Svenska Dagbladet
Från Wikipedia
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 1884 |
| Nuvarande ägare | Schibsted |
| Huvudkontor | Mäster Samuelsg. 56, Stockholm |
| Chefredaktör | Lena K. Samuelsson |
| Politisk redaktör | P.J. Anders Linder |
| Politisk beteckning | Obunden moderat (ob m) |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | Daglig |
| Upplaga | 195 200 (2007)[1] |
| Format | Tabloid |
| ISSN | 1101-2412 |
| Webbplats | http://www.svd.se/ |
Svenska Dagbladet, SvD, eller "Svenskan", är Sveriges tredje största abonnerade morgontidning, baserad i Stockholm, grundad 1884, som numera ägs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Tidningen delas ut med bud i större delen av landet. Politiskt betecknar sig tidningens ledarsida som "obunden moderat".
Chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen är sedan 2002 Lena K. Samuelsson. Politisk chefredaktör är sedan 2004 P.J. Anders Linder.
Svenska Dagbladet är den tidning som tillsammans med Skånska Dagbladet får det ojämförligt största statliga presstödet (driftsstöd) i Sverige.[2] Båda tidningarna fick 2008 drygt 65 miljoner vardera.
Innehåll |
[redigera] Tidningens delar
Svenska Dagbladet består i huvudsak av tre delar, alla i tabloidformat.
Tidningens huvuddel innehåller ledare, inrikes- och utrikesnyheter, sport, samt bland annat den så kallade Idag-sidan (se nedan). Här finns även information om vädret.
Delen Näringsliv är en ekonomitidning med företags- och ekonominyheter, börstabeller och nyheter om privatekonomi. Här finns också motor- och båt-relaterade nyheter och reportage. På söndagar ersätts Näringslivsdelen av en reportagetidning kallad N. Svenska Dagbladets näringslivs- och ekonomirelaterade nyheter på Internet har sedan slutet av 2005 samlats på en egen webbplats kallad E24 (E24.se). E24 drivs delvis av en fristående redaktion i ett eget bolag som ägs till 60 procent av Svenska Dagbladet och till 40 procent av Aftonbladet.
Delen Kultur innehåller kulturnyheter, recensioner av musik, film och teater, reportage, samt tv- och radiotablåer. På fredagar, lördagar och söndagar ersätts Kulturdelen av en reportagetidning kallad K. I kulturdelen finns dagligen en så kallad understreckare, en daglig essä på en helsida i något akademiskt ämne. Benämningen har sin förklaring i den tid då tidningen gavs ut i fullformat och essän placerades på nedre delen av sidan under en linje, därav vinjetten "under strecket".
På lördagar utkommer bostadsbilagan Magasinet med SvD. Den innehåller reportage om bland annat boende, inredning och trädgård.
Tillsammans med SvD på fredagar kom tidigare magasinet Min Helg med människor, mat, mode, skönhet, hälsa och shopping. Min Helg innehöll också krogrecensioner, hela veckans tv och utvalda tips om kultur och nöje. Magasinet Min Helg lades ned under 2009 och innehållet flyttades in i K.
Därutöver kommer SvD fyra gånger per år med matbilagor, som görs i samarbete med Schibsted-ägda matsajten Tasteline, samt kulturbilagorna Scenhöst och Scenvår. Vid enstaka tillfällen görs också specialbilagor om exempelvis OS, fotbolls-VM och riksdagsval.
[redigera] Historia
Svenska Dagbladet grundades 1884. Det första numret publicerades den 18 december samma år. Flera personer medverkade vid grundandet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel Jäderin (1850-1925) och andre redaktören Oscar Norén (1844-1923) var särskilt drivande. Lösnummerpriset för stockholmsupplagan var 5 öre; landsortsupplagans lösnummer kostade 10 öre. Det första numret innehöll endast en väderleksrapport och annonser men en av de stora nyheterna det året var tryckfrihetsåtalet mot August Strindberg för hädelse i Giftas.
Mellan 1885-1887 gav man även ut en kvällsupplaga. Från början var tidningen tullvänlig och konservativ. Efter 1897, när Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer liberal hållning. Flera framstående kulturpersonligheter medverkade såsom Verner von Heidenstam och Ellen Key under Helmer Keys första period. Han efterträddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907—1909, men återkom 1909 och stannade till 1934. 1910 blev tidningen högerns (nuv. moderaterna) tidning; sedan 1977 är den obundet moderat, "vilket innebär en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning". Länge skilde sig SvD typografiskt från andra dagstidningar genom att första sidan alltid enbart innehöll annonser.
