Chrysler Defense
| Chrysler Defense Inc. | |
 | |
| Typ | Privat aktiebolag |
|---|---|
| Nyckelpersoner | E. Elmer Sivacek[1] President |
| Bransch | Försvarsindustri |
| Produkter | Stridsvagnar |
| Antal anställda | ~7 000 – 1981[2] |
| Historik | |
| Grundat | 1970-talet |
| Grundare | Chrysler Corporation |
| Gick upp i | General Dynamics Land Systems |
| Uppköpt av | General Dynamics – 1982 |
| Upplöst | 1982 |
| Ekonomi | |
| Vinst efter skatt | $ ~60 miljoner – 1981[a][2] |
| Orderstock | $ 1,75 miljarder – 1981[b][2] |
| Övrigt | |
| Fotnoter | Informationen här ska spegla Chrysler Defense innan den blev en del av General Dynamics. |
Chrysler Defense Inc. var ett amerikanskt tillverkningsföretag som tillverkade stridsvagnar. Företaget var ett dotterbolag till biltillverkaren Chrysler Corporation.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Företaget hade sitt ursprung från 1974 när moderbolaget Chrysler Corporation och dess konkurrent General Motors tog fram prototyper för en ny huvudstridsvagn åt USA:s armé. I november efterföljande år meddelade USA:s försvarsdepartement att Chryslers prototyp hade blivit vald, prototypen kom att blev M1 Abrams. USA:s armé planerade att 3 312 stridsvagnar skulle byggas, till en kostnad på 4,9 miljarder amerikanska dollar[c], under det efterföljande decenniet.[3] Chrysler led dock av svåra problem rent finansiellt och det var till och med tal om att Chrysler kunde gå i konkurs. Chrysler försökte dock undvika det med att ansöka om lån från USA:s federala regering. USA:s armé var oroade över situationen, de ställde ett ultimatum till Chrysler om att Chrysler var tvungen att grunda ett dotterbolag i syfte att skydda försvarskontraktet från att bli inkluderad i en eventuell konkurs. Chrysler grundade då Chrysler Defense.[4] Utvecklingen och produktionen av stridsvagnen kunde fortgå. Moderbolaget gick dock fortfarande uselt finansiellt och gick back med mer än en miljard dollar[d] 1979 medan hos Chrysler Defense var det dock det motsatta och visade vinst på 37,6 miljoner dollar[e].[4] År 1980 blev den första M1 Abrams-stridsvagnen klar och rullades ut från Lima Army Modification Center i Lima i Ohio.[5] Företaget tillverkade även en annan stridsvagn i M60 Patton.[2]
År 1981 var moderbolaget fortfarande i dåligt skick finansiellt och gjorde en förlust på en halv miljard dollar[f]. Det ledde till att Chrysler tvingades sälja Chrysler Defense till General Dynamics för 348,5 miljoner dollar[g]. Affären slutfördes i februari 1982[2] och Chrysler Defense blev en del av dotterbolaget General Dynamics Land Systems[6].
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”E. Elmer Sivacek”. M Live Media Group. https://obits.mlive.com/us/obituaries/annarbor/name/e-sivacek-obituary?id=13634465. Läst 29 april 2024.
- ^ [a b c d e] Holusha, John (20 februari 1982). ”General Dynamics buys Chrysler tank division”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1982/02/20/business/general-dynamics-buys-chrysler-tank-division.html. Läst 29 april 2024.
- ^ Finney, John W. (13 november 1976). ”Army picks Chrysler to develop new tank at $4.9 billion cost”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1976/11/13/archives/new-jersey-pages-army-picks-chrysler-to-develop-new-tank-at-49.html. Läst 29 april 2024.
- ^ [a b] Lankton, Larry D.; Lange, Robie S. (1984–1985). Historic American Engineering Record: Lima Army Tank Plant OH-31. National Park Service. sid. 23. https://web.archive.org/web/20131220203205/http://lcweb2.loc.gov/pnp/habshaer/oh/oh0400/oh0417/data/oh0417data.pdf. Läst 29 april 2024
- ^ Wissing, Doug (1 augusti 2013). ”The unstoppable Abrams”. The American Legion Magazine. https://www.limaohio.gov/DocumentCenter/View/973/7-23-2013_LimaTankPlant_AmericanLegion. Läst 29 april 2024.
- ^ Överstelöjtnant Walter B. Grimes, III (USA:s armé) (1993). 1993 Executive Research Project RS9: General Dynamics Land Systems The Mid-Term Possibilities for The U.S. Heavy Armor Industry. Washington, D.C.: Industrial College of the Armed Forces. https://apps.dtic.mil/sti/pdfs/ADA276762.pdf. Läst 29 april 2024