Svenska Dagbladet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet wordmark.svg
Publikationstyp Morgontidning
Grundad 1884
Huvudkontor Västra Järnvägsgatan 21,
Stockholm
Chefredaktör Fredric Karén
Politisk beteckning Obunden moderat (ob m)
Språk Svenska
Frekvens Daglig
Upplaga (TS) 175 200 (2012, per utg. dag)[1]
Format Tabloid
Huvudägare Schibsted
ISSN 1101-2412
Webbplats SvD.se
Svenska Dagbladet
Antal anställda 270 - Februari 2014
Historia
Uppköpt av Schibsted ASA
Ekonomi
Omsättning 1,087 miljarder SEK
Vinst efter skatt -76,593 miljoner SEK
Tillgångar 755,126 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag Schibsted ASA
Övrigt
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[1]

Svenska Dagbladet, SvD, eller "Svenskan", är Sveriges tredje största abonnerade morgontidning och utges i Stockholm. Tidningen grundades 1884 och ägs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Politiskt betecknar sig tidningens ledarsida som "obunden moderat".

Chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen är sedan 2013 Fredric Karén.

Svenska Dagbladet är den tidning som tillsammans med Skånska Dagbladet får det största statliga presstödet (driftsstöd) i Sverige.[2] Båda tidningarna fick 2008 drygt 65 miljoner kronor vardera.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första numret av Svenska Dagbladet, 18 december 1884.
Redaktionshuset i Klara, 1905
År 2010 flyttade tidningen in i Kungsbrohuset.

Svenska Dagbladet grundades 1884. Det första numret publicerades den 18 december samma år. Flera personer medverkade vid grundandet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel Jäderin (1850-1925) och andre redaktören Oscar Norén (1844-1923) var särskilt drivande. Lösnummerpriset för stockholmsupplagan var 5 öre; landsortsupplagans lösnummer kostade 10 öre. Det första numret innehöll endast en väderleksrapport och annonser men en av de stora nyheterna det året var tryckfrihetsåtalet mot August Strindberg för hädelse i Giftas.

Åren 1885–87 gavs Svenska Dagbladet också ut i en kvällsupplaga. Från början var tidningen tullvänlig och konservativ. Efter 1897, när Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer liberal hållning. Flera framstående kulturpersonligheter medverkade såsom Verner von Heidenstam och Ellen Key under Helmer Keys första period. Han efterträddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907–09, men återkom 1909 och stannade till 1934. År 1910 blev tidningen högerns (nuvarande moderaterna) tidning; sedan 1977 är den obundet moderat, "vilket innebär en blandning av liberalkonservativa idéer i marknadsekonomisk riktning". Länge skiljde sig SvD typografiskt från andra dagstidningar genom att första sidan enbart innehöll annonser.

Den första redaktionen låg i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. År 1887 flyttades officinen till Karduansmakargatan 12, och från 1897 flyttades den till Klara södra kyrkogata 6 / Karduansmakarg 13. År 1915 inköptes grannfastigheten, Karduansmakarg 11, och ett nytt hus uppfördes. År 1962 flyttade tidningen till Rålambsvägen 7 i Marieberg, år 1995 flyttade den till Gjörwellsgatan 28. År 2001 flyttade redaktionen åter till centrala Stockholm, denna gång till Mäster Samuelsgatan. Under 2011 samlades Schibsted-koncernens olika delar, inklusive Svenska Dagbladet och Aftonbladet, i Kungsbrohuset. En stor del av Svenska Dagbladets tryckning sker i ett tryckeri i Södertälje, där även Aftonbladet trycker delar av sin upplaga.

Tidningen delar varje år ut Svenska Dagbladets litteraturpris, Svenska Dagbladets guldmedalj för årets bästa idrottsprestation ("bragdguldet"), Svenska Dagbladets operapris, och Thaliapriset.

Åren 1923–64 gav SvD ut Svenska Dagbladets årsbok. Denna gick därefter upp i årsboken Anno, som utges av Corona förlag. År 1960 utkom Svenska Dagbladets Historia 1884–1940, del I av dess chefredaktör Ivar Andersson. Den följdes 1965 av del II, med undertiteln Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897–1940. Historien kompletterades till hundraårsjubileet 1984 med del III: SvD under Ivar Anderssons tid 1940–55 av Elisabeth Sandlund.

