalisering skapa problem, då dessa kan vara skiftlägeskänsliga.

Exempel på kamelnotation

Camel case

• CajsaStina Åkerström – svensk vissångerska
• eBay – auktionssajt
• EuroBrun – formel 1-stall
• FöreningsSparbanken, 1997–2006 namn på affärsbanken Swedbank.
• GöteborgsOperan – musikteater i Göteborg
• HammerFall – hårdrockgrupp från Sverige
• HockeyAllsvenskan – Sveriges näst högsta division i ishockey
• iMac – dator
• IndyCar Series – biltävling
• iPod – MP3-spelare
• iTunes – programvara
• LunarStorm – webbplats
• MasterCard – företag
• MySpace – community
• OpenOffice.org – programvara
• SvD – förkortning för dagstidningen Svenska Dagbladet
• WordPerfect – programvara
• DeLaval – företag
• DeSoto – bilmärke
• DeSoto County – administrativa områden i USA
• TeliaSonera – teleoperatör (bör normaliseras som Telia Sonera enligt svenska språkrådet)
• WipEout - spelserie

Se även

• Versalisering