Celsing
Celsing är en svensk adlig ätt varav en gren erhållit friherrlig rang.
Ätten härstammande från kyrkoherden i Högby församling (Linköpings stift) Andreas Petri Normolander (död 1657), vars barn kallade sig Celsing.[1] Den yngre av dessa var sterbhuskamrerare Peter Celsing(1638–1701) i Stockholm, som till hustru hade Elisabeth Du Rées.
Sistnämnda makars son Gustaf Celsing gjorde karriär inom kung Karl XII:s armé och var med kungen i Konstantinopel, deltog i kalabaliken i Bender samt agerade sändebud. Han adlades 1 september 1718 och introducerades på svenska riddarhuset som ätt nummer 1560 år 1719. Hans hustru var Anna Helena Wallrave. De fick tolv barn av vilka flera avled som barn. Äldste sonen Gustaf Celsing blev efter en karriär som diplomat i Turkiet statssekreterare, president och kansliråd, och upphöjdes till friherre år 1778 samt introducerades på nummer 298, men ogift slöt han själv den friherrliga ätten vid sin död 1789. En yngre bror till honom, Ulrik Celsing, var liksom brodern envoyé i Turkiet och sedan till Sachsen och Österrike, samt uppflyttades till dåvarande riddarklassen år 1790 men slöt ogift den grenen av ätten. Ätten fortlevde med den yngste sonen Fredrik Celsing som var överstelöjtnant, och gift med borgardottern Elisabeth Dancker från Göteborg.
Vidare blev släkten stor i Södermanland genom att bröderna Gustaf d.y. och Ulric Celsing förvärvade ett godsimperium uppbyggt av Johan Lohe med arvingar. Dessa egendomar omvandlades 1788 till fideikommiss efter en överenskommelse bröderna emellan. Ursprungligen bestod fideikommisset av Hällefors styckebruk, Smedstorps hammare samt egendomarna Biby med Varsta, Fjällskäfte och Fräkentorp samt fastigheter i Stockholm.
Kända personer av släkten Celsing
- Gustaf Celsing (1679–1743), auditör vid svenska armén, utrikessekreterare med mera.
- Ulric Celsing (1731–1805), envoyé, orientalist, son till ovannämnde.
- Gustaf Celsing d.y. (1723–1789), friherre, president i kommerskollegium. Bror till Ulric Celsing. Ett barn, Gustaf Wilhelm Hellstedt utom äktenskap med fästmön Eva Christina Hellstedt. Erkänd men utan att få ta sig namnet.
- Lars Gustaf Celsing (1804–1881), kallad Lasse Celsing, bruksägare, godsägare, brorsonson till Ulric och Gustaf d.y. Son till major Lars Gustaf Celsing d.ä. (död 1810) och Fredrika Gustava Wacklin.
- Lars von Celsing (1916–2009), diplomat
- Peter Celsing (1920–1974), professor, arkitekt, bror till Lars von Celsing
- Johan Celsing (född 1955), professor, arkitekt, son till Peter Celsing
Fiktiv person med efternamnet Celsing
- Margareta Celsing, majorska och huvudperson i Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga från 1891.
Källor
- ^ Klas Gustaf Odén, Östgötars minne; biografiska anteckningar om studerande Östgötar i Uppsala, Stockholm 1902, sidan 67
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Svensk uppslagsbok. Lund 1930.