Colles fraktur
| Colles fraktur | |
| Synonymer | Collesfraktur, Pouteau fraktur[1] |
|---|---|
 | |
| En röntgenbild av en collesfraktur (se pil) | |
| Medicinsk specialitet | Akutmedicin, ortopedi |
| Symptom | Smärta, svullnad, felställning, blåmärken[2] |
| Vanligt insättande | Sudden[2] |
| Orsaker | Fall på utsträckt hand[2] |
| Riskfaktorer | Osteoporos[2] |
| Diagnostik | Röntgenavbildning[2] |
| Behandling | Gipsning, kirurgi[3] |
| Prognos | Återhämtning över 1 till 2 år[2] |
| Prevalens | ~15% livstidsrisk[3] |
Colles fraktur är en typ av benbrott som drabbar den distala delen (yttre, eller längst från kroppen) av underarmen. Det som urskiljer Colles fraktur från andra typer är att den brutna delen av radius böjs bakåt (i riktning mot handryggen).[2] Symptom vid Colles fraktur är smärta, svullnad, felställning och hematom (blåmärken). Komplikationer innefattar skada på medianusnerven.[1]
Colles fraktur uppstår typiskt sett vid fall på en utsträckt hand. Riskfaktorer innefattar osteoporos.[2] Diagnosen bekräftas med hjälp av röntgenavbildning.[2] Även yttre delen av ulna kan vara bruten.[4]
Behandlingen kan innefatta gipsning eller kirurgi. Reponering och gipssättning är möjligt i de flesta fall bland personer över 50 års ålder.[5] Adekvat smärtlindring vid reponering kan åstadkommas med sedering och analgesi eller med hjälp av hematomblockad. Det kan ta upp till ett eller två år för frakturen att läka och för funktionen att helt återställas.[2] I en rapport från SBU år 2017 fann man att trenden i Sverige gick mot fler och fler operationer vid handledsbrott. Detta trots att många av skadorna kan läka lika väl utan operationer, vilket innebär att patienter utsätts för onödiga risken då de opereras. Många äldre med benskörhet kan uppleva att de får tvetydig information eller att de ansvarar för att återhämta sig från sin skada på egen hand.[6]
Kring 15% av befolkningen drabbas av Colles fraktur vid något tillfälle i sitt liv. De förekommer oftare hos unga vuxna och hos äldre. Kvinnor drabbas oftare än män. Frakturen är uppkallad efter Abraham Colles som beskrev den år 1814.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ [a b] ”Distal forearm 23-A2.2 CRIF” (på engelska). www2.aofoundation.org. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171013172626/https://www2.aofoundation.org/wps/portal/surgery?showPage=redfix&bone=Radius&segment=Distal&classification=23-A2.2&treatment=&method=CRIF%20-%20Closed%20reduction%20internal%20fixation&implantstype=K-wires%20and%20cast&approach=&redfix_url=1428651445110&Language=en. Läst 13 oktober 2017.
- ^ [a b c d e f g h i j] ”Distal Radius Fractures (Broken Wrist)”. mars 2013. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=a00412. Läst 12 oktober 2017.
- ^ [a b c] Blakeney, WG (18 november 2010). ”Stabilization and treatment of Colles' fractures in elderly patients.”. Clinical interventions in aging 5: sid. 337-44. doi:. PMID 21228899.
- ^ Pfenninger, John L.; Fowler, Grant C. (2010) (på engelska). Pfenninger and Fowler's Procedures for Primary Care E-Book: Expert Consult. Elsevier Health Sciences. sid. 1292. ISBN 1455700924. https://books.google.com/books?id=loI3ZhC4UN4C&pg=PA1293
- ^ Oussedik, S; Haddad, F (september 2005). ”Manipulation and immobilization of Colles' fractures.”. British journal of hospital medicine (London, England : 2005) 66 (9): sid. M34-5. doi:. PMID 16200794.
- ^ ”Behandling av armfraktur hos äldre”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/262. Läst 29 oktober 2017.