Den första redaktionen låg i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. 1887 flyttade man till Karduansmakargatan, och från 1897 flyttade man till Klara södra kyrkogata 6. 1962 flyttade man till Rålambsvägen 7 i Marieberg, 1995 flyttade man till Gjörwellsgatan 28. Sedan 2003 sitter redaktionen åter i i centrala Stockholm, på Mäster Samuelsgatan. Ägaren Schibsted letar under 2009 nya lokaler där koncernens olika delar, inklusive kvällstidningen Aftonbladet, ska få plats. En stor del av Svenska Dagbladets tryckning sker i ett tryckeri i Södertälje, där även Aftonbladet trycker delar av sin upplaga.
Tidningen delar varje år ut Svenska Dagbladets litteraturpris, Svenska Dagbladets guldmedalj för årets bästa idrottsprestation ("bragdguldet"), Svenska Dagbladets operapris, och Thaliapriset.
Åren 1923—1964 gav SvD ut Svenska Dagbladets årsbok. Denna gick därefter upp i årsboken Anno, som utges av Corona förlag.
1960 utkom "Svenska Dagbladets Historia 1884—1940", del I av dess chefredaktör Ivar Andersson. Den följdes 1965 av del II, med undertiteln "Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897—1940. Historien kompletterades till hundraårsjubileet 1984 med del III: "SvD under Ivar Anderssons tid 1940—1955" av Elisabeth Sandlund. (ISBN 91-7738-057-6.) En fjärde del av Lars Lagerstedt planerades samtidigt. Den avses belysa allmänna förhållanden på tidningen, redaktionens arbetsvillkor och dess betydelse för tidningens innehåll.
På 1980-talet startades Idag-sidan, som var banbrytande inom dagstidningsjournalistiken, med artiklar om livssyn, sociala frågor och filosofi. Denna sida redigerades då av journalisterna Marianne Fredriksson och Ami Lönnroth.
Till 100 års-minnet 1984 utgavs 100 år med Svenska Dagbladet 1884—1984 under redaktion av Lars Lagerstedt, f d redaktionschef vid tidningen. Den består av faksimiler av valda sidor från alla hundra åren, jämte en kort textsammanfattning för varje decennium. (ISBN 91-7738-061-4.)
I samtidigt utgavs en jubileumstidning i A4-format: Ett hundraårigt äventyr! med en nostalgisk översikt av de 100 åren. Den innehåller såväl text som reproduktioner av äldre och nyare annonser.
[redigera] Personer verksamma vid tidningen
[redigera] Chefredaktörer
|
[redigera] Verkställande direktörer
[redigera] Politiska redaktörer
|
[redigera] Kulturredaktörer
- Gunnar Brandell, 1950–1962
- Leif Carlsson, 1969–1981
- Ingmar Björkstén, 1981–1991
- Lars Lönnroth, 1991–1993
- Peter Luthersson, 1993–2001
- Carl Otto Werkelid, 2001–2008
[redigera] Tecknare och illustratörer
- Anders Andersö (Tecknar-Anders)
- Jan Berglin
- Gösta Chatham
- Hjalmar Eneroth
- Albert Engström
- Fibben Hald
- Nils Melander
- Pelle Forshed
[redigera] Övriga kända journalister verksamma vid tidningen
- Maria Abrahamsson
- Lena Andersson
- Bengt Bedrup
- Karl Bergman - dödades i tjänst 1979 i Uganda
- Cordelia Edvardson
- Bengt Frithiofsson
- Johan Hakelius
- Kerstin Hallert
- Märit Huldt (Hiram)
- Agneta Lagercrantz
- Olof Lagercrantz
- Caj Lundgren (Kajenn)
- Erik Zetterström (Kar de Mumma)
- Sofia Nerbrand
- Susanna Popova
- Steve Sem-Sandberg
- Göran Skytte
- Kjell Swanberg
- Richard Swartz
- Sune Sylvén
- Margaretha af Ugglas
- Gunnar Unger
- Marianne Zetterström (Viola)
- Carl-Gunnar Åhlén
- Bertil Östergren
[redigera] Referenser
[redigera] Externa länkar
- Svenska Dagbladet – officiell webbplats
|
||||||||||||||