År 1974 startades Idagsidan, som var banbrytande inom dagstidningsjournalistiken, med artiklar om livssyn, sociala frågor och filosofi. Denna sida redigerades då av journalisterna Marianne Fredriksson och Ami Lönnroth. Till 100 års-minnet 1984 utgavs 100 år med Svenska Dagbladet 1884–1984 under redaktion av Lars Lagerstedt, f d redaktionschef vid tidningen. Den består av faksimiler av valda sidor från alla hundra åren, jämte en kort textsammanfattning för varje decennium. Samtidigt utgavs en jubileumstidning i A4-format: Ett hundraårigt äventyr!  med en översikt av de 100 åren med text samt reproduktioner av äldre och nyare annonser.

Tidningens delar[redigera | redigera wikitext]

Svenska Dagbladet består i huvudsak av tre delar, alla i tabloidformat. Tidningens huvuddel innehåller ledare, inrikes- och utrikesnyheter, sport, samt bland annat den så kallade Idagsidan (se nedan). Här finns även information om vädret.

Delen Näringsliv är en ekonomitidning med företags- och ekonominyheter, börstabeller och nyheter om privatekonomi. Här finns också motor- och båt-relaterade nyheter och reportage. På söndagar ersätts Näringslivsdelen av en reportagetidning kallad N. Svenska Dagbladet och Aftonbladet startade tillsammans 2005 en affärssajt kallad E24 som man samarbetade kring fram till att E24 lades ned 2012. SvD lanserade då en omgjord webbsajt under namnet Nliv.se

Delen Kultur innehåller kulturnyheter, recensioner av musik, film och teater, reportage, samt TV- och radiotablåer. På fredagar, lördagar och söndagar ersätts Kulturdelen av en reportagetidning kallad K. I kulturdelen finns dagligen en så kallad understreckare, en daglig essä på en helsida i något akademiskt ämne. Benämningen har sin förklaring i den tid då tidningen gavs ut i fullformat och essän placerades på nedre delen av sidan under en linje, därav vinjetten "under strecket". På lördagar utkommer bostadsbilagan Magasinet med SvD. Den innehåller reportage om bland annat boende, inredning och trädgård.

Tillsammans med SvD på fredagar kom tidigare magasinet Min Helg med människor, mat, mode, skönhet, hälsa och shopping. Min Helg innehöll också krogrecensioner, hela veckans tv och utvalda tips om kultur och nöje. Magasinet Min Helg lades ned under 2009 och innehållet flyttades in i K. Därutöver kommer SvD fyra gånger per år med matbilagor, som görs i samarbete med Schibsted-ägda matsajten Tasteline, samt kulturbilagorna Scenhöst och Scenvår. Vid enstaka tillfällen görs också specialbilagor om exempelvis OS, fotbolls-VM och riksdagsval.

Idagsidan[redigera | redigera wikitext]

Idagsidan är tidningens avdelning för psykologi, existentiella frågor, manligt-kvinnligt, barn och unga, relationer och sex, trender i samhället samt kropp och hälsa. Artikelserier i dessa ämnen har varit sidans signum genom åren. Redaktionen ger också stort utrymme, både i tidningen och på webben, för synpunkter och berättelser från läsare.

Idagsidan startades 1974 med Marianne Fredriksson som redaktör. Den första artikelserien hade namnet ”Ont i själen” och handlade om psykisk ohälsa. Under Marianne Fredrikssons ledning skapades en i dagspressen ny inriktning som kom att kallas insiktsjournalistik. Vinjetten Idag fanns även innan dess men syftade då på det dagliga kåseriet i SvD. På internet har www.svd.se/idag funnits sedan 1999.

Nya ord har skapats eller fått större spridning genom Idagsidans serier, exempelvis: ”Privatreligiös”, ”maskrosbarn”, ”curlingföräldrar” och ”kvartslivskrisen”.

2006 utnämndes Idag-redaktionen till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning "för publiceringen av en grovt vilseledande artikelserie om s.k. energimedicin".

Redaktörer:

Personer verksamma vid tidningen[redigera | redigera wikitext]

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Politiska redaktörer[redigera | redigera wikitext]

Kulturchefer[redigera | redigera wikitext]

Tecknare och illustratörer[redigera | redigera wikitext]

Övriga kända medarbetare vid tidningen[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TS. Mediefakta och upplagor.
  2. ^ Presstödsnämnden
  3. ^ http://www.dagensmedia.se/nyheter/article16187.ece läst 2013-10-08

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]