Wikipedia:Tidlöshet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilguide Plume pen w.svg
Recentism.svg

Tidlöshet är ett ideal för varje uppslagsverk, och så även för Wikipedia. Artiklar i ett uppslagsverk bör, till skillnad från till exempel dagstidningar, skrivas med framtida läsare i åtanke.

Undvik nutidsfokusering, eller, med ett lånord från engelska Wikipedia, recentism, som bland annat kan medföra att otillbörlig vikt ges åt händelser som nyligen har uppmärksammats i media och att artikelns disposition blir rent kronologisk.

Undvik också tidsbundna fraser, så som "just nu", "för tillfället", "för närvarande", "nyligen", "är aktuell" och även "i dag" och "numer" samt "förra året" och "på senare tid". Ange hellre en tydlig tidpunkt, såsom "sedan 2006" eller "i januari 2014". Om någon tidpunkt inte är känd, så är det i regel bättre att helt stryka den tidsbundna frasen och istället bara uttrycka uppgiften i presens.

Fraser med tidlöshetsproblem kan ofta markeras med mallen {{när}}. För uppgifter som man vet kommer att behöva uppdateras efter en viss tidpunkt kan mallen {{bäst före}} användas.

We are not tabloid journalism, we are an encyclopedia.
Jimmy Wales, [1]

Aspekter av nutidsfokusering[redigera | redigera wikitext]

Redigering av befintliga artiklar[redigera | redigera wikitext]

Nutidsfokusering kan ge otillbörlig vikt åt en händelse och anses därför vara en av Wikipedias brister. I vissa fall kan dock det nutidsfokuserade materialet vara nödvändigt för att samla information, men när händelsen har tonat ner kan materialet sammanfattas och den minst viktiga informationen elimineras. Skribenterna bör därför noga överväga huruvida de återger medias täckning av händelsen (se Wikipedia:Källkritik av journalistiska källor) och verkligen bidrar till Wikipedia med information som är bestående över tiden. Onödig information kan elimineras senare men den tidigare karaktären av balans i artikeln kan kanske inte räddas, vilket kan göra den sämre.

Skapande av nya artiklar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias styrka är att artiklar om pågående händelser ofta uppdateras med ny, färsk information. Att samla informationen i en artikel istället för att sprida ut den i flera, ger ett bättre helhetsintryck av händelsen.

  • Den enskilde aktörens medverkan i en enskild händelse, där flera aktörer är inblandade, bör endast beskrivas översiktligt i aktörens artikel. Att beskriva mer detaljerat kan leda till skrivningar som har ryckts ur sitt sammanhang och ger därför ofta en felaktig bild av aktörens medverkan. Den nyskapade "recentism"-artikeln har hela sammanhanget så därför är en hänvisning dit oftast bättre.
  • Enskilda aktörer som har blivit kända endast på grund av en pågående händelse, där flera aktörer är inblandade, bör inte ha egna artiklar. Det är bättre med en redirect till "recentism"-artikeln eftersom aktören då sätts i ett sammanhang.

Nutidsfokusering och Wikipedias mål[redigera | redigera wikitext]

Som ett växande fenomen på internet försöker Wikipedia att öka sin relevans och bredd i jämförelse med liknande referenssajter. Ett område där Wikipedia överträffar andra är förmågan att sammanställa referensinformation om pågående händelser och nyheter. En analys av Wikipedias inkommande trafik visar att Google och andra sökmotorer länkar till Wikipedias artiklar om pågående händelser (till exempel till de engelska artiklarna om Ronald Reagans död och Tsunamikatastrofen 2004). Vad som från början såg ut som en överdriven mängd information om pågående händelser, lyckades locka nya besökare och bland dem nya wikipedianer. Engelska Wikipedia fick ett positivt betyg[död länk] av radioprogrammet On the Media på American National Public Radio för sin snabba rapportering om Bombdåden i London 2005 och tidningen Metro uppmärksammade att vem som fått 2007 års Nobelpris i litteratur publicerades på Wikipedia efter bara en halv minut.

Även om de nutidsfokuserade artiklarna skapar en obalans i Wikipedias artikelsamling, attraherar de alltså nya besökare och uppmärksamhet åt Wikipedia.

Att komma tillrätta med nutidsfokusering[redigera | redigera wikitext]

  • Tioårstestet är ett enkelt tankeexperiment som kan vara till hjälp: "Kommer denna redigering att vara relevant om tio år? Om jag lägger ner mer tid på detta än på övriga ämnen i artikeln, kommer då detta att bli mer relevant än vad som redan finns skrivet?" Om tio år, då händelsen är överspelad, kommer den som läser artikeln att önska att den var mer balanserad?
  • Innan Wikipedia startade (15 januari 2001) kanske händelser av samma karaktär som den pågående inträffade. Finns den händelsen omnämnd på Wikipedia? Om inte så kan det vara ett indicium på att händelsen inte har ett encyklopediskt värde. Notera dock att orsaken lika gärna kan vara att källor för tiden före Wikipedia i regel är svårtillgängligare.
  • Att ibland skapa egna artiklar kan göra huvudartikeln mer stabil. En av huvudorsakerna till att skapa egna artiklar är att skribenter lägger in "recentism"-informationen i huvudartikeln om det inte finns någon annan plats att göra det på.
  • Efter att "recentism"-artikeln har lugnat ned sig, nyheten har kallnat i medierna och antalet redigeringar i artikeln har minimerats så bör wikipedianerna påbörja ett mer omfattande redigeringsarbete. De flesta artiklar kan trimmas ner till att innehålla den viktigaste informationen; de huvudsakliga effekterna av händelsen och länkar till närliggande ämnen. Mycket av informationen och dag för dag-uppdateringar med obetydliga detaljer kan tas bort.
  • Lägg telegraminformation på Wikinews. Till skillnad från Wikipedia så startades Wikinews för att erbjuda information på djupet om pågående händelser.

Åtgärdsmallar[redigera | redigera wikitext]

Åtgärdsmallar för artiklar som har problem med bristande tidlöshet: