Friherre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592-1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland

Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet. Benämningen uppkom på 1000-talet inom det Tysk-romerska rikets feodalväsende och betecknade då en läntagare, ein freier Herr (svenska 'en fri herre') direkt lydande under kejsaren. Närmaste internationella motsvarighet, utanför det tysktalande området, är baron.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är friherrlig värdighet den näst högsta adliga värdigheten efter greve (båda högadel) men i rang före obetitlad adel, så kallad lågadel. Titeln infördes vid Erik XIV:s kröning 1561, då nio personer upphöljdes till friherrlig värdighet. Under åren 1625–1886 introducerades 406 friherrliga ätter (Oscar Dickson upphöjdes 1885 till friherrlig värdighet av Oscar II). År 1991 fortlevde 124 av dessa, varav nio är utgångna på svärdslinjen. Friherrar har rätt till titeln högvälborne, såsom Högvälborne Herr Friherre Lilliehöök.

I Sverige tituleras en friherre muntligt som "baron", men hans hustru alltid "friherrinna". Baron är en titel som egentligen saknas i Sverige, eftersom den bara används i talspråk. Trots detta existerar ett svenskt baroni: Baroniet Adelswärd på huvudgården Adelsnäs i Östergötland.

Drottning Kristina dubbade under sin 10-åriga regeringstid omkring 50 personer till friherrar